Varg på förstasidorna


När vargar dyker upp i spalterna så är det alltid intressant att se hur media agerar. Det är inte så konstigt att vargar väcker uppmärksamhet, det underliga är de oklarheter som råder när det gäller djurets beteende.

Nu toppar en vandrande varg webblöpsedlarna, den har förirrat sig in till Helsingborgs utkanter, det är förstås inte bra för vår fyrbenta vän, men det är inte farligt för människor. I alla fall om man bortser från att människor kan skadas i en trafikolycka som orsakas av denna tassförsedda individ.

De som har anledning att glädjas är de som lyckas få se vargen, det är nämligen inte allom förunnat. Det bästa för djuret ifråga är förstås om folk håller sig borta. Vargar är extremt rädda för människor och blir mycket stressade av att vara på samma plats som oss tvåbenta. Om inte vargen kommer undan enkelt så bör Länsstyrelsens jaktvårdare försöka bedöva den.

De kan transportera den hit till Haninge, det bästa som kunde hända vore förstås om vi fick hit två vargar till Haninges djupa skogar. En hona och en hane skulle gott och väl kunna försörja sig själva och ett antal valpar med de rådjur och vildsvin som finns, dessutom har vi säkert för mycket älg, men framförallt skulle vildmarkskänslan öka. Hundägarna skulle tvingas hålla sina hundar i koppel, något som de ändå ska göra så här års men som de ofta struntar i.

Bilden på vargen här hos mig är tyvärr inte helt äkta. Jag lade in vargen efteråt, men det vore skojigt att ge sig ut på vargjakt med kamera, det tycker jag liksom en majoritet av det svenska folket.

it , , , , , , ab ex1 dn svd12 gp hd


8 svar till “Varg på förstasidorna”

  1. Jag minns vargen som för ett antal år sedan förirrade sig in i Stockholms innerstad. Tyvärr gick jag inte nattvakt vid båtklubben den natten, men i vaktjournalen fann en lite ovanlig notering om hur polisen kom förbi under natten och frågade om någon sett en varg.
    Tycker mig minnas att vargen dessvärre blev dödad av en bil lite utanför stan några dagar senare.
    Ett lodjur i det fria har jag däremot haft privllegiet att se.
    Jag och min dåvarande bättre hälft cyklade sent en kväll på en mindre väg nära Täby. Jag stoppade henne och påpekade viskande att ”så stora katter med så spetsiga öron finns inte”. Katten ifråga korsade lugnt vägen framför oss.
    Jag, själv uppfödd till stor del på älgkött, hävdar fortfarande att om du inte tänker äta den, och den inte ställer till alltför stora problem, så ska den få leva.

    • Alltför stora problem betyder inte att kungen inbillar sig att de trevliga jaktmiddagarna äventyras eller att kanske några jakthundar stryker med. Troligen dör 10 gånger så många jakthundar genom vådaskott och bilockor.

  2. Dagens AB har på sin nätsida krigsrubriker om hur ”VARGAR ANFÖLL BARNFAMILJ” Läser man svamlet så visar det sig att familjen ifråga gick med en okopplad hund, i sig brottsligt vid den här tiden, och att en av de två förmodade vargarna kom i närheten av barnvagnen.
    Familjen flydde i panik och stackars Tyson fick förmodligen duktigt med stryk, möjligen med dödlig utgång.
    Liknande saker har hänt förr med lösspringande, i vissa fall herrelösa, hundar.
    Släpper man lös en jycke i ett känt vargrevir så kan det gå illa för hunden, kanske särskilt vid den här årstiden.
    Vargar ger sig inte på småbarn i barnvagn med två vuxna männisor bredvid.