|
Nu tycks det vara bekräftat att det finns en järv i Norrtäljetrakten, något som inte bara gläder folk som arbetar på Länsstyrelsen. DN: ”På 1800-talet fanns det järv i södra Sverige, men sedan länge är den en fjällinvånare. På senare år har järvungar fötts i gränstrakterna mellan Medelpad och Hälsingland. Förmodligen har rovdjuret i Uddeboö vandrat från det området och inget hindrar en järv från att bo i skogen. I Finland finns det gott om skogsjärv. Eva Hedberg, som arbetar med rovdjursfrågor på länsstyrelsen, larmades om järven när hon var och storhandlade. Hon är glatt överraskad över observationen och berättar att länsstyrelsen fått många tips om järv sedan i lördags – men inget som kunnat kvalitetssäkras.” För 150 år sedan fanns det gott om varg här i Haninge, man ordnade till och med drevjakt efter djuret. Själv bor jag ett par kilometer norr om ett litet berg som heter Vargberget, antagligen ett berg som fått sitt namn eftersom det samlades varg där förr. Själv saknar jag dessa rovdjur, och jag skulle gärna se att samtliga stora rovdjur fanns i länet och helst här i Haninge. Det enda som bevisligen finns här är Kungsörn även om det idag var trettio år sedan jag med säkerhet såg en sådan här. Men visst skulle det vara trevligt med Lo, Varg, Järv och Björn. Det finns gott om skogsmark så mat är inga problem. Men jag undrar vad som skulle hända t.ex. i Tyresta nationalpark om det fanns björnar och ett etablerat vargrevir i området. Många skulle, liksom undertecknad, tillbringa åtskilliga timmar i skogen för att försöka få syn på något djur, men hur skulle majoriteten av innevånarna i länet göra? Även om vi människor vet att vare sig björnar eller vargar ger sig på människor, skulle barnfamiljer ge
|
sig ut i skogen i samma omfattning som idag? Jag tvivlar på det faktiskt. Jag vet ju själv hur jag gör när jag vandrar i björntäta marker. Är jag ensam så tjoar jag med jämna mellanrum, jag har inte lust att hamna mellan en björnhona och hennes ungar. Nu finns det ju ingen anledning att oroa sig för björnangrepp, sådana råkar aldrig obeväpnade personer ut för såvitt jag vet. Men har man ett jaktgevär med sig så ökar risken för att drabbas. Men risken för att en jägare ska skadas eller dödas av en björn är ändå försvinnande liten, då är andra jägare betydligt farligare. De flesta jägare som dödas under jakt dödas av andra jägare, inte av björnar. Andra om: Järv, Varg, Stockholm, Fjollträsk, Rovdjur, Jägare, Haninge, Politik it DN AB SvD [tags]Järv, Varg, Stockholm, Fjollträsk, Rovdjur, Jägare, Haninge, Politik[/tags]
|
9 svar till “Kul med Järv i Fjollträsk”
Där är ju främst förekomsten av varg som skapar utrymme också för andra djur som t ex järv och kungsörn, som kan leva på as efter vargen. Om jägarna bara minskade eller helst slutade jaga med lösspringande hundar, så skulle mycket av problemen försvinna. Då skulle det också bli svårare att jaga och på så sätt skulle också fler jägare få utrymme att jaga, inkomsterna skulle alltså öka för jakträttsinnehavarna.
Att ha gevär med sig i skogen är farligt :-)
Påpekade också denna biologiska sanning. Järven är djärv!!! Kram
Jag var runt 9 år när jag såg en järv för första gången i det vilda. Det var utanför Arvidsjaur och komemr ihåg att de vuxna var rädda och sa att vi ungar skulle in. Jag trodde det var någon sorts hund.
Jag har bara sett järv vid 2 tillfällen och mitt första möte är något som man kommer ihåg för de vuxna var så rädda. Vilka skrönor de pratade om, hur hemsk järven var. Nu vet jag att det mästa de sa var skitsnack.
Tycker det är kul att ”fjollträsk” får chans att se järv.
Jag har sett Järv 2 ggr, men det var på lite håll, som närmast 100 meter. På väg mellan Porjus och Stora Sjöfallet. BÅDA gångerna… :-)
Finns det inte lo i Tyrestaområdet? Möjligen minns jag fel men jag har för mig att jag mötte en nationalparksgubbe där en gång som sade det. Lon gjorde nytta genom att knipa smärre rådjur då och då, förmodligen till glädje för de trädgårdsägare som får sina odlingar uppätna av rådjur. Ett annat rovdjur av större dignitet finns ju där: räven. Och ytterligare ett: människan.
Det är mycket tveksamt. Säkerligen har en och annan passerat, men lodjuren finns inte stationärt där iaf. Kanske kan locka dit kissarna… :P
Jinge att få dit katterna är inte svårt, det är bara att lämna massa åpplen där för rådjur och efter ett tag har du lodjur där.
De hände i ett område jag bode i förut, folk tyckte om att se rådjur från fönstret och vad hände lon kom dit och tog alla tam katter i området.
En väns katt kom undan med att förlorat skalpen och ena örat.
Detta visar vem som är boss mellan lon och tamkatter.
Hm… vadan denna entusiasm för vilddjuren bland herrarna? Jag frågar mig vad det skulle bero på? Vad bringar vilddjur till en plats med en infrastruktur som inte borde falla dem i smaken? Antar att det handlar om unghannar på äventyr. Eller är det någon störning ute i vildmarken som driver dem hit? Något som har med klimatet att göra tex? Man undrar.