Efter den gamle frikyrkopastorn Alf Svensson kom Göran Hägglund, en man som idag inte förstår kritiken mot Kristdemokraterna, en person som trots sin relativa trevlighet inte förmår engagera de kristdemokratiska väljarna.
EX: ”Kristdemokraterna balanserar farligt nära fyraprocentspärren och interna kritiker menar att partiet är otydligt och har fokuserat för mycket på familjefrågan. I söndagens ” Agenda” bemötte partiledaren Göran Hägglund kritiken. – Jag håller inte med om kritiken, vi är ett mycket tydligt parti, sade han. Under Alf Svenssons glansdagar hade Kristdemokraterna relativt stort folkligt stöd, men under senare år ha partiets siffror rasat. Enligt den senaste opinionsmätningen låg partiet farligt nära fyraprocentspärren, och flera kristdemokrater riktar nu kritik mot partiledningen.”
Som politiskt intresserad brukar jag ofta följa politiska debatter i radio/TV, och ett bestående intryck av Göran Hägglund som person är att han ger ett trevligt intryck, bortser jag från hans politiska uppfattning så verkar han riktigt sympatisk. Men det räcker knappast för att övertyga väljarna om att rösta på KD eftersom man förväntar sig något mer än en trevlig partiledare för att rösta på ett parti.
Alf Svensson som person har varit tämligen unik för partiet och han var dessutom en röstmagnet, likt en Gudrun Schyman för vänsterpartiet, men ingenting är för evigt och det är inte alls omöjligt att (KD) försvinner ut ur riksdagen i valet i september. Det faktum att Göran Hägglund vägrar att ta till sig av kritiken om partiets otydlighet gör det än mer uppenbart att nedförsbacken fortsätter.
Personligen så menar jag att en allians, eller snarare alla allianser, som kräver att enskilda partier ska underkasta sig ett gemensamt mål, och driva en gemensam politik, riskerar att försätta de mindre partierna i en situation som gör att de drabbas av sotdöden. Det är vad (KD) drabbas av nu, och det är vad andra partier riskerar att drabbas av i andra koalitioner. Botemedlet behöver inte nödvändigtvis vara att neka till sådana samarbeten, men ger man avkall på ett partis kärnfrågor så ska man inte räkna med att väljarna blir trogna partiet i två val i rad. Och de blir det definitivt inte om partiet väljer att agera hälleflundra i frågor som medlemmar och sympatisörer anser vara de som bär partiet.
En klart positiv nyhet i det politiska surret just nu – de främlingsfientliga backar rejält i en ny opinionsundersökning.
i Tags: Val 2010, Politik, Kristdemokraterna, Alliansen, Koalitioner, Kärnfrågorna, Ideologi, Pragmatism ex ab1 dn svd t
9 svar till “Nu Kristdemokraterna sedan Vänsterpartiet?”
På valdagskvällen får vi se…..
Jag tycker väl i och för sig att KD har en politik, fast i ett samhälle där familjen är omordern och etik och moral något förlegat, kan man ju inte ha de värderingarna
SD och deras förmåga att fånga röster har vi inte sett ännu
I EU-valet klev Piratpartiet in och i många kyrkofulmäktige har detta ”ärevördiga parti ” tagit plats
Vi ska inte underskatta folks missnöje heller……
Det är en hel del sjuka,arbetslösa och andra som känner sig kränkta av samhället idag och alls inte tänker på KD som alternativ utan mera radikala lösningar på Moder Sveas problem, tro mig
jag gåller med dig om att mindre partier kan försvinna från riksdagen på grund av att dem inte syns.
Men det kommer aldrig hända Vänsterpartiet eftersom partiets bas är väldigt stabila och dem kommer upp till de 4% som krävs, förutom det finns det tusentals sossar som likagärna kunde rösta på Vänsterpartiet och som förmodligen kommer göra det om partiet hotas att försvinna, de sk Vänstersossarna. Många av Vänsterpartiets väljare har också flytt till detta Miljöparti, och många av dem kommer fly tillbaka eller rösta på V för att V inte ska försvinna och därigenom förgöra dem rödgröna.
Så KD visst de kan försvinna men Vänsterpartiet kommer Sverige dras med i flera år framöver. Krävs en riktig tabbe för att V ska förlora.
Ali: Man ska inte vara för säker. Det finns stora likheter mellan (v) och (kd). Bägge har en inre kärna av väljare som helhjärtat står för en radikal syn på samhället. Bägge partierna behöver bredda sig för att få fler väljare, alternativt nå ut bättre. Om man som KD sitter med i en nyliberal exprimentverkstad så riskerar man att bli så utslätad att ens kärnväljare flyr. De som tror att KD borde tona ner sitt homohat, sin jämställdhetskritik osv. tror jag har fel. Det finns MÅNGA som delar de åsikterna. Grejen är att de nödvändigtvis inte delar den nyliberala ekonomiska politiken.
Glöm inte att KD en gång bildades vid sidan av blocken, i takt med att de tonat ner sin fundamentalistiska kristenhet så har de också glidit åt höger. De har en svår balansgång att göra, men att tro att vägen till framgång för KD är att tona ner det som är deras signum, då menar jag att man inte förstår svensk politik. Det är ungefär som om (v) skulle släppa visionerna om socialism eller eu-kritiken för att ”de flesta” inte delar den. Ja, just det. Så tokigt finns det ju folk som tycker, tänkte inte på det…
Vänsterpartiet har en grundmurad bas i det här landet – och jag tror inte att den hypersnälle och välmenade Lasse Ohly kommer att göra någon större tabbe. Hoppas bara att han kör hårt med Sverige Ut Ur Afghanistan, det mest konstruerade krig i vår tid, likt det som förs i Irak – och det ständiga råa krigstillstånd som regimen israel bedriver mot landets instängda urinvånare…
Han kan också göra ett försök att nationalisera landets banker och tvångsköpa tillbaka stulna skolor och sjukhus för samma billiga penning som de först köpts för. Vi måste bort från Väktarstaten!
Göran Hägglund är trevlig och lätt humoristisk – men vad hjälper det mot den hopplösa omoderna politik som KD representerar?
Jag tror inte bara att vänsterns fall beror på blockpolitiken (som jag starkt ogillar). Jag tror att en minst lika viktig anledning är att v under Ohly har en alltför dogmatisk hållning i många frågor och inte presenterar en realistisk ekonomisk lösning på sina förslag. Vänsterpartiet lyckades under Schyman för att hon var pragmatisk och jag tror att ett vägval vänsteralternativ med en offensiv retorik om fördelningspolitik och hur vi betalar kapitalisternas risk när de misslyckas samt alternativa, mer sympatiska ägandeformer skulle ha stöd för åtminstone 10% av befolkningen, vilket skulle vara tillräckligt för att pressa sosseriet och ha en chans till reellt inflytande. Ohly slits mellan att föra plakatpolitik (avskyr egentligen ordet…) på vänsterkanten eller att simma lungt med sossarna och miljöpartiet. Inget av alterantiven gagnar vänstern eftersom de inte upplevs som ha reellt inflytande i något av fallen. Jag tycker egentligen att Lasse är en bra retoriker och ganska sympatisk politiker men tyvärr har han ibland för lite substans och realism i sina förslag.
Kris(t)demokraternas fall? Ingen lär sakna dem vare sig till höger eller vänster. Det finns en fin grundtanke hos dem om att bygga ett samhälle på god etisk grund men Jesus skulle kalla dem hycklare för vad de gör mot dem som har det svårt, säljer vapen till andra länder och mot miljön. Det tror jag också att många som tycker att etik och moral är viktigt inser.
Jag hade alltid väldigt svårt för Alf svensson… men det berodde ju iof på att han var en sån stor israelvän!!
Kunde man bortse från det så föreföll han rätt så ”faderlig” i sin framtoning. Precis sådan som Federley kommer att bli när han blir gammal… :-)
Nähä… :-P
Kristdemokraternas bäst före datum har för länge sedan gått ut. Ungefär då Moses kom med de tio budorden.
Har aldrig varit förtjust i partier som bygger sin politik på religion. (Sagor.) För hur mycket elände har mänskligheten inte fått utstå i religionens namn.
Jävla tur man är ateist. :-)
Javisst verkar Göran Hägglund (han, Peter Eriksson och Lars Ohly var väldigt roliga i På minuten häromsistens) trevlig och sympatisk men inte ens framstående partimedlemmar kunde precisera partiets politik.
Problemet är ju att tre av allianspartierna bara blir småmoderater och underhuggare till Reinfeldt och hans nyliberala gäng.
Man kan undra när en sådan som Anders Wijkman tar klivet över till miljöpartiet. Han har ju prövat alla borgerliga partier utom centern (som ändå var det som en gång hade mest grön politik av de borgerliga), men nu finns inte ett grönt strå kvar på den borgerliga sidan. Nåja, valhemligheten finns ju och om Wijkman har något ärligt uppsåt med sin politiska gärning kan han inte låta denna regering sitta kvar. Men han kanske bara är ute efter en politisk plattform allmänhet?