Samisk verklighetsuppfattning om rovjur och renar

För ett par dagar sedan skrev samiska organisationer och klagade över att rovdjuren äter upp deras renar, det är helt enkelt inte sant, det skriver Bert-Ove Lindström och Krister Persson, som är representanter för Naturvårdsintresset i Viltförvaltningsdelegationerna i Norrbotten och Västerbotten i dagens svarsartikel i SvD. Själv kommenterade jag samernas påstående här.

SvD/Brännpunkt: ”Räknar vi utifrån den lägre siffran leder den oss till insikten om att det finns ett ekonomiskt utrymme för knappt 400 renägare, att försörja sig på sina renar i landet.

I verkligheten finns det i nu läget 4600 renägare, de flesta med väldigt få renar, långt färre än vad som kan anses ekonomiskt försvarbart enligt ovanstående. Därför befinner sig näringen i kris, djup kris.

All annan verksamhet i historien om svenskt jordbruk, visar att samhällsutvecklingen leder till att de små måste försvinna, för att färre och större aktörer skall få ekonomi på sina företag.”

Om det finns utrymme för fyrahundra renägare i Sverige, när det i praktiken finns 4600, ja då är det inte underligt att skattebetalarna i landet får bidra med mångmiljonbelopp till verksamheten. Det är viktigt för den samiska kulturen att renskötseln får fortsatt ekonomiskt bistånd, men i mina ögon så ser jag t.ex. motocrosscyklar som ett naturför-
störande fortskaffningsmedel, framförallt i fjällen, och de har ingenting med samisk kultur att göra.

Hävdar man dessutom att rovdjuren tar hälften av renarna så far man med osanning, och det i en omfattning som närmast är kriminell. Jag vet inte vilka man försöker lura, men det kan givetvis vara ett försök att få ännu mer ekonomiskt stöd från skattebetalarna, och då är det mycket allvarligt. (forts nedan..)

SvD/Brännpunkt: ”I Sverige ryms det cirka 250000 renar beroende på att tillgången på bete inte är obegränsad. För att få en på utkomst (300000 kronor per år) från sin renskötsel behöver en renskötare ha en hjord på 700 renar, välnärda och med rätt kön och åldersfördelning. Det finns framstående företrädare för Svenska Samers Riksförbund som påstår att det krävs 900 renar för att nå denna inkomst i dag.”

För mig är det självklart att skattebetalarna ska fortsätta att stödja rennäringen, men bara för det antal renar som man faktiskt kan få avsättning för. Är det en kvarts miljon renar, vilket jag tvivlar på, så är det själva antalet som subventionerna ska utgå från. Antagligen bör man tillsätta en snabbutredning som ska ge svar på om Lindström-
/Perssons uppgifter är korrekta och även påståendet om att rovdjur tar halva produktionen av ren i Sverige.

it Andra om: , , , , , , svd dn ab

  10 comments for “Samisk verklighetsuppfattning om rovjur och renar

  1. Christer
    21 februari, 2012 at 09:20

    Förstår inte vad man skall ha renar till? De få gånger jag fått tag i renskav (vart tar resten vägen?) så smakar det ju yllefilt. Finns det något på en ren som går att äta?

    • Marcus R
      21 februari, 2012 at 10:44

      Jag håller med. Ren är ju det tråkigaste vilt man kan tänka sig äta. Hjort, älg och hare är mycket roligare.

  2. Jaktledare
    21 februari, 2012 at 09:49

    Jinge, du har helt rätt i din analys.

    Den nya informationen som kom i gårdagens replik är att sametinget vägar lämna ut slaktstatistik till länsstyrelsen, för den visar förmodligen att de mest framgångsrika samebyarna är de som har mest rovdjur. Dessa samebyar verkar kunna hantera rovdjuren. Sådant ska uppmuntras och resten avvecklas.

    • 21 februari, 2012 at 10:02

      Vägrar lämna ut? :-)

      En sådan sak torde vara lätt att fixa om berörda myndigheter agerar myndighet.

      • Jaktledare
        21 februari, 2012 at 10:24

        Ja, att de inte får ut informationen är vad Lindström/Persson skriver.

        Det är allvarligt eftersom det verkar vara en mycket intressant information som visar den stora spridningen mellan ett fåtal duktiga renskötare och många andra som inte är lika duktiga.

        Samerna påstår ju i sin ursprungsartikel i SvD att hela näringen i princip är en förlustverksamhet. Det är naturligtvis inte sant, självklart finns det ett antal, ca 40 renskötande familjer som tjänar pengar. Hoppas bara att de gör det i samspel med sin egen kultur, natur och rovdjuren. I så fall är det jättebra.

  3. Jens O
    21 februari, 2012 at 09:54

    Det är bra att någon försöker föra in överetableringstänket i debatten, men min erfarenhet är att det aldrig brukar lyckas. Det är som med fastighetsmäklarna, hästuppfödarna och restaurangnäringen. Allihop branscher som lider av alarmerande överetablering. Men inte vill någon inse det. Det är därför vi får sådana där dumskallereformer som sänkningen av restaurangmomsen.

    Överetableringen inom rennäringen är tyvärr ett resultat av en ganska lång tids samepolitik – och beror inte enbart på bristande självinsikt. Ända sedan ”lapp ska vara lapp”-epoken har det funnits en statlig ambition att binda samerna vid sina traditionella försörjningar.

    • 21 februari, 2012 at 10:00

      Överetableringen kan man lösa när det optimala renantalet är fastställt. Då utgår bara statsbidrag till det antalet, och författarnas uppgift om 250 000 renar är en mycket grov överskattning. Man kan inte sälja köttet från 250 000 renar, en sådan marknad finns inte, vilket delvis förklarar allt tal om rovdjur..

      • Jens O
        21 februari, 2012 at 10:44

        Det beror på. Huvudproblemet med renhållningen, i motsats till annan kommersiell djurhållning, är att slakten sker bara en gång om året. Det innebär att allt kött kommer ut på marknaden nästan samtidigt.

        I norra Norrland kan man köpa färskt och fryst renkött, men till södra Sverige och alla andra marknader, kommer bara de förädlade varorna: rökt kött, korv, etc. Som Christer ovan skriver: han har bara ätit ”yllefilt”-smakande renskav. En stor del av rennäringens problem sitter i distributionen.

  4. 21 februari, 2012 at 10:38

    Hela matbranschen lider av om inte överetablering så i alla fall vansinnigt skeva konkurrensvillkor. Fisket får miljardbelopp i subventioner för att tömma haven på fisk. Jordbruket får miljardbelopp i subventioner för att övergöda sjöar. Det är inte att undra på om renuppfödningen lider av samma politik.

    De som mest argsint bekämpar den här politiken är för övrigt småböndernas globala organisation Via Campesina. De har tyvärr en mikroskopisk representation i Sverige – den lilla norrländska föreningen Nordbruk, som klagar över att subventionerna mest går till tio storgods i Skåne, som på så sätt får statlig hjälp att konkurrera ut alla andra.

    Och oavsett om det är sant behöver matproduktionen ställas om, på mer än ett sätt.

  5. Jaktledare
    21 februari, 2012 at 21:20

    Ja, samerna fortsätter att ställa krav. Enligt uppgift så har de idag på sametinget föreslagit att vi som turistar i renbetsområden ska betala en särskild skatt till dem. Det ska kallas naturvisum. ´Man tar sig för pannan! (Varför de inte vill betala till skogsägarna som får sin skog förstörd av renarna framgår ej)

    – Det är inte mer än rätt att turisterna betalar för att vara i vår natur, säger Skogssamernas partiledare Helena Dådring till nsd.se.

    – Naturvisum skulle turisterna förslagsvis kunna köpa av turistföreningen

Comments are closed.