En fyr kom gående med dekkene i trillebår

Trots att norska normalt är lätt att förstå för en svensk så är det ibland inte helt självklart hur man ska förstå skriven norska. En ”fyr” betyder antagligen en person och trillebår är antagligen en skottkärra. Men säker är jag förstås inte.

Dagbladet.no: ”- En fyr kom gående med dekkene i trillebår… …På kvelden hadde Midtun Dekk 1700 anrop på telefonen, og den siste bilen rullet ut av verkstedet rundt kl 02 i natt.

– Folk gir oss kjeft for at det er mye kø, men jeg sier det som det er, jeg har bedt samtlige om å gi beskjed i god god tid før snøen faktisk kommer, sier Arne.”

Men när ”folk gir oss kjeft” så är det inte att de får en snyting, det handlar nog om att folk blir sura. Osvuret är givetvis bäst, men de norrmän jag träffat på under åren har varit fridfulla personer i alla fall. Men de språkskillnader som finns mellan norska och svenska är förstås likadant i motsatt riktning. En norrman som läser denna text tycker antagligen att vissa ord och begrepp är svårbegripliga.

Men är norska lätt att förstå så kan jag inte säga samma sak om danska. Danska är ofta helt obegriplig och tydligen tycker danskar att svenskan är det också. De senaste gångerna jag har varit i

Danmark så har de jag haft att göra med i affärer och restauranger valt att tala engelska med mig. Illa, det skulle aldrig ske i Norge.

Att det är snöoväder i Norge nu bör vi ta på fullt allvar här hemma. SMHI varnar klass ett för ymnigt snöfall i Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrlands län. Det dröjer säkerligen inte länge innan svenska media kommer underfund med detta och slår upp stora vädervarningar. Dbl1 VG SMHI AB1 SvD DN1 it

Andra om: , , , , , , , , ,

[tags]Norska, Snöoväder, Snö, Halka, SMHI, Vädervarning, Sommardäck, Norge, Väder, Politik[/tags]

  15 comments for “En fyr kom gående med dekkene i trillebår

  1. Kurt
    29 oktober, 2008 at 19:34

    Ordet trillebår skiljer sig väl inte mycket från det svenska ordet rullebör? Jämför man de skandinaviska språken fylogenetiskt,så skiljer danskan ut sig från de andra. Men det behös ju inte mycket övning för att förstå danska.

  2. Marcus R
    29 oktober, 2008 at 20:25

    Kurt – Jag tror Jinge tillhör spettklubben. Han räknar nog inte rullebör som svenskt! :)

  3. 29 oktober, 2008 at 20:28

    Jag vet inte ens vad ”rullebör” är… Står inte heller i ordboken så det är väl nåt dialektalt hos halvdanskarna i Skåne…

    Och vad fasen är spettklubben?

  4. 29 oktober, 2008 at 20:52

    :-)

    Skojigt.

    Men de är väldigt nära, de skandinaviska språken. Och det ger en förstärkt känsla för det egna språket att läsa de andra. Fyr är kille/snubbe. ”Ge kjeft” skulle väl bäst översättas med ”skälla på”.

    Danska är jobbigt att lyssna på, det håller jag med om. Men det är inte svårare att läsa än norska. Faktum är ju att norskt skriftspråk, bokmål, är väldigt danskt. Därför har språkfrågan också varit extremt politisk i Norge. Man har både ”radikalt bokmål” där folk skriver nyare former utifrån en bokmålsmall, och så har man ju nynorsk, som egentligen ligger närmare talspråket. Och lite olika mellanvarianter och stridigheter.

  5. Marcus R
    29 oktober, 2008 at 21:26

    #3 Jinge – Spettklubben är de som åker ner till Skånska gränsen en gång om året för att hacka loss Skåne från resten av Sverige. :)

    Rullebör är förövrigt skottkärra.

    Jag har en norsk kompis som lärde mig några norska ord på skoj (skoj för att de inte är riktiga): Guleböj = banan, Pansartax = krokodil.

  6. Ken
    29 oktober, 2008 at 21:39

    Norskan härstammar från danskan, det är därför deras skriftspråk är så pass lika.

  7. Christer W
    29 oktober, 2008 at 22:38

    De skandinaviska språken är egentligen ett och samma från början. Läser man gamla handlingar från medeltiden så är det samma skriftspråk, med en avvikelse. Vissa ord kunde stavas lite hur som helst, det fanns ingen stavningsregeler.
    Som jag minns så var det i samband med bibelöversättningarna som herrarna började separerar språken från varandra. Innan dess så var våra tre länder i det närmaste familjeegendomar, t.ex. Ingeborg var ju drottning av sverige och norge, sen har jag för mig att hon utropade sig tillsammans med sven över danmark också.

    Det skulle vara rätt enkelt att få språken och närma sig varandra igen, man kommer rätt långt med att anpassa alfabetet och en stavningsreform. Största problemet skulle nog jyllandsdanskarna har, framför allt ute på mors. Jyllndsdanskarna sväljer halva orden och stöter upp dem.

  8. Kurt
    30 oktober, 2008 at 06:16

    Norsk och Dansk Public Service media är intressanta. Danskarna är mycket bättre på seriösa radioprogram (t ex DR P1″Faglitteratur på P1″, ”Filmland”, ”Harddisken”, ”Natursyn” & ”Panorama”) medan Norge är bra på TV-program (”Brennpunkt”, ”Der ingen skulle tru at nokon kunne bu” & ”Ut i naturen”).

  9. Pingback: Charlie
  10. Pelle
    30 oktober, 2008 at 14:42

    Spettklubben är den klubb som de förtrödna Stockholmarna jämt vill bli medlemmar i men pga bristande humor inte kvalar in i.Så var det löst.Ha de gott i det Skånska vinter rainet.Om en ente ska va tvungen o holla pau me di jävla möget te frösna vaja här nere udan snö.

  11. Carl
    30 oktober, 2008 at 15:27

    Måste bara säga att danska inte alls behöver vara jobbigt att lyssna på. I alla fall inte om man har en älskad dansk flickvän som säger snälla saker till en…

    Men visst är det så att den skarpaste språkbarriären i Skandinavien går genom Öresund. Danskar och norrmän förstår varann bra, svenskar och norrmän likaså – men inte danskar och svenskar.

  12. el persson
    30 oktober, 2008 at 15:44

    @Marcus R #5
    Ruskomsnusk är inte så dumt heller – och det är på fullt allvar både i DK och N om jag minns rätt.

  13. Ken
    30 oktober, 2008 at 17:19

    Piggdekk är bra i Norge.

  14. Ole
    30 oktober, 2008 at 17:38

    Problem med att förstå norska, danska och svenska dialekter är det väl mest stockholmare och andra mälardalingar som har – bland dem med svenska som modersmål alltså… ”Nollåttorna”, som de ibland föraktfullt kallas (oavsett vilket riktnummer de egentligen har).

    ”gi kjeft” betyder att ”skälla på” (inte ”bli sur på”). ”Fyr” betyder ”kille” (inte ”person”).

  15. MX
    31 oktober, 2008 at 00:32

    Jinge alsså …

    Du är en av de få som kan gå på kinesrestaurant i Danmark och beställa ”en nummer femoghalvfjerds”, och fortfarende inte ha en aning om vad du kommer få äta :-D

Comments are closed.