Skånsk varg i debatten

En varg som i sitt letande efter en partner hade hamnat ända nere i Helsingborg blev rubriker igår. Det är begripligt, även om den hade blivit fotograferad i Stockholm så hade den hamnat i radio/tv och tidningar. Vi har varg i länets norra delar i Rialareviret, men få har sett dem.

Dagens Nyheter frågade sina läsare om vi bör tillåta oss att ha fler vargar än de vi har idag och sjuttioen procent av läsarna svarade ja. Nejsägarna i DN:s lilla webbenkät var tjugoen procent, en förkrossande majoritet var således positiv till fler vargar. Nu är inte webbenkäter några speciellt trovärdiga källor, men visst visar det på en klar trend, och en stark trend.

DN: ”Med en fördubblad vargstam skulle Svenska Jägareförbundets medlemmar ”protestera vilt”, enligt förbundets rovdjursansvariga. Svenska Naturskyddsföreningen tycker däremot att en sådan nivå bara är ”ett steg på vägen” mot en hållbar vargstam. – Skulle det bli ett långsiktigt mål om 450 vargar skulle våra medlemmar protestera vilt. Vi har redan problem med de vargar som finns i Mellansverige. Det säger Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet, sedan han tagit del av de slutsatser som rovdjursutredaren Lars-Erik Liljelund presenterade på måndagen.”

Som vanligt så ljuger Jägareförbundets anställda i intervjuer. Jägareför-bundet eller dess medlemmar har inget problem alls med vargen, det är älgstammen som har problem med vargen, och eftersom jägarkåren uppenbarligen tror att gud har lovat dem älgarna så är de avundsjuka på vargens framgångar som predator. Men jägarna behöver grovkalibriga gevär för att döda en älg, vargarna gör det utan andra vapen än dem som de redan har sedan födseln. Och visst, jägarkåren bör få jaga älg, människan och vargen har sedan urminnes tider jagat och ätit älgkött.

Personligen skulle jag helst se att Sverige, Norge och Finland samman-
lagt hade omkring två tusen vargar. Den siffran är ändå i underkant om man jämför med sjuttonhundratalets början. Vi människor har ändrat förutsättning-
arna för våra stora rovdjur, men Sverige är ett av världens mest glesbefolkade länder så nog skulle vi kunna härbärgera tusen vargar, tänk bara på Minnesota, en stat som bara är hälften så stor som Sverige men som har över tre tusen vargar.

Så jägareförbundets högljudda lobbyister har ingenting att komma med. De agerar helt i egen sak och företräder enbart sina medlemmar, och vore jägarkåren sådana naturvänner som de vill göra gällande, ja då skulle de också finna sig i att det blev mindre älgkött på menyn och i deras frysar, men mer vildsvinskött. Men vildsvinsjakt är mer krävande, där fungerar det sällan att sitta med en filt runt benen och en kaffekask i koppen och vänta på att en sextontaggare ska passera inom skotthåll.

Många av dem som deltar i diskussioner om vargen brukar hävda att vi ”nollåttor” inte skulle vilja ha varg om vi hade den inpå knuten. Jag är helt övertygad om att det är precis tvärtom. Här nere på Södertörn har vi djupa skogar och gott om vilt, vår sista varg utrotades i mitten av artonhundratalet, vi vill givetvis ha minst ett vargrevir, gärna två. Har jag rätt eller har jag fel? 82% svarade ja på frågan om vi ska ha varg i 08-området.

it , , , , , , , dn1 svd12 sr ab1 ex12

  12 comments for “Skånsk varg i debatten

  1. Martin
    12 april, 2011 at 08:26

    Har bott i Minnesota och Vargfrågan var inte riktigt lika stormig där som här. Men storma i ett vattenglas verkar vara på modet i dagens Sverige.

  2. Marcus R
    12 april, 2011 at 09:30

    Men jägarna behöver grovkalibriga gevär för att döda en älg, vargarna gör det utan andra vapen än dem som de redan har sedan födseln.

    Där satte du huvudet på spiken! Det handlar om penisavund!

  3. Bosse
    12 april, 2011 at 15:38

    Varje gång någon har orerat om att vargen alltid till varje pris undviker människor har jag påpekat att det går inte att generalisera på det viset. Vargar är individer och vissa vargar är oerhört skygga medan andra är nyfikna och ganska orädda. Att de uppträder som den aktuella Skånevargen är dock uppseendeväckande:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=4449009
    Bilder finns tydligen också:
    http://hd.se/helsingborg/2011/04/11/se-niklas-gustavssons-bilder-fran/?from=rss
    Normalt sett skulle den ha sökt sig undan när närheten till människor blivit alltför påträngande. Att vilda vargar tar närkontakt med människor hör verkligen inte till vanligheterna, och jag kan nästan ta gift på att den här vargen på något vis har haft med människor att göra tidigare. Är det verkligen helt säkert att den inte rymt från något hägn någonstans? Pallar du trycket när gråben kommer till Haninge och nafsar dig i byxbenen Jinge. :-)

    • 12 april, 2011 at 16:01

      Den BET sönder ett Gunnebostängsel för att komma undan människorna.

      Pallar du trycket när gråben kommer till Haninge och nafsar dig i byxbenen Jinge. :-)

      Det händer aldrig. Jag har mött varg i naturen (20-25 meter) och vi har tittat varandra i ögonen, vargen blev skrämd..

      • Bosse
        12 april, 2011 at 16:27

        ”Det händer aldrig. Jag har mött varg i naturen (20-25 meter) och vi har tittat varandra i ögonen, vargen blev skrämd..”
        Jodå jag har också mött/sett varg i naturen, flera gånger, och alla vargar reagerar inte helt lika men någon sån här närkontakt har det aldrig varit fråga om. Det uppseendeväckande med den här vargen är väl att den inte drog sig undan direkt den började komma i närmare kontakt med ”mänskliga aktiviteter”. Men kanske kom den för långt in i stadsbebyggelsen innan den vädrade faran och fann reträttvägen blockerad. Mycket konstigt iaf att den vågade sig ända fram till mannen på bilden och luktade/nafsade på byxbenet. Normalt skulle den ha hållit sig så långt från de stressframkallande människorna som möjligt och absolut inte gått helt fram till någon. Helt klart ett märkligt beteende.

        • 12 april, 2011 at 17:42

          Vilken bild? URL?

          • Bosse
            12 april, 2011 at 18:36

            Vilken bild? Ja men den måste du väl ha sett? Den fanns ju med på sidan (Helsingborgs Dagblad eller vad tidningen nu heter) jag länkade till tidigare.

            Vill du ha den exakta bild-URL:en så är den:
            http://hd.se/multimedia/dynamic/00533/NG_Vargen2_533897e.jpg

            Bilden finns f.ö. också på Aftonbladets förstasida idag, så det går nästan inte att missa den. Ett ovanligt beteende av vargen är det iaf.

            • 12 april, 2011 at 18:44

              Mycket ovanligt. Om den var instängd kan man förstå desperationen, men snubben verkar rätt så cool, han bara kollar.. FRågan är vad det där handlar om för varg egentligen..

              • Bosse
                12 april, 2011 at 18:54

                ”FRågan är vad det där handlar om för varg egentligen..”
                Ja det har jag frågat mig också. Jag har lite svårt att ta in att en helt vild varg utan vana vid människor skulle gå fram och nafsa någon i byxbenen. Även om den är instängd så borde instinkten vara att hålla ”säkerhetsavstånd” till människan. En förrymd varghybrid skulle möjligen kunna uppträda så men den ser renrasig ut i färgteckning och allt. Varghybrider brukar kunna avslöjas direkt på färgteckningen men osvuret är bäst.

  4. 12 april, 2011 at 19:26

    Löjligt att vara så himla rädd för varg när Sveriges farligaste djur torde vara fästingen, både vad gäller mängd av kräken, antalet smittade och sjuka, ibland invalidiserade människor och i några fall dödade sådana.
    För övrigt är väl även älg, rådjur och numer vildsvin orsaker till många fler dödsfall bland människor än varg.
    De har igen ordning mellan öronen de där varghatarna.

    • Leif Kjellberg
      12 april, 2011 at 22:57

      Fästingar eller getingar, vet inte vilka som är mera livsfarliga, båda sorterna är definitivt farligare än vargar.

  5. ivan
    12 april, 2011 at 20:01

    jag skulle personligen vilja se en svensk vargstam på minst 4000 individer. Det är ett fantastiskt vackert djur som är en naturlig del av våra skogar!

Comments are closed.