Hammersta Borgruin, Huvudskär och Carl Bildt


Hammersta ruin

Eftersom jag bott i Haninge sedan början av sextiotalet så har jag numera hunnit med att se det mesta av kommunen, men också mycket av det som finns söderöver, mot Nynäshamn.


Ett av de många fornminnen
som finns är Hammersta klosterruin. (( Vill man se ruinen inifrån och utifrån så kan man resa dit med buss från Västerhaninge station. Man kliver av på hållplatsen Hammersta och sedan är det skyltat hur man ska gå. Det är ungefär en kilometer till ruinen. Åker man bil så är det Nynäsvägen (73) söderut förbi Landfjärden och sedan 500 meter kvar till vägskylt mot ruinen. )) Något kloster har det nog aldrig varit, troligen har ryktet uppkommit av att den Heliga Birgitta tillbringat några nätter i byggnaden. Mannen som lät uppföra borgen, Erengilse Nilsson den äldre, var nämligen gift med hennes syster. Bara det faktum att hon besökt huset har räckt för att vrida ryktet i klosterriktning. Personligen tänker jag nog mer på att proletärförfattaren Ivar LO Johansson är född och uppväxt bara en kilometer därifrån.

Erengilse Nilsson fick med tiden en son, Erengilse Nilsson den yngre. Det är så historiker ofta beskriver namn på gamla ädlingar, vad de kallades av sin samtid vet jag inte. Borgen byggdes på 1300-talet av fadern, och huset saknar dörrar i undervåningen. Detta förhållande hade sannolikt med försvaret att göra, det var en trappa upp till entrén, en trappa som kunde hissas upp, något som sannolikt var ägnat att försvåra för eventuella illgärningsmän att ta sig in.

Sonen gjorde sig senare känd för två saker. Den första var att han på uppdrag av Kung Karl Knutsson skulle skapa regler för beskattning av fisket. Han begav sig därför ut till Huvudskär som på den tiden var ett fiskeläge för de skärgårdsbor som tillbringade längre tid utomskärs. Det finns belägg för att fiskarna på Huvudskär gärna hade gjort fiskmat av både Erengilse Nilsson och Kung Karl Knutsson.

Men mest känd blev han för att han var gift med Sveriges första kvinnliga spion. Hon hette Brita Olofsdotter Tott och hade danskt påbrå precis som Carl Bildt. Maken hennes var rådsherre hos kungen och Brita rapporterade regelbundet till dansken om den svenska kungens planer. Hon ertappades med att smyga till danska fartyg som låg förtöjda utanför och dömdes följdriktigt till – döden.

Precis som nutida ädlingar så undgick hon verkställighet av straffet. Det sägs att hon bekostade väggmålningarna i Ösmo kyrka som tack för att hon fick behålla huvudet, själv har jag inte kollat originalhandlingarna men det verkar troligt.

Som kuriosa i sammanhanget så kan jag berätta att Carl Bildt fick en fråga om varför alla skällde så mycket på honom. Det var i samband med bland annat historien om de bloggkom-
mentarer som han underlät att ta bort trots att han var anmodad till det. Han lär ha svarat:
”- Svenskarna är fortfarande förbannade på danskarna för Stockholms Blodbad…”

Några kyrkomålningar har jag dock inte hört att Bildt skulle ha bekostat, och när det gäller honom så är det inte danska flottan som spökar, det är den ryska… IT Svensson om invandrare

Andra om: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


5 svar till “Hammersta Borgruin, Huvudskär och Carl Bildt”

  1. Erengilse Nilsson den yngre var inte son till Erengilse Nilsson den äldre. I så fall skulle han ha hetat Erengilse Erengilseson. I stället var han sonson till Erengilse Nilsson den äldre och son till Nils Erengislesson.

  2. @Claes Leo Lindwall:

    Kul! Det förklarar varför det gick 100 år. Men enligt mitt minne så är det som jag skrev, det var länge sedan jag läste om det, och jag minns inte heller om/vad som står på skyltarna vid ruinen.

    Vilken är din källa?

  3. Wikipedia är din vän http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammersta%C3%A4tten ..
    Blev misstänksam när jag såg att båda hette ”Nilsson” .. under medeltiden hade stormännen ”patronymikon” – faderns namn med tillägget son, d v s Olof Nilsson var son till någon som hette Nils.
    Släktnamn av modern typ dök upp i det svenska frälset i slutet på 1400-talet, vi talar om Gustav Vasa, för dåtiden hette han Gustaf Eriksson och senare kung Gustaf.

  4. @Claes Leo Lindwall:

    Intressant! Jag trodde att ändelsen som användes på vårt sätt bara från 16-1700-talet. Det var således tidigare.

  5. Hur menar du nu? Släktnamn i vår mening började allmänt användas bland adeln, präster och borgare under 16-1700-talet.
    Men det finns exempel på att en del inom frälset började använda ”släktnamn” redan i slutet på 1400-talet. Men bruket var minst sagt vacklande under hela 1500-talet.