Kunskapen om imperialism måste öka – tycker jag i alla fall. Vad ligger bakom de flesta krigen? Avund? Kamp för demokrati? Religion? Inte alls.

Det är imperialismen hävdar jag. Läs och se efter om du håller med – eller inte!

Detta är ett utdrag från Kapitel 10 ”Är USA imperialistiskt? ” i boken och skriften ”USA som världspolis”, som kan köpas för 50 eller 25 kr. Se till höger på bloggsidan.

Den har publicerats förr, men är ständigt lika aktuell, eller hur?

10.6 USA-imperialismen idag – kännetecken
USA är sannolikt för några år framöver – den enda supermakten i världen. Dess politik kan ses inriktad på global kontroll över råvaror och andra resurser och dess transportvägar, globala handelssfärer, samt militära stödjepunkter. USA företräder i sin politik sig själv och/eller Triaden mot utvecklingsländer, råvaruproducerande och fattigare länder. I en globaliserad värld med ojämlika villkor innebär USA:s utrikespolitik ofta stöd till diktaturer – av varierande slag – samt åsidosättande av nationell självbestämmanderätt och reell demokrati. Benämningen ”Triaden” har lanserats av den kände anti-imperialisten Samir Amin i flera böcker.
Dit räknas större delen av EU,Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien förutom USA.

USA:s ekonomiska och politiska ställning har utmanats. Vi är på väg mot en multipolär världsordning särskilt om BRICS utvecklas vidare och Kinas satsningar blir framgångsrika. Men USA och Triaden har inte förlorat sin dominerande ställning. År 2010 hade 80 procent av världens 1400 största företag sina huvudkontor i USA, Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Nolan P, Zhang J. Global competition after the financial crisis. New Left Review 2010;64:97-108.
År 2015 fanns 53 av världens 100 största företag i USA, efter en ökning från 42 företag år 2009. http://www.pwc.com/gx/en/services/audit-assurance/publications/top100-market-capitalisation.html Mellan 1980 och 2008 ökade Triadens utlandsinvesteringar 27 gånger – medan de svenska direktinvesteringarna ökade dubbelt så mycket. Kommerskollegium. Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet. 2008. (http://www.kommers.se/upload/Analysarkiv/Arbetsomr%E5den/WTO/Handel%20och%20investeringar/Sammanfattning%20%20Sveriges%20expor%20av%20varor%20och%20direktinvesteringar%20i%20utlandet.pdf). (Frågan om den svenska imperialismen behandlas inte vidare i denna skrift). Idag har 3 av de 5 BRICS-länderna försvagats avsevärt ekonomiskt, nämligen Brasilien, Ryssland och Sydafrika.
Kinas valuta viktas numera in i IMF:s valutakorg, vilket är ett stort framsteg för Kina, men ännu med blygsamma cirka 11 % vikt, mot cirka 42 % för dollarn och 31 % för euron. Och BRICS´ planer på en ny världsbank och världsvaluta har ännu bara fått ett marginellt genomslag, och en alternativ valuta dröjer uppenbarligen.
USA är världens starkaste militärmakt och satsar lika mycket på militären som de följande sju staterna tillsammans.
Trots politiskt-militära fiaskon i Afghanistan, Irak, Libyen, och Syrien, samt en del ”härdar” i Afrika står Triaden stark och relativt sammanhållen, framför allt genom NATO. Genom sin starka hegemoniska ställning USA/NATO/Triaden har de hittills vunnit propagandaslaget i beskrivningen av Ryssland, Kreml, Ukraina, Syrien, och även Jemen. Propagandan lyckades framställa det som att ”man” ropade på militära insatser av USA. Ärkeskurken, och ytterst roten till den eländiga situationen i Mellanöstern framställs numera som hjälte.

Vår beskrivning är ett försök till övergripande syntes av empiri – liksom hos andra författare.
1. Den historiskt pågående koncentrationen av produktion och kapital i oligopol eller monopol har ökat kraftigt under de senaste 2-3 decennierna, bl.a. genom uppköp och sammanslagningar (kap 2). Utlandsinvesteringar är allt viktigare.
2. Den pågående processen med globalisering har intensifierats och en internationell arbetsfördelning har skett, med bl.a. utskiftning av industriproduktion från USA.
3. Finanskapitalets ställning inom ekonomin har stärkts markant. Vi har bevittnat omfattande avreglering av finans- och valutamarknaderna, ökning av spekulation, skuldsättning, ekonomiska kriser och av ekonomisk ojämlikhet (kap 2).
4. Dollarn är fortfarande världshandels- och reservvaluta, vilket ger USA en stor fördel, bl.a. för att finansiera underskott. Andra länder måste köpa dollar medan USA kan ge ut dollar. Främst inom BRICS finns en tydlig strävan att bygga upp ett nytt valutasystem (kap 3).

5. Konkurrensen och kampen om kontroll över jordens råvaror och naturresurser har hårdnat. USA är idag mer beroende än tidigare av att ha tillgång till externa råvaror och naturresurser förutom minskat beroende av import av olja, till följd av produktion av skifferolja.
6. Världshandeln har ökat mycket kraftigt. Triadens andel är hög, även om den minskat till förmån för BRICS. Detta återspeglar ändring av maktfördelningen i världen. Många utvecklingsländer har låsts fast i skeva utbytesrelationer pga. växlande och efter 2009 starkt sjunkande råvarupriser, vilka skall finansiera importen av prismässigt höga och stabila industriprodukter (kap 4). Detta försätter dessa länder i en svårhanterbar situation.
7. Triaden kan mobilisera och kontrollera viktiga internationella organ som FN, Världsbanken, IMF och WTO för att slå vakt om handel och bedriva aggressiv utrikespolitik. ”Washington consensus” reser hinder mot utvecklingsländer och fattiga länder (Kapitel 3-7).

8. USA har rustat upp kraftigt, och svarar för cirka 35 % av militärutgifterna i världen. Detta göder ett militärindustriellt komplex i USA, som dessutom är världens största vapenexportör. USA är den starkaste militärmakten, och leder NATO. När så behövs sätter USA internationella konventioner, demokrati och nationellt självbestämmande åt sidan, ibland med hjälp av NATO. Exempel är krigen mot Jugoslavien, Irak, Libyen, Syrien. Detta sker ofta under hänvisning till terrorism som ska dölja USA:s statsterrorism (kap 8).

9. Privatägda nationella och internationella massmedia spelar en central roll för att legitimera USA:s brutala politik. Den rättfärdigas med fraser om ”make the world safe for democracy” och efter 2001 ”the war against terrorism” (kap 9).
10. Idag används uttrycket over-streching för att framhålla hur USA bedriver bl.a. krigen utan täckning, vilket medfört ökad statsskuld i USA och i många rika länder. Budgetunderskotten tvingar fram drakoniska sociala nedskärningar (kap 2,3).
11. Idag syns inga större konflikter inom Triaden eller NATO, men det kan ändras. Exempel på motsättningar har varit anfallet på Irak 2003, där bara England svansade med, synen på Israels ockupation av Palestina, den av USA exporterade finanskrisen 2008, som även drabbade Europa. USA möter ökad konkurrens från BRICS och EU och har försvagats globalt. Man kan se en viss övergång från en unipolär till en multipolär värld (kap 2, 10).
12. Faran är stor för fler och större krig till följd av USA:s världsdominans kombinerat med viss ekonomisk försvagning och ökat råvarubehov, en stark militärmakt och kontroll över NATO och internationella organisationer (Kapitel 1,2,4,5-7). NATO:s aggressiva politik med militärbaser runtom Ryssland, kärnvapen i Tyskland, och kongressbeslut som underlättar för presidenten att starta krig talar för detta.
13. Huvudmotsättningen* i världen går mellan å ena sidan USA som ledare för Triaden* och majoritetens av länder och folk i världen, där Ryssland och BRICS alltmer framträder som antagonister. Brännpunkten ligger för närvarande i oljerika Mellanöstern, men kan flytta.

*** Bekämpa USA-imperialismen för fred i världen! ***