Enligt en färsk rapport från bland annat FN-organet FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations), WHO och UNICEF har inte bara antalet utan även andelen som svälter i världen ökat under pågående högkonjunktur. Rapport från FAO, WHO, UNICEF m.fl.
Denna artikel här replierar på den rapporten, men också på en artikel om ämnet av Patrick Martin på World Socialist Web Site, samt anför avslutningsvis några artiklar i frågan som publicerats på denna blogg FN-rapport om matsäkerhet: En av nio människor svälter i världen hos Pål Steigan, samt litet andra uppgifter i världen. Pål Steigan

DN skrev i januari under rubriken Oxfam: Åtta personer äger mer än halva världen tillsammans
I DN Debatt skrev då en företrädare för Oxfam ”Under de senaste 25 åren har den rikaste 1 procenten i världen haft större inkomstökningar än de fattigaste 50 procenten tillsammans.”
*

Oxfams rapport visar att de 762 miljarder dollar som världens miljardärers förmögenheter ökade med mellan mars 2016 och mars 2017 (då Forbes miljardärslista publiceras) hade kunnat utrota den extrema fattigdomen sju gånger om.”

DN Debatt. ”Världens åtta rikaste äger lika mycket som fattigaste hälften” och World Economic Forum – de rikas planering för en fortsatt orättvis värld

* ”Professor Tomas Pogge uppger att omkring 18 miljoner dödsfall per år är relaterade till fattigdom, med stöd av FN-data (Pogge 2005). Enligt hans uppgifter behövdes år 2006 330 miljarder US dollar för att höja alla de då 2 735 miljoner människorna som levde under Världsbankens fattigdomsgräns 2 US dollar/dag till över denna nivå. Det var mindre än 1 % av BNP i de rika länderna år 2005” (World Bank 2007). Ur boken ”USA som världspolis” – se annons på bloggsidan.

Nedan följer Patrick Martins artikel ”FN-rapport om matsäkerhet: En av nio människor svälter i världen”.

Siffrorna är monstruösa: 151 miljoner barn under fem år – 22 procent av alla barn i världen har ”hämmad tillväxt” pga. undernäring. Vart tionde barn i Asien har en kroppsvikt långt under det normla.
* Var tredje kvinna i fertil ålder lider av anemi, till stor del på grund av dålig kost.

Rapportens författare varnar för ”oroväckande tecken på ökad osäker om livsmedelsförsörjning och höga nivåer av olika former av undernäring”, men ger inget recept för att lösa krisen, bortsett från den fromma önskar att det måste göras mer för att få ett slut på militära konflikter, inklusive inbördeskrig – vilken är den främsta orsaken till livsmedelssäkerhet – och motverka klimatförändringen, den näst viktigaste orsaken.

De 821 miljoner svältande människor i världen består uppskattningsvis av 515 miljoner i Asien, 257 miljoner i Afrika, 39 miljoner i Latinamerika och Karibien, och kanske 20 miljoner i resten av världen.

Den sista citerade siffran är utan tvekan en betydande underskattning, eftersom den utan vidare accepterar uppgifter från regeringar i de utvecklade kapitalistiska länder om att det inte finns hunger och undernäring där.
Om man kunde uppbåda exakta uppgifter om antalet som lever på gränsen till svält i USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan och EU, skulle antalet svältande nog nå upp till 1 miljard människor.

Dessa siffror visar det kapitalistiska systemets fullständiga svaghet. Produktivkrafter – mark, maskiner, jordbruksteknik – är mer än tillräckliga för att försörja mänskligheten. Det finns en stor mängd livsmedel på planeten. Men de gigantiska agri-business företagens strävan efter vinst och det reaktionära nationalstatssystemet, som delar mänskligheten med sin konstgjorda och helt föråldrade gränser, hindrar en miljard människor från att kunna få den mat de behöver som ett minimivillkor för en dräglig tillvaro.

FN:s rapport konstaterade att 2017 var det tredje året i följd då antalet svältande har ökat. Siffran har ökat med mer än 38 miljoner sedan 2014, då det var 783,7 miljoner. Svår osäker livsmedelsförsörjning – definieras som en familj som fått slut på mat och gå minst en dag utan att äta – ökade 2017 i alla regioner i världen utom Europa och Nordamerika.

De skarpaste ökningar av undernäring skedde i Afrika och Sydamerika samt i Jemen som har härjats av krig och en blockad av Saudiarabien och Förenade Arab emirater (UAE), med amerikanskt stöd. Höga nivåer av undernäring registrerades också i Sydasien, men dessa siffror var i stort sett oförändrade från 2016 till 2017.

FAO fann att sedan 2005 har antalet undernärda människor i Afrika ökat med 60 miljoner, medan antalet i Asien fallit kraftigt.

Särskilt slående var förändringen i Nordafrika – en gång en relativt välmående region – där antalet med undernäring sjönk från 9,7 miljoner 2000 till 8,5 miljoner under 2010, innan den mer än fördubblades till 20 miljoner förra året. På samma sätt ökade antalet undernärda i västra Asien – (Mellanöstern) – från 20,1 miljoner 2010 till 30,2 miljoner år 2017.

Den totala ökningen över denna stora region som sträcker sig från Marocko till Iran uppgår till mer än 20 miljoner människor under den period som sammanfaller med USA-Nato attacken mot Libyen, den revolutionära upproret i Egypten och dess blodiga förtryck, det pågående krigen i Syrien och Jemen, och efterdyningarna av kriget i Irak.

FAO:s rapport om livsmedelssäkerhet fokuserade till stor del på konsekvenserna av dessa krig, liksom motsvarande konflikterna i Demokratiska republiken Kongo, södra Sudan och Somalia då det gäller ökningen av antalet personer som står inför svält. FAO:s rapport 2018 är främst inriktad på effekterna av den näst viktigaste orsaken till hunger i det tjugoförsta århundradet, som är klimatförändringarna.

Enligt rapporten undergräver ”klimatvariationer – extrem torka och översvämningar – redan produktionen av vete, ris och majs i tropiska och subtropiska områden, och denna trend väntas förvärras när temperaturen ökar och blir mer extrema.”

Rapporten fortsätter: ”Svält är betydligt värre i länder med jordbrukssystem som är mycket känsliga för variationer i temperatur och nederbörd och svår torka, och där försörjningen för en stor del av befolkningen är beroende av jordbruk.”

Torka, relaterade till långsiktiga förändringar i vädermönster kopplade till klimatförändringar, har förött fyra olika befolkningscentra: södra Afrika, inklusive Sydafrika, enklaverna Lesotho och Swaziland, Moçambique, Zimbabwe, Malawi och Madagaskar; Afrikas Horn, inklusive Etiopien, Somalia, Kenya, Sydsudan och Uganda; Västafrika, från Mali till Senegal; och delar av den indiska subkontinenten, särskilt den sydliga Sindhprovinsen i Pakistan och de närliggande regionerna i Indien, som är tätt befolkade.

Kronisk undernäring har en särskilt skadlig effekt på barnens hälsa, både på kort och lång sikt. 875.000 barn som drabbats av svår undernäring dog 2013, det sista året då tillgängliga studier finns, vilket är 12,6 procent av alla dödsfall hos barn under fem år. Av dessa var 516 000 relaterade till kronisk undernäring, främst dödsfall från hunger och relaterade sjukdomar.

Hälften av alla barn som drabbas av kronisk undernäring lever i Sydasien. Länder med minst 15 procent undernärda är Indien, Sri Lanka, Papua Nya Guinea, Jemen och fyra länder i Östafrika: Eritrea, Djibouti, Sydsudan och Sudan.

Alla dessa länder har gemensamt att de tidigare var kolonier till världens imperialistiska makter, som fortfarande dominerar världsekonomin och utnyttjar ”de mindre utvecklade ländernas resurser, antingen genom direkt investeringar, lån eller åtstramningskrav från Internationella valutafonden (IMF) – även om det inte nämns med ett enda ord i FN-rapporten.

Bland de mest utsatta länderna är Jemen, Syrien, Afghanistan och Somalia, offren för imperialistiska krig och inbördeskrig som startades av imperialister. I några av dessa länder har kriget pågått i mer än en generation.

Livsmedelsförsörjning är en brådskande angelägenhet inte bara för de miljarder i Asien, Afrika och Latinamerika som utgör majoriteten av världens befolkning, men också för arbetarklassen i de utvecklade kapitalistiska länderna, där levnadsstandarden knappast ökat sedan mer än tre decennier.

Enligt FN-rapporten är den näst största näringskrisen spridningen av fetma, särskilt i Nordamerika. Detta är också en fattigdomssjukdom. ”Matosäkerhet bidrar till övervikt och fetma, liksom till undernäring förklarar rapporten. ”Kopplingen mellan matotrygghet och fetma går igenom kosthållningen, vilken påverkas av matpriserna. Näringsrik färsk mat är ofta dyrare. Följaktligen, när hushållens resurser för livsmedel blir knappa, väljer man billigare mat som ofta har högre kaloridensitet och färre näringsämnen, framför allt i storstadsområdena i höginkomstländer och länder med med medelhög inkomst.

Uppskattningsvis 13 procent av världens vuxna – 672 miljoner människor – klassificeras som överviktiga, dvs varje åttonde person, med överlägset högsta andelen i USA. Länder med den lägsta nivån av personer som klassificeras som fetma finns i Afrika och Asien, även om andelen överviktiga ökar snabbt där.

Några andra artiklar i ämnet.
DN: Ökat gap mellan fattiga och rika. Varför?
Vräkningar och fattigdom ökar i USA
Förmögna förmögnare – fattigare flerfaldigas – förvånar föga
De rikaste blev mycket rikare, de fattigaste mycket fattigare.
Stor framgång för kapitalismen! Tre miljardärer äger mer än USA:s halva befolkning (160 000 000 personer)