[column width=”49%” padding=”2%”]
Idag är Aftonbladet alldeles för snällt mot Centerpartiet och dess partiledare. Jag vet inte riktigt varför, men antagligen är det någon sorts gentlemannamässig attityd, man sparkar inte gärna på den som redan ligger.

AB: ”När partiet i dag samlas till kommundagar i Göteborg har Maud Olofsson inte så roligt. Opinionssiffrorna är bedrövliga och centerstatsråden har, med Åsa Torstensson som otippat undantag, spelat strykgossar i regeringen. Eskil Erlandsson, den trygge lantmannen, fick en olycklig grisskandal i sitt knä. Och med ens avslöjades ett av partiets problem. Gärna svensk mat och glada grisar, men inte en kontroll som verkligen kan utöva press på bönderna. Miljöminister Carlgren har radat upp eftergifter och besvärande reträtter. Gas-
ledningar, motorvägar och misslyckade klimatförhandlingar. Och från nyåret, vargjakt. Sådant ger inga gröna poäng. Partiledaren har inte klarat sig bättre själv. Energiöver-
enskommelsen är, vad Olofsson än säger, en kapitulation av Centern. Hon har dessutom tvingats förklara hur Vattenfall tilläts pantsätta den svenska vattenkraften och, naturligtvis, var näringspolitiken fanns när den behövs som bäst. Hur Olofsson kommer att komma ur Saabaffären är fortfarande en öppen fråga.”

När det gäller ledande företrädare för partiet så hade åtminstone jag förväntat mig att man skulle ta upp den härva av lögner som ministrarna invecklat sig i. För det finns knappast någon fråga som man inte ljugit om vad jag kan påminna mig.

När partistrategerna insåg att folk uppfattade centern som ett gammalt konservativt landsbygdsparti, som också har hetat ”Bondeförbundet”, så beslöt man sig för att partiet hastigt och lustigt skulle bli liberalt, och dessutom ett parti som attraherade storstadsväljarna. I någon slags hybris uppfann man namnet Stureplanscentern, ett namn som de flesta associerar med kokain och brats. Hade man ansträngt sig det allra minsta så skulle man utan svårighet kunnat lista ut att den sortens folk ses ner på av de vanliga kommuninnevånarna i huvudkommunen.

Visserligen kom den epoken av sig när Federley stod och grät i Riksdagens talarstol efter att han lurat samtliga sina
[/column]
[column width=”49%” padding=”0″]

personvalsväljare och sagt ja till FRA-lagen, mest antagligen eftersom samma person kopplades så hårt till just epitetet Stureplanscentern. Idag ler nog de flesta av de rödgröna politikerna åt centerpartiet, det parti som profilerat sig så hårt som kärnkraftsmotståndare. Tendensen i väljaropinionen är klar och tydlig, det går utför med centern, och ska man dra ut den nedåtgående opinionskurvan så är partiet helt utplånat runt mars månad 2011.

Högforsanda eller inte, Maud Olofsson är den som i första hand kommer att få ta ansvaret för partiets alla tillkorta-
kommanden. Hon kommer antagligen att få återvända i höst till sin badtunna uppe i norr, nu med pension både från riksdagsjobbet och med statsrådstiden. Minns jag inte fel så samlar hon på mortlar från landets alla hörn, det är väl en sysselsättning som hon kan fortsätta med när medlemmarna dragit i snöret och gjort henne till en i raden av avpolletterade centerledare.

intressant Tags : Centerpartiet, Maud Olofsson, Skrikan, Federley, Carlgren, Bondeförbundet, Stureplanscentern, Politik, Val 2010, Högfors ab1 svd1 dn1 t
[/column]