Bakom ISIS, Irak, Gaza, NSA och kriserna: Imperialismen – försök till beskrivning


I boken ”USA som världspolis” diskuterar vi begreppet imperialism, främst i kapitel 10. Frågan om imperialismen och dess karakteristiska har aktualiserats på denna blogg i debatter med Anders Svensson (Svensson-bloggen” och Niklas Lundgren, samt aktualiseras än mer genom världspolitiska händelser och nya böcker i frågan. Detta blogginlägg motiveras närmast av att tidigare bloggdiskussioner gör det nödvändigt att försöka beskriva karakteristika för dagens imperialism. Vi behandlar inte särskilt det lilla imperialistiska landet Sverige.
* Ungefär 20 % av bokens upplaga återstår. Kan nu köpas för reducerat pris 150 kr via beställning på bloggsidan.
USAbok framsida-1

Som framgår av boken och tidigare blogginlägg har termen ”ett amerikanskt imperium” använts en hel del under 2000-talet i USA både i akademiska sammanhang och i den offentliga debatten och vanligen inte nedsättande.

Vetenskapligt introducerades begreppet imperialism 1902 i boken ”Imperialism- a study” av den engelske ekonomen Hobson. Han menade att det centrala i imperialismen var ekonomisk exploatering, och att den avvek mycket från den tidigare kolonialiseringen. Hilferdings bok ”Das Finanzkapital” 1910 var också mycket betydelsefull. Hilferding betonade att monopol gradvis ersatt fri konkurrens och betonade framväxten av ett starkt finanskapital.

Lenins bok ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium” 1917 var tydligt inspirerad av Hobson och inte minst Hilferding. Den fick ett stort under decennier framöver och var skriven efter omfattande analys av ekonomiska data.
Imp Wikipedia 250px-Imperialism_Coverart

Lenin sammanfattar att imperialismen är kapitalismens högsta stadium med fem kännetecken:

1. Koncentrationen av produktion och kapital har uppnått ett utvecklingsstadium, som medfört monopol som spelar en avgörande roll i det ekonomiska livet.
2. Bankkapitalet har smält samman med industrikapitalet och en finansoligarki har uppkommit.
3. Kapitalexporten, till skillnad från varuexporten, erhåller mycket stor betydelse.
4. Det bildas internationella monopolitiska kapitalförbund vilka delar världen mellan sig.
5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.

Mitt under Vietnamkriget publicerade ekonomen Harry Magdoff från USA artikelserien ”The Age of Imperialism” i tidskriften Monthly Review. Den fick stor genomslagskraft, även i Sverige (Magdoff, 1969). Han nämner nya viktiga karakteristikat. Tyngdpunkten hade flyttats från kamp om världens uppdelning till kamp mot inskränkningar i det kapitalistiska systemets geografiska utbredning genom uppkomst av olika socialistiska länder, och genom att kolonier blivit självständiga. USA har en ny hegemonisk roll som ledare och organisatör av det imperialistiska systemet.

Han presenterar följande viktiga kännetecken för den imperialism som tar vid kring 1945:

• tillväxten av transnationella företag
• en ny internationell teknologi har uppkommit
• jakten på råvaror, som strategiska mineraler och erövring av nya marknader
• USA som ledande kapitalexportör
• kraftigt ökad internationalisering av kapitalflöden och bankverksamhet
• dollarn är världsvaluta, en stor fördel för USA
• det militärindustriella komplexet som profit- och tillväxtmotor
• USA som ledande militärmakt med många utlandsbaser
• u-länder som huvudsakligen råvaruleverantörer
• u-hjälp som ett nytt medel för kontroll
• lån till u-länder och ökad skuldsättning

Försök till beskrivning av imperialismen. Utdrag ur bokkapitel ”10.8 USA-imperialismen idag – kännetecken”.

Boken har presenterat mycket data om ekonomi, militär kapacitet, politiska allianser, utrikes-, handels- och biståndspolitik med flera områden. Vi har även ingående refererat andra författares arbeten om imperialism. Det förpliktar oss att presentera några karakteristika för dagens imperialism, med fokus på USA-imperialismen. USA är idag – och för flera år framöver – den enda supermakten i världen. Dess politik kan ses inriktad på global kontroll över råvaror och andra resurser och dess transportvägar, globala handelssfärer,samt militära stödjepunkter. USA företräder i sin politik sig själv och/eller Triaden* mot utvecklingsländer, råvaruproducerande och fattigare länder.

I en globaliserad värld med ojämlika villkor innebär USA:s utrikespolitik ofta stöd till diktaturer – av varierande slag – samt åsidosättande av nationell självbestämmanderätt och reell demokrati. USA:s ekonomiska ställning har försvagats och USA har inte längre ekonomisk hegemoni*. Vår följande text är ett försök till övergripande syntes av empiri – redovisade data – och olika teoretiska ansatser. De senare är i sin tur fotade i äldre data och historiska omständigheter. Det vore förmätet att presentera vår övergripande syntes som en teori – en gammal eller ny imperialismteori.
1. Den historiskt pågående koncentrationen av produktion och kapital i oligopol eller monopol har ökat kraftigt under de senaste två–tre decennierna. Uppköp och sammanslagningar har varit medlen i denna process. Framväxten av ett fåtal TNC* (transnationella företag) och storbanker har en avgörande roll i ekonomin (kapitel 2.3). Utlandsinvesteringar har varit viktiga inslag, men USA är idag en kapitalimportör.
2. Den pågående processen med globalisering har intensifierats och en form av internationell arbetsfördelning har etablerats, med bland annat utskiftning av industriproduktion från USA. Denna har fått stora, negativa konsekvenser för sysselsättningen i USA och byggt upp ett stort handelsunderskott genom import.
3. Nyliberalismen innebar ett ekonomiskt skifte, med omfattande avreglering av finans- och valutamarknaderna. Finanskapitalets ställning inom ekonomin har stärkts markant och den är idag dominerande. Vi har bevittnat en ökning av spekulation, skuldsättning, ekonomiska kriser och av ekonomisk ojämlikhet (kap 2).
4. Dollarn är fortfarande världshandels- och reservvaluta, vilket ger USA en oerhörd fördel. Där andra länder måste köpa dollar kan USA själv ge ut dollar, utan egentlig täckning. USA kan genom dollarns status finansiera sina underskott
5. Konkurrensen och kampen om kontroll över jordens råvaror och naturresurser har hårdnat till följd av ökad förbrukning inom Triaden* (USA, EU, Japan och vissa andra i-länder) och bland uppstickarna inom BRICS. USA är idag mer beroende än tidigare av att ha tillgång till externa råvaror och naturresurser.
6. Världshandeln har ökat mycket kraftigt sedan 1945, både vad gäller volym och värde. Triadens* andel är hög, även om den minskat till förmån för BRICS. Den höga andelen av världshandeln speglar den skeva maktfördelningen mellan Triaden* och resten av världen. Många utvecklingsländer har låsts fast i skeva utbytesrelationer till följd av växlande och konjunkturkänsliga råvarupriser, vilka ska finansiera importen av prismässigt höga och stabila industriprodukter.
7. Triaden* kan mobilisera och i stort kontrollera viktiga internationella institutioner som FN, Världsbanken, IMF och WTO för att bland annat slå vakt om handelsvägar och handelsregler. För dessa institutioner gäller »Washington consensus«* och de reser hinder mot både utvecklingsländer och fattiga länder (kapitel 3–7).

8. USA har rustat upp kraftigt och svarar för cirka 40 procent av militärutgifterna i världen, även om politisk oenighet om budgetunderskottet 2013 pressat fram vissa nedskärningar. Dessa pengar föder och göder ett militär-industriellt komplex i USA. Landet är dessutom världens största vapenexportör. USA är den i särklass starkaste militärmakten och leder Nato. När så behövs sätter USA internationella konventioner, demokrati och nationellt självbestämmande åt sidan, ibland med hjälp av Nato. Exempel är krigen mot Jugoslavien, Irak, Libyen och Syrien. Detta sker ofta under hänvisning till terrorism
som ska dölja USA:s statsterrorism.
9. Privatägda nationella och internationella medier spelar en central roll för att legitimera USA:s brutala politik. Den rättfärdigas med fraser om »make the world safe for democracy« och efter 2001 »the war against terrorism« (kapitel 9).
10. Idag används uttrycket ”over-streching” för att framhålla hur USA »gapat över för mycket«. Krigen bedrivs »på krita«. Statsskulden är i storleksordningen 100 procent av BNP. Budgetunderskotten tvingar fram drakoniska nedskärningar. USA möter ökad konkurrens från BRICS och EU, och har försvagats globalt. Man kan därför se en viss övergång från en unipolär till en multipolär värld (kapitel 2, 10).
11. USA leder idag Triaden* och samarbete sker genom ett flertal stora internationella organisationer och inte minst Nato. Idag syns inga större konflikter inom grupperingen, men det är ett förhållande som kan ändras den dag USA tvingas släppa kontrollen över viktiga funktioner. En sådan – framtida dramatisk förändring – är sidsteppandet av dollarn som handels- och reservvaluta. Exempel på påtagliga motsättningar har varit anfallet på Irak 2003, där bara England svansade med, synen på Israels ockupation av Palestina, den av USA exporterade finanskrisen 2008 som även drabbade Europa, samt EU:s – visserligen havererade men dock formulerade – Lissabonstrategi att konkurrera ut övriga Triaden*medlemmar.
12. Faran är stor för fler och större krig till följd av USA:s världsdominans kombinerat med viss ekonomisk försvagning och ökat råvarubehov, en stark militärmakt och kontroll över Nato och internationella organisationer (kapitel 1,2,4,5–7).

10.9 Sammanfattning
Begreppet imperialism har funnits i omkring 150 år. Från början avsågs territoriell kontroll, kolonialism, men sedan snart ett sekel avser imperialism betydande kontroll över andra länders råvaror, ekonomi och politik. I kapitlet beskrivs olika uppfattningar om imperialismen över tid. Vi finner att begreppet används under detta millennium av företrädare för den amerikanska ledningen och ideologer. På basis av teori och data från olika områden presenteras en beskrivning av karakteristika för dagens imperialism. Beskrivningen sker efter analys av omfattande data från det ekonomiska, politiska, militära och ideologiska området. I vår analys är ekonomin det basala. Finanskapitalets ställning är nu av dominerande betydelse. Ett nära samband finns mellan ekonomi, militär, handels- och utrikespolitik. USA är världens enda supermakt, trots viss försvagning ekonomiskt. Kampen om resurser och marknader har medfört krig med USA som angripare, ibland via allierande, och vi bedömer att risken för små och stora krig har ökat.
Man kan se en huvudmotsättning* i världen mellan å ena sidan USA som ledare för Triaden* (USA, EU, Japan och
vissa andra i-länder) och majoritetens av länder och människor i världen, ofta med Kina och Sovjetunionen i framträdande roll.


i Andra om: , ,, , Bush.se, , , , , , , , ,

Dagens Industri 18/10 DN 15/10

  5 comments for “Bakom ISIS, Irak, Gaza, NSA och kriserna: Imperialismen – försök till beskrivning

  1. Niklas Lindgren
    25 augusti, 2014 at 19:40

    ”Begreppet imperialism har funnits i omkring 150 år. Från början avsågs territoriell kontroll, kolonialism, men sedan snart ett sekel avser imperialism betydande kontroll över andra länders råvaror, ekonomi och politik. ”

    Företeelsen (vilket är det viktiga) bakom begreppet ”imperialism” är betydligt äldre än så och kan väl sägas ha uppstått när civilisationen nått så långt att härskare kunnde ställa upp arméer och flottor med förmåga att erövra landområden som tillhört andra härskare. Tidiga exempel hittar vi t.ex. i det gamla Egypten, i Alexander den Stores välde och självfallet också i Romarriket (Imperium Romanum).

    Begreppet ”imperialism”, som tillkom under 1800-talets andra hälft definierar Svenska Akademins Ordbok(SAOB) på följande sätt:

    ”…tendens eller strävan att vinna politisk och kommersiell makt över så stora delar av världen som möjligt; särskilt om den tendens i angivet syfte som under tiden mellan de stora kolonialförvärven på 1800-talet och världskrigets början behärskade världens stormakter.”

    Efter kolonialväldenas fall, som i princip skedde efter Andra Världskriget, är det uppenbart att begreppet ”imperialism” blir mer svårdefinierat och komplext då den direkt territoriella kontrollen, som kännetecknar traditionell kolonialism, inte är lika tydlig. Svårdefinierade och komplexa begrepp måste hanteras varsamt i diskussionen för att denna skall vara meningsfull.

    ”Man kan se en huvudmotsättning* i världen mellan å ena sidan USA som ledare för Triaden* (USA, EU, Japan och vissa andra i-länder) och majoritetens av länder och människor i världen, ofta med Kina och Sovjetunionen i framträdande roll.”

    I denna utsaga ignoreras fullständigt den symbios som finns mellan USA och Kina. Något förenklat är Kinas ekonomi beroende av den amerikanska exportmarknaden. Exporten betalas i dollar och en inte oväsentlig del av intäkten placeras i amerikanska statspapper. Följden är att USA häftar i allt större skuld till både den kinesiska staten och till kinesiska kapitalintressen. USA har som bekant ett stort budgetunderskott vilket i praktiken innebär att en del av de senaste årens krigsinsatser de facto finansierats av kinesiskt kapital.

    Vem som är mest beroende av vem i detta finansiella spel mellan USA och Kina är inte självklart. Dessutom bedriver Kina och kinesiska kapitalintressen en exploatering av den afrikanska kontinenten som närmast kan betraktas som nykolonialism. ”Imperialism” utgår alltid från de resursstarka, på 1800-talet var det Storbritannien och Frankrike som var de ledande, sedan blev det USA. Under den senaste 20 års perioden, som sammanfaller med slutet på det Kalla Kriget, har en stor del av tillväxten skett i de så kallade ”tigerekonomierna”, Kina och Indien. I dessa länder sker ett gigantiskt kapitalskapande. Ett betecknande exempel, från vårt eget land, är att det är kinesiska och indiska kapitalintressen som är inblandade i försöken att åter rädda tillverkningen av Saab-bilar. Bilindustrin var länge den amerikanska kapitalismens flaggskepp, här skapades det löpande bandet och här ackumulerades ett stort kapital. För inte så länge sedan gick General Motors i konkurs och räddades av den högt belånade amerikanska staten. Mycket av dessa lånade kapital är i praktiken kinesiskt kapital.

    Att diskutera ”imperialism” utan att ta med den amerikansk-kinesiska symbiosen är inte möjligt. Världen har förändrats och är inte densamma som under Kalla Krigets dagar.

  2. 25 augusti, 2014 at 20:12

    Svenska Akademins allmänna definition är konsistent med vår. Men vi analyserar frågan i ganska betydande detalj, dels med hänsyn till andra tidigare och nuvarande imperialismteorier och -beskrivningar och dels utifrån dagens ekonomiska, politiska, ideologiska och militära situation. Därför är boken full av fakta och information och har många referenser.
    Redan för 100 år sedan var det klart att imperialismen inte nödvändigtvis innebar territoriell kontroll – se Lenins bok ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium”.

    Det är nog svårare att beskriva dagens imperialism än för 100 år sedan av flera skäl, som jag inte går in på här. Det stämmer att det inte bara finns kokurrens mellan USA och Kina. Ja, man kan rentav som du tala om symbios då Kinas tidigare stöd av amerikanska statspapper varit av mycket stort värde för den begränsade ekonomiska återhämtning som skett i USA. USA har gjort betydande investeringar i Kina, och Apple med flera bolag tjänar storkovan på legotillverkning i Kina. Samtidigt utgör BRICS och dess planer på en till Världsbanken konkurrerande bank ett tecken på rivalitet. Och USA har beslutat, givetvis med Obamas stöd, att förstärka den militära närvaron vid och inringningen av Kina. För närvarande tycker jag att samarbetet inom BRICS och konkurrensen med Triaden överväger. En ändring är förstås inte omöjlig.
    Visst är Kina ett imperialistiskt land, liksom Sverige. Svenska företag har 1, 2 miljoner anställda utomlands. Varför? Finns annan förklaring än att vinsterna och utsugningsmöjligheterna är större utomlands? Hur stor vore arbetslösheten om hälften av dessa arbetade i Sverige (Ja, det är ett fiktivt exempel).

    • Niklas Lindgren
      26 augusti, 2014 at 00:12

      ”Redan för 100 år sedan var det klart att imperialismen inte nödvändigtvis innebar territoriell kontroll – se Lenins bok ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium”.”

      Visst ”territoriell kontroll” behöver inte alls vara den enda egenskapen som kännetecknar begreppet. Dock är min åsikt att Lenin tar ett steg för långt då han teoretiserar och generaliserar in absurdum (vilket inte enbart gäller på detta område, Lenins teoribyggen visade sig inte hålla måttet och ledde i sin praktik inte till någon annan beständigt rättvisare världsordning utan till repression och ekonomiskt ineffektivitet, den som vill ha en rättvisare värld gör därför klokt att söka sin näring på annat håll, hos Lenin finns inte mycket att hämta). Genom att ge imperialismen en så vidlyftig betydelse blir begreppet så generellt att en stringent diskussion är omöjlig och begreppet som sådant mindre intressant.

      ”För närvarande tycker jag att samarbetet inom BRICS och konkurrensen med Triaden överväger.”

      BRICS är ett svagt samarbete med stora interna spänningar. Exempelvis finns djupa konflikter mellan Kina och Indien, som bland annat består i gränstvister. Ett betecknande exempel på detta förhållande är att när den nye indiske premiärministern, Modi, installerades så bjöds ”ärkefienden”, den pakistanske premiärministern, in medan den kinesiske motsvarigheten inte fick någon inbjudan. Märk då att både Pakistan och Kina är grannländer.

      Symbiosen mellan USA och Kina väger därför, som jag ser det mycket tyngre än BRIC, då den består i reella ekonomiska beroenden.

      ”Varför? Finns annan förklaring än att vinsterna och utsugningsmöjligheterna är större utomlands? Hur stor vore arbetslösheten om hälften av dessa arbetade i Sverige (Ja, det är ett fiktivt exempel).”

      Relevansen i denna retoriska frågeställning är inte självklar. Kapitalet och ägandet blir allt mindre nationellt och allt mer globalt (ett ”svenskt” företag är kanske inte så ”svenskt” då både ägande och ”hemmamarknader” kan finnas på andra håll). I detta perspektiv blir referensen ”utomlands” och därigenom det ”nationella” allt mindre betydelsefullt. I den globaliserade världen finns ”utsugrana”, om man nu vill tillämpa en marxistisk begreppsvärld, lika mycket ”utomlands” (t.ex. i Tigerekonomierna) som i den traditionella västvärlden.

      Det enda i vår tillvaro som är beständigt är förändring – om detta talar historien sitt tydliga språk – förändring och krav på flexibilitet gäller också de modeller vi använder för att analysera den ständigt föränderliga världsutvecklingen. I detta räcker det inte – vilket jag framhållit i flera tidigare kommentarer” – att enbart fokusera på det du kallar ”USA-imperialismen”.

      • 26 augusti, 2014 at 22:46

        Lenins teori om imperialismen kan kritiseras och diskuteras. Detta har skett i närmare 100 år. Tidigt påpekades att kapitalexport vid denna tid spelade liten roll i USA. Man kan fråga sig om de 5 faktorerna i Lenins modell alla har samma betydelse osv.
        Men du har inte presenterat någon analys som visar att teorin var felaktig.

        Vi skriver i ”USA som världspolis” ”10.3.2 Lenin Lenins bok Imperialismen som kapitalismens högsta stadium var tydligt inspirerad av Hobson och inte minst Hilferding och kom ut i Ryssland 1917. (Enligt vissa översättare vore titeln »Imperialismen som kapitalismens högre eller hittills högsta stadium« mera korrekt.) Den fick ett stort genomslag och inflytande under decennier framöver. Den baseras på grundlig analys av omfattande ekonomiska data (Lenin 1969). I ett annat arbete (Notebooks on Imperialism, 1912–1916) nämner Lenin 150 böcker och 240 artiklar som bakgrundsmaterial till sin bok (Fuchs 2010). Bokens inflytande stärktes av att Lenin ledde Oktoberrevolutionen och då ekonomisk utveckling under
        några decennier syntes bekräfta Lenins analys.”

        Senare författare, alltifrån Harry Magdoff och Andre Gunder Frank för snart 50 år sedan lyfte fram andra andra faktorer. Inte så konstigt. Världen ändrades och det ekonomiska systemet ändrades med allt tydligare internationalisering efter andra världskriget.

        Fuchs gör en mycket värdefull genomgång av litteraturen om imperialism för några år sedan, i en artikel som vi noga läste i arbetet med boken. Han menade att fakta och analys talade för att Lenins teori fortfarande stod sig. Ett utdrag från sid 38 i boken ”Utvecklingen är inte begränsad till USA. Forskaren Christian Fuchs påtalade 2010 att de större bolagen i de 27 medlemsländerna i EU 2007–30/6 2013 (EU27), med fler än 250 anställda, utgör 0,2 procent av alla bolag men har 33 procent av alla anställda och 43 procent av omsättningen och av vinsten. Koncentrationen av ekonomin har också skett till följd av sammanslagningar och uppköp, vilkas värde i världen ökat från 75 miljarder dollar år 1987 till 881 miljarder år 2006 och till 1 144 miljarder dollar toppåret 2000, enligt statistik från Unctad. År 1987 skedde 863 sammanslagningar eller uppköp medan antalet uppgick till 6 974 år 2006 (och 7 894 år 2000). De flesta sammanslagningarna, omkring en fjärdedel, skedde inom finanssektorn”
        (Fuchs 2010). (Fuchs, C. 2010. Critical globalization studies: An empirical and theoretical analysis of new imperialism. Science & Society 74: 215–247.)

        Sid 50 ”Enligt Fuchs (2010) uppgick de totala utlandsinvesteringarna till 5 procent av världens BNP* år 1980 och till 25 procent år 2006. Detta kan ses som ett uttryck för ökning av globalisering (ett ämne som behandlas mer i kapitel 12).”

        Sid 296 ”Christian Fuchs publicerade 2010 en artikel där han dels redovisade olika uppfattningar om imperialism, dels presenterade ekonomiskstatistik. Fuchs (2010) stödjer Lenins snart hundraåriga teser om imperialismen. (En del av den ekonomiska statistiken har presenterats i kapitel 2.3.) Han menar att beskrivningar av en ny imperialism kan ses som ett kontinuum, från de författare som menar att imperialismen inte längre finns (t.ex. Hardt & Negri 2003) till de som menar att kapitalismen i stort sett är lika imperialistisk idag som för hundra. år sedan (Bellamy Foster 2006, Amin 2006, Harvey 2010), och på
        denna vida skala återfinns naturligtvis en mellangrupp.
        Med utgångspunkt från USA:s invasion i Afghanistan och Irak menar Fuchs (2010:239) att det finns flera konkurrerande förklaringar till nutidens imperialism:
        – säkra tillgången till olja som ekonomisk resurs
        – säkra världsomfattande geopolitisk hegemoni*
        – expandera USA:s ekonomiska makt på grund av försämringen av USA:s kapital- och varuexport samt EU:s och Kinas starka ställning
        – erövra strategiska länder i Mellanöstern för att vara bättre rustad att begränsa islamska nationer och grupper vilka utmanar västvärldens dominans
        – kämpa för att utvidga den nyliberala kapitalismen över hela världen.
        Fuchs säger att det är möjligt att krigen orsakas av en kombination
        av några eller alla elementen,”

        * Framtiden får visa hur relationen mellan USA och Kina utvecklas. Inom gruppen USA-Japan-EU-Kanada-Australien finns ett hegemoni-förhållande.

        * Klart att uppgiften att det finns 1,2 miljoner utlandsanställda i svenska företag är intressanta. Betydelsen av detta har inte analyserats i denna blogg.

Comments are closed.