En bra miljö och snabb tillväxt – hur går det ihop?


Dagens gästbloggare är Ulf Karlström. Han är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var 1968-70 ordförande i De Förenade FNL-grupperna (DFFG), Europas kanske starkaste solidaritetsorganisation med kampen från folken i Vietnam, Laos och Kambodja mot USA:s aggressionskrig i Sydostasien 1960-75 och sitter i styrelsen för Folkrörelsen Nej till EU.

Björn Forsberg, då forskare i Umeå, gav 2007 ut boken Tillväxtens sista dagar, med närmast total kritik av förhärskande tillväxtsynsätt och miljövård/skydd i Sverige. Nu är han aktuell med boken Omställningens tid (Karneval förlag 2012). Här har han skruvat upp kritiken ytterligare ett snäpp.

Forsberg skriver både bra och är pedagogisk. Hans bok är i långa stycken lärorik och läsvärd. Och visst pekar han ut stora, relevanta problemområden som låneekonomin (”kreditdopad köpfest”), tillväxthysterin, det stora beroendet av fossil energi, och växande resursknapphet. Emellertid oroas jag av hans långtgående visioner om ett kommande samhälle; hans lågenergisamhälle avskräcker. Framställning kantrar, spårar ur. Receptionen av boken har i stort varit positiv, varför saklig kritik framstår som nödvändig.

De bärande teserna uttrycks med författarens ord på följande sätt:
– Finanskrisens verkliga orsak är oljetoppen och resursväggen (s. 27)
– Resursväggen innebär tillväxtens död eftersom tillväxtens metabolism kräver ständigt mer energi och råvaror… När tillflödet av energi och andra resurser inte längre ökar upphör även ekonomin att växa (s. 28)
– Det är ingen tvekan om att sol, vind och annan förnyelsebar energi tillhör framtiden. Däremot är det utsiktslöst att utöka förnyelsebara energisystem till att ersätta den energi vi i dag får genom fossila energikällor och kärnkraft (s 24)
– Med oss in i energiknapphetens samhälle har vi en enorm kapitalstock. Prylar, infrastrukturer, fordon och annat som oljeeran skapat åt oss. Mycket av detta kommer tyvärr att visa sig värdelöst. Den moderna produktionsekonomin har dessutom producerat utan tanke på kvalitet och varaktighet (s. 105)
Är det så att finanskrisens yttersta orsak är oljepriset och växande brist på andra råvaror. Nej, det är en reduktionistiskt förklaring. Den huvudsakliga förklaringen, vilken delas av flera kommentatorer, är finanskapitalets maktställning. Avreglering av valutahandel och finansiella tjänster har skapat en besinningslös jakt på hög avkastning på kapital. Drivande aktörer är riskkapitalföretag, hedgefonder, högriskfonder, men även stora delar av bankvärlden. Svenska banker är inget undantag; för första halvåren 2011-12 låg avkastningen på eget kapital på upp mot 15 %, och något lägre för 2012. För den globalt driva fondmarknaden i Asien kräver investerarna 25 % årlig avkastning (SvD 19/7). Dessa avkastningskrav har drivit fram en vildsint spekulationsekonomi, med de amerikanska subprimelånen som ett exempel på närmast kriminell verksamhet. Och dagens höga skuldsättning/upplåning, både i USA och inom eurozonen, har sin grund i finansmarknadens starka ställning.

Författaren skriver vidare: ”oljepriset behöver ligga stabilt på en nivå på åtminstone åttio-hundra dollar fatet för att försvara investeringar i ny oljeproduktion. Men detta är samtidigt en prisnivå som den globala ekonomin inte klarar att bära under någon längre tid.” (s. 17). Idag ligger priset på Brentolja på 105 dollar och ändå är efterfrågan svag då Västvärlden befinner sig i närmast nolltillväxt eller recession. Vid en uppgång i konjunkturen kommer oljepriset att stiga ytterligare, utan att det får världen att tippa över ända.

Forsbergs bakgrund i energi- och miljöstudier får honom att gräva där han står. Jag menar att det är i ekonomins mycket säregna spelregler vi skall söka orsakerna till dagens kris. Författaren berör detta, som jag redovisat ovan, men faller ändå tillbaka, ner i miljögropen.

Kommer ni ihåg Refaat El-Sayed, ett tag årets svensk? Han idé byggde på ett klassiskt koncept: jag lånar genom att inteckna framtida tillväxt/kursuppgång. Den dag tillväxten upphörde var konkursen ett faktum och senare dömdes El-Sayed till fängelse. Hans mycket större föregångare Ivar Kreuger fick se sin egen skapelse den högt belånade Kreugerkoncernen gå i konkurs vid depressionen 1929-32.

Låne- och spekulationsekonomins framfart förskräcker. För att klara enbart räntekostnaderna behöver företag eller stater antingen en rejäl inflation eller en värdeökning (tillväxt). Med vad skall annars lånen betalas? Så kanske har Forsbergs bok sin styrka i det mer antydda, det ofullbordade, än i de precisa och deterministiska slutsatserna om att vi gått in i resursväggen?”


i , , , , , , , , , Miljömagasinet Miljöpartiet Ingrid Eckermans blogg Åke Kilander i politiken.se DN 26/6 Om Rio-konferensen 2012

  7 comments for “En bra miljö och snabb tillväxt – hur går det ihop?

Comments are closed.