Den allra bästa ståuppkomikern vi har i landet är Magnus Betnér. Han är helt utan konkurrens, visst det finns några till som är bra, men ingen kan jämföras ens på samma dag.
Detta inslag hittade jag på SVT:s hemsida, och det får mig att tänka på ett ”Debatt” som sändes i SVT nu i veckan. I en kommentar här nämndes en viss bloggare med X i efternamnet, kommentaren löd något i stil med ”- Han hade propellern i skjortan istället för i mössan där den brukar sitta”. Den kommentaren snuddar Betnérklass faktiskt.
Katrin Zytomierska, som lyckats bli känd genom att ha varit gift med en person som blivit känd för att han agerat som en gris på sin blogg, blir nu själv anklagad för griseri. Det är Isabella Löwengrip som anklagar och jag tycker att hon gör helt rätt i att både anklaga och dessutom nobba Janne Josefssons program – Debatt i SVT. Troligen är det mer lönsamt med skandalrubriker än att vara med i ett program där man endast under mycket gynnsamma omständigheter kan framstå som en medelmåtta.
AB: ”SVT hade bjudit in personerna bakom två av Sveriges största bloggar. Katrin Zytomierska, 31, och Isabella Löwengrip, 18, skulle diskutera vikthets – ett ämne som de två skrivit mycket om på sina bloggar. Men i går kväll meddelade Löwengrip på sin blogg att hon inte kommer att delta i debatten. – Anledningen till det är att jag verkligen tar den här frågan seriöst och har därför inte lust med att ställa upp i ett pajkastningsprogram där jag får 10 minuter i tv och Janne Josefsson avbryter mig i hälften, eller bli kallad gris av Katrin i direktsändning.”
Dessa kvinnor tjänar mycket stora summor på sitt bloggande, därför är det förstås lönsamt att anklaga varandra för olika saker och därmed hamna på tidningarnas löpsedlar. Det ligger dessutom nära till hands att tro att det just är det som är avsikten med uppståndelsen. Själv skulle jag inte under några omständigheter kalla dessa damer för vare sig det ena eller det andra. Vad jag tänker behåller jag helst för mig själv, även om det sannolikt skulle generera tusentals extra besök på sidan om jag skrev ner det helt utan omsvep.
Jag har aldrig riktigt förstått varför Israel inte gör något åt de judiska extremister som ockuperar ett antal kvarter i Hebron på Västbanken. Nu finns massor av videos på nätet som visar när en judisk man skjuter en palestinier, och det är långt ifrån första gången när det gäller Hebron.
I normala fall bryr sig inte den israeliska ockupationsmakten om dessa hatiska bosättare, men när de skulle tömma ett av de hus som bosättarna ockuperat blev de plötsligen kallade nazister och blev själva utsatta för stenkastning. Det normala är annars att de extrema judiska bosättarna ger sig på oskyldiga palestinier, oavsett ålder faktiskt. Palestinska barn riskerar att råka mycket illa ut i närheten av dessa bosättare.
De brukar sabotera palestiniernas olivlundar och jag vet inte hur många palestinier som blivit skjutna till döds. När bosättarna dödar en fåraherde och hans fårskock så får det sällan någon uppmärksamhet i svenska media. En underlig detalj som är värd att lägga märke till är dock att europeiska media rapporterar betydligt mer om denna judiska skandal än svenska media. Det finns med andra ord skäl att fråga sig varför t.ex. de största norska tidningarna lägger ut långa videos på sina hemsidor som beskriver det som, i svenska Rapports inslag, bara får ta några sekunder.
En sak som möjligen förvånar mig ännu mer är att Israels regering låter detta fortgå. Från israeliskt håll talar man ofta bekymrat om en alltmer tilltagande antisemitism, och oavsett vilken inställning man har när det gäller Mellanösternkonflikten så kan man konstatera att de judiska extremisterna i Hebron bokstavligt talat göder antisemitismen. Alldeles bortsett från hur israelerna ställer sig till blockaden av Gaza och ockupationen av Västbanken så kommer de aldrig att lyckas fullfölja. Det finns antagligen inga mellanlägen, antingen får man etniskt rensa fullt ut, eller också får man dra tillbaka sina soldater till 1967 års stilleståndslinje.
Bosättarna kan man lämna eftersom palestinierna säkerligen vill ta hand om dessa själva. Är israelerna mindre morbida så får de väl släpa med sig dessa tillbaka hem till Israel. Men jag börjar faktiskt tro att man inte vill ha dem i Israel. Det är olika schatteringar av militanta, mer eller mindre halvkriminella drop-outs från både Israel och den traditionella judendomen. Tar man hem extremisterna så kommer kanske dessa att börjar bygga bosättningar inne i Israel och det vill man givetvis till varje pris undvika.
Jag har skrivit några gånger om israellobbyn, inte i första hand organisationer som AIPAC i USA eller Svensk Israelinformation här i Sverige, utan mer i svepande ordalag utan att peka ut enskilda. Jag har berättat om den ”Israelmegafon” som Israels utrikesdepartement rekommenderar alla Israels försvarare att utnyttja. Det är en internettjänst som gör att dessa omedelbart kan aktiveras om någon tidning skulle skriva ofördelaktigt om landet.
Ett exempel på ett megafonmeddelande
Intresserade kan ladda ner den här1 . En sak som jag faktiskt rekommenderar, det är utomordentligt intressant att se hur en tidningsartikel kan generera hundratals protester redan inom någon timme, framförallt när man kan sitta on line och se orsaken med sina egna ögon.
Jag har också skrivit om den norska komikern Otto Jespersen, en man som skämtar om judar på ett sätt som knappast skulle passera i Sverige, och igår funderade jag på om det inte finns någon Israelmegafon i Norge. I så fall borde den rimligen ha gått varm. Sedan började jag fundera på hur många folkgrupper som har en egen, av utrikesdepartementet rekommenderad åsiktsmegafon?
Hade våra svenska fascister varit på hugget så hade de givetvis startat ”Sverigemegafonen”. Men det finns inte heller megafoner för andra folkgrupper eller religioner, den enda statligt rekommenderade megafon jag känner till är den som israeliska utrikesdepartementet sanktionerat och delvis bekostat. Jag kan ju tycka att det vore bättre om nationen såg till att sköta sig så att någon megafon inte behövdes. Inte ens USA har en megafon såvitt jag vet.
Nästa tanke blev givetvis att sätta upp en ”Palestinamegafon”. Vi som anser att palestinierna har rätt till sitt land utan att förföljas, bombas och mördas, ett land utan bosättare och främmande soldater, vi borde givetvis starta en sådan tjänst. När israelerna håller sig med dylika internettjänster så bör även palestinierna av jämlikhetsskäl få ha en egen. En sådan borde givetvis heta ”al-Quds-megafonen” eftersom Jerusalem är palestiniernas huvudstad.
Den hjälper inte palestinierna mot de religiösa dårarna i Hebron, men det skulle givetvis vara ett bra verktyg för dem som vill hålla sig informerade om situationen.
När det gäller språket så är det ofta intressant att peka på de ytterst små skillnaderna mellan svenska och norska. Att en brand är ”påsatt” stöder den tes jag driver i rubriken, pyromanen blev så himla pilsk att hon eller han drog ner byxorna.
Men det norrmännen menar är förstås att branden är anlagd, det förstår förhoppningsvis alla. Men det hindrade givetvis inte undertecknad från att klippa in Dagbladet.no och deras förstasida. Jag såg förresten att en bloggare spekulerade i om dessa bränder var en gärning som al Qaida ligger bakom. Det är en vinkel som är ännu mer spekulativ än min egen, men jag kan i alla fall understyrka mitt påstående med en skärmdump. Dessutom finns det forskningsbelägg för att vissa pyromaner blir sexuellt upphetsade av sina egna gärningar.
Det må vara hur det vill med det, men att bränder i Kalifornien väcker stort uppseende här är knappast märkligt. Den mediala agendan styrs av stora västliga nyhetsmedier, och i och med det så styrs också de nordiska medierna och dess läsare, lyssnare och tittare.
Och en inte oviktig detalj, en bild på en rejäl brasa är alltid maffig, eller hur? Dbl1SvD1DN12AB1it
Lars Ohly kommenterar Vänsterpartiets uppgång i väljaropinionen. Partiet är nu det tredje största partiet och ordförande Ohly uttalar sig i DN och citeras i Flamman:
Ohly/Flamman: ”– Då vi inte brukar vara så oerhört upprörda när vi går bakåt så ska vi kanske inte vara så oerhört glada när det går framåt heller, säger Lars Ohly till DN. Han menar att vänsterpartiets uppgång också kan ha att göra med den ekonomiska krisen.”
Tillåt mig att lägga in en protest. Det har inte så mycket med den ekonomiska krisen att göra. Min uppfattning är att det beror på något helt annat. Detta ”annat” har anknytning till landets största politiska parti.
Lars Ohlys synpunkter har jag trots allt viss förståelse för, men underligare blir den oberoende vänstertidningen Flamman när de kommer in på en undersökning om bloggar och bloggosfären. För i en notis, som inte finns på nätet, hävdar de att en undersökning visar att två procent av medborgarna i landet bloggar varje vecka. Samma undersökning lär visa att femton procent av svenskarna brukar läsa bloggar. Likafullt påstås det att undersökningen visar att de som läser och skriver bloggar i stort sett är samma kategori människor.
Skillnaden, i det här fallet tretton procent, är tillsammans med de två procenten. – samma kategori människor. Menar undersökningen som Flamman citerar att vi tillhör kategorin bloggnördar möjligen? Flammanit
Jag känner mig ofta främmande inför hur massmedia utvecklas och de principer, eller snarare frånvaron av principer, som tycks vara allenarådande inom media. Att kvällspressen är i stort behov av att sälja lösnummer är inte konstigt, det som känns märkligt är de metoder de använder för att uppnå det resultatet. Den senaste överraskningen i den vägen består i att Aftonbladet värvat Linda Skugge.
Resumé: ”Aftonbladets informationschef Niklas Bodell: – Vi är väldigt stolta över den här rekryteringen. Hon är duktig och har precis det tilltal och den penna vi har sökt efter…
… Linda Skugge ska skriva lördagsintervjuer en gång i månaden fram till jul, sedan ska det trappas upp. – De ringde och frågade och jag tackade ja.
-Det känns fantastiskt kul. – Jag vill göra intervjuer utomlands och träffa stjärnorna på plats. Livet blir lite roligare när man får åka till London och New York, säger Linda Skugge till Resume.se”
Kvällspressen lever i symbios med andra media, framförallt televisionen. Om ett TV-program ska lanseras så skickar TV-bolaget ut pressreleaser med ”nyheter” till tidningarna. Aftonbladet får t.ex. en text som förkunnar att ”Ernst nära drunkna vid inspelningen” tillsammans med ett antal arrangerade bilder som föreställer samme Ernst i fören på en liten roddbåt, med ett lagom desperat uttryck i ansiktet.
Expressen får ett likadant paket från TV-bolaget med en färdigskriven text och rubrik ”Ernst biten av huggorm” som då ska avses beskriva en dramatisk inspelningsdag. Av texten framgår det sedan att han ”nästan” bets av en huggorm och alla förstår att karlen aldrig i sitt liv har sett en huggorm och troligen inte kan skilja en sådan från en hyggligt stor daggmask.
Personligen är jag övertygad om att kvällspressen binder ris åt sin egen rygg. När man rekryterar ”Bloggare” som paret Schulman och sedan ger dessa en massiv textreklam så skapar man ett intresse kring ett fenomen som egentligen är allt annat än intressant. Att en människa kan stava till ”knulla” är knappast speciellt märkligt. Det märkliga börjar först när kvällspressen rekryterar skribenter vars enda kvalitet uppenbarligen består i att skildra händelser under bältet, eller i varje fall utifrån det perspektivet.
Aftonbladets representant säger att ”Skugge har precis det tilltal och den penna de har sökt efter”, jag sitter och tänker så att min panna blir skrynklig
– vad har den kvinnan gjort inom journalistiken som sticker ut, eller som är värt att minnas? Jag kan inte komma på någonting, och det trots att jag är storkonsument av texter som kommer från dessa betalda skribenters pennor. Det hela kokar ner till att media skapar en ”kändis” genom att haussa upp vederbörande genom olika sorters textreklam, en kändis vars enda framträdande egenskap är att hon eller han använder sig av ett ovårdat språk i de spalter vederbörande ska fylla.
Kvällstidningarna är idag knappast några nyhetsförmedlare, de tillhör underhållningsindustrin. Därav nödvändigheten att deras medarbetare kan stava till knulla. Journalistik handlar det alltmer sällan om, för de arbetar stenhårt på att bli en parodi på just – kvällspress. -> ResuméHDSvDABGit
Idag handlar en artikel i Aftonbladet om en kvinna som satt på arbetstid och bloggade och blev överraskad av att hennes arbetsgivare inte ville betala hennes lilla fritidsintresse.
AB: ”I sin blogg har hon skrivit om sina känslor, sitt liv och sitt jobb – utan att avslöja några namn. Däremot kallade hon sin chef för ”knaschefen” i bloggen. Därför får hon sparken, tror hon. – Hade jag bara fått en tillsägelse hade jag givetvis slutat blogga direkt. Mitt jobb är viktigast för mig.”
Kallar man dessutom chefen för olika öknamn så är det högst förståeligt att man bad henne att lämna arbetsplatsen. Jag förstår helt enkelt inte att människor kan vara så korkade att de tror att de kan få gnälla på chefen på betald arbetstid, och dessutom publicera skitpratet på internet. -> AB1it
Det är lustigt att följa Sarah Palins smek-
vecka med media, för det var inte mer än så. Men vissa tyckare har faktiskt blivit mer än förtjusta i henne verkar det som.
Och det är ju bra. För en kvinna som kan ta bössan och gå ut för att skaffa mat kan rimligen inte vara en dålig kvinna. I SvD kallas hon ”Fröken Sympatisk”, och det är möjligen en bra beskrivning av hur republikanerna vill betrakta henne. Fast i sanningens namn så är hon inte någon fröken, å andra sidan är artikeln inte heller speciellt positiv. Andra artiklar berättar om vänskapskorruption, eller det faktum att hon verkar ha så oerhört dålig koll.
Det sista är illavarslande eftersom hon faktiskt kan bli USA:s vicepresident med vad det innebär. En av effekterna är att hon ska vara vice för en 72-årig man, något som ökar oddsen för att hon de facto ska få träda in i
rollen som president. Obamas medarbetare har redogjort för ett gammalt talesätt, en gris blir inte annat än en gris även om man målar läpparna på den. Något som får tjäna som förklaring till min lilla välmenande illustration… SvD123DN1it
Entries (RSS)