Är björnar farliga?

Nej det är de inte. Det är utomordentligt sällsynt att björnar anfaller svamp- eller bärplockare, jag vet inte om det ens har hänt. Björnar är nämligen väldigt konsekventa, de ger sig på beväpnade jägare och nästan alltid efter det att de själv blivit påskjutna. Sambandet är mycket tydligt när det gäller hunden, en lösspringande jakthund stör björnen, hunden blir rädd och springer till husse, och björnen springer efter hunden.

I det här fallet gör jägaren samma sak som jag skulle göra, skjuter mot björnen. Men björnar är stora och man måste träffa precis rätt om man ska lyckas fälla den i en sådan situation. Trots att jag själv har ägnat mig åt tävlingsskytte i ett antal år så tvivlar jag på att jag själv skulle klara det, en anfallande björn är utomordentligt skrämmande.

Men, och det är ett viktigt men, hade jägaren valt att ha hunden i koppel så hade kanske inte björnen fått något besök nere i idet av en skällande jakthund, säkert är det inte men hundföraren hade rimligen hållit inne hunden när den ville krypa ner i ett hål i marken, eller hur nu idet såg ut. Älgar går nämligen mycket sällan i ide, och hundföraren hade nog dragit slutsatsen att det kunde röra sig om ett björnide.

Jag läste i en av lokaltidningarna att en av jägarna sade ”– Så här går det med så mycket rovdjur i markerna”. Det är en kommentar helt och enbart för att dra in vargen i diskussionen också. Man kan lika gärna dra slutsatsen att det egentliga problemet är att det finns beväpnade jägare i skogen eftersom björnar inte angriper svampplockare eller vandrare.

Vi kan vara fullständigt övertygade om att denna björn kommer att användas av jägarnas organisationer för att de ska försöka förmå regeringen att bryta ännu mer mot EU:s habitatdirektiv, själv har jag en helt annorlunda åsikt. Jag tycker att all jakt ska avbrytas till det att all tjuvjakten har upphört. Jakt bör inte tillåtas i något län där myndig-
heterna misstänker att det förekommer illegal jakt på stora rovdjur.

Det andra beslutet som bör fattas av vår lagstiftande församling är att förbjuda all löshundsjakt. Sker det så kommer riskerna för den här sortens olyckor minimeras samtidigt som jägarna inte bjuder vargen på mat i form av sina egna jakthundar. Nu vet vi att jakthundar oftare dödas av sin egen husse av ett vådaskott, eller blir ihjälkörd i trafiken, men som djurvän så tycker jag att den här sortens lagregler är befogade.

Läs fakta här: http://www.de5stora.com/omrovdjuren/bjorn/farlig/

it Andra om: , , , , , , , svt sr dn svd ab ex gp

  36 comments for “Är björnar farliga?

  1. Nils från Malung
    29 januari, 2012 at 17:17

    Ja det är rätt lustigt faktiskt, de senaste åren är det alltid jägare som drabbats av björnattacker. Min grabb och hans flickvän var ute i skogen i somras och mötte en mycket stor björn, den sprang därifrån och ville inte dividera med sonen och hans sällskap. Men från det ena till det andra, löshundsjakt borde förbjudas, det har du helt rätt i också.

  2. Gripen
    29 januari, 2012 at 17:28

    Som biolog så måste jag säga att björnen är det farligaste rovdjur vi har här i Sverige och det säger något om hur snäll natur vi har här. Björnar är bara farliga om de blir trängda och även då kan man klara sig om man håller huvudet kallt och backar ur i tid. Vi har inga rovdjur som aktivt ser oss som mat här i Sverige och björnen är mestadels växtätare så vi finns inte på menyn.

    • 29 januari, 2012 at 17:42

      Nej vi vet det, men skickar man ner en älghund i ett ide så kan nalle ilskna till, och det gör den oxo om den sover sin skönhetssömn.. :-)

      Sätter man P för löshundsjakten så kommer den här sortens olyckor bli myyycket sällsynta.

      • 29 januari, 2012 at 17:57

        Det är u inte första gången som björnar väcks brutalt och får sedan skulden för att ha angripit männiksor. I Orsa väcktes en björn för några år sedan med en röjsåg! Den som höll i sågen blev skadad och därför dödades björnen. De som utredde händelsen svävade på målet om det kunde vara så att det fanns björnungar kvar i idét.

        Vid ett annat tillfälle väcktes en björn i Rättvik genom att någon mer eller mindre rotade i idét med bössan. Utredning m jaktbrott inleddes men lades ner. Björnen dödades förstås.

        Ja, och nu har det hänt igen! Denna gång lite längre norr ut. Rubrikerna skriker om att en jägare blivit attackerad av en björn men mer korrekt vore att björn blivit attackerad av en jägare. Det är på sin plats att utredning görs huruvida ett jaktbrott begåtts.

    • nature
      31 januari, 2012 at 08:30

      Annat är det med Isbjörnen den äter med fördel människor om den kommer åt.

    • 31 januari, 2012 at 15:00

      Nja, fast de tar ju blåbär från små barn som promenerar i skogen. Det har man väl hört… :)

      • 31 januari, 2012 at 15:28

        Käkar upp rödluvor oxo, men det kanske var vargen..

  3. Leif Kjellberg
    29 januari, 2012 at 18:41

    Sant, björnar attackeras ofta av jägare och deras hundar. I en del av de årligen återkommande fall där jägare skjuter en björn ”i självförsvar” kan misstänkas att jägaren helt enkelt inte kunde låta bli då han fick chansen att skjuta en björn, och att det sedan gällde att dikta ihop en historia om självförsvar för att slippa åtal.
    Känner till väldigt få händelser som inte stämmer med det mönstret. En finsk joggare råkade för kanske 10 år sedan överraska en björn. Det slutade illa för joggaren. Forra året körde ett skidåkande barn i norra Sverige över en sovande björn och undkom utan allvarligare skador.
    Den som syns och hörs i skogen löper noll risk att bli anfallen av andra rovdjur än insekter. Pä tal om detta lär getingen vara sveriges dödligaste vilda djur.

    • Gripen
      29 januari, 2012 at 20:09

      Ja lösa hundar ser ut att orsaka död och förödelse, förra året var det en kvinna som blev dödad av en älg för att hennes hund hade retat upp älgen, i det fallet var det inte jakt utan en sällskaps hund.

      Björnar som vaknar upp är farliga för de är förvirrade och hungriga, och den här tiden på året finns det inte mycket mat för dem., samma sak kan sägas om grävlingar men deras storlek gör dem mycket mindre farliga.

      Vad som stör mig är att vi vet de flesta björnars revir och endå släpper folk hundar lösa i dessa områden.

      • Emma S
        29 januari, 2012 at 21:35

        Björnar ligger inte i någon dvala under vintern och de rör på sig inne i idet varje dag. De ligger i en vintersömn med sänkt hjärtfrekvens, sänkt respiration och sänkt kroppstemperatur, men de är mycket väl medvetna om sin omgivning. Således är de knappast förvirrade, och de är synnerligen inte hungriga eftersom deras förbränning är omkopplad och de inte har något matsmältningssystem igång. En björn som lämnar sitt ide av någon anledning går och lägger sig i ett nytt ide den här tiden på året, och den äter inte på vägen dit. Så det där är nonsens. Det mest troliga scenariot här, är att hunden stört björnen tills björnen väljer att lämna idet (det krävs en rätt kraftig störning för det) och ”rusar” därifrån, tyvärr i riktning mot jägaren som uppfattar det som en attack och skjuter. Det är inte förrän i det läget som björnen blir farlig. Hade inte jägaren skadeskjutit björnen är det rätt troligt att björnen väjt eller sprungit förbi. Men det är lätt att sitta och dömma den handlingen när man inte är där. De är stora djur på nära håll och har man ett vapen i handen ska det nog mycket till att inte avlossa ett skott när man uppfattar sig som attackerad och söker en sista utväg.

  4. Leif Kjellberg
    29 januari, 2012 at 19:20

    Missminner jag mej helt nu, eller föreslog inte ett skogsbolag för något år sedan att deras skogsarbetare skulle beväpnas med magnum-revolvrar för att försvara sej mot björnar? Ett förslag som definitivt skulle öka risken för olyckor och annat elände.

    • Emma S
      29 januari, 2012 at 21:36

      Nej, det var EN anställd skogsarbetare (ensam) som gick ut i media och sade att han ville ha det. Det som kan ha varit på tal från skogsbolagens sida är pepparsprej om jag inte minns fel.

      • Leif Kjellberg
        29 januari, 2012 at 22:14

        Troligen minns du helt rätt.
        Tar tillbaks en del av vad jag sagt och påstår lika bestämt delvis motsatsen :-)
        Pepparsprej??? Undrar om det skulle funka. Med en illasinnad björn så nära inpå är man nog redan rökt. Björnen blir nog inte mindre farlig av att bli sprejad.

        • 30 januari, 2012 at 07:18

          DEt fungerar mot isbjörn så det gäller nog de bruna oxo..

          • Britt Marie
            30 januari, 2012 at 13:40

            Pepparspray funkar säkert på allt och alla, även i motvind

            • 30 januari, 2012 at 14:00

              Hahaha…

          • nature
            31 januari, 2012 at 08:35

            Björnar har, hör och häpna, fem till tio gånger bättre luktsinne än hundar. Därför borde pepparsprej fungera omvänt proportionell mycket bättre!

            • 31 januari, 2012 at 08:45

              Det var inget av det jag talade om. Björnar reagerar mycket kraftigt, men att spreja i MOTVIND var roligt. Tyckte inte du det?

              • nature
                31 januari, 2012 at 08:48

                Visst : -)

  5. Mikael Karlsson
    29 januari, 2012 at 19:52

    Ett mer oturligt fall var väl för 1-2 år sedan då en röjningsarbetare i skogen råkade komma rakt ovanför ett ide med smattrande röjsåg, men jag kunde inte låta bli att dra lite på smilbanden när det uttrycktes oförståelse till varför björnen anföll…

    Onekligen är björnen det farliga djuret i skogen. Ropen skallar förståss för dess utrotning, nu liksom för drygt hundra år sedan. Nehej, inte det?

    • Leif Kjellberg
      29 januari, 2012 at 20:04

      Farsan var skogsjobbare. Jag drar mej till minnes åtskilliga arbetsolyckor i skogen, lyckligtvis ingen i min nära omgivning med dödlig utgång, och absolut ingen med rovdjur inblandade. De enda djurrelaterade olyckor som jag minns var krockar mellan bil och älg.

      • Leif Kjellberg
        29 januari, 2012 at 20:34

        Ett åsknedslag var nära att ta kål på farsan. Han kom hem en kväll och berättade om ett kraftigt åskväder och hur han bara uppfattat en sjujävla smäll. Han kom till sans och fann sej själv liggande på ett ställe och motorsågen, fortfarande på tomgång, på ett annat. Hade ingen aning om hur länge han legat avtuppad. På den tiden var ensamarbete i skogen mer regel än undantag.
        En väldigt liten del av all dramatik i skogen orsakas av björnar.

    • 29 januari, 2012 at 21:12

      Röjsågshistorien ägde rum i Orsa men det kan förstås ha hänt på flera ställen.

  6. Britt Marie
    30 januari, 2012 at 13:49

    Återkom med källa till ditt påstående! / Jinge

  7. Lord
    30 januari, 2012 at 15:30

    Klart som fan att björnen biter ifrån om den blir anfallen av vilda hundar och skjuten på. Vad förväntar sig idioterna i jägarkåren? Att björnen av egen kraft ska komma och slänga sig rätt i frysboxen? Går man ut i skogen för att mörda djur får man räkna med att man kan råka illa ut, gör man inte det kan man stanna hemma vid Willys köttdisk istället.

  8. Bosse
    30 januari, 2012 at 18:52

    Nja här där en stor del av befolkningen är jägare så är det ingen som är varken speciellt upprörd eller förvånad över den här ”björnincidenten”. De flesta ser det som att det är en typ av olycka som kan inträffa när man är ute i skog och mark med löshund. Nallen reagerade väl ungefär som jag skulle göra om någon kom och skällde och härjade på mig under min allra djupaste skönhetssömn. :-)

    ”Trots att jag själv har ägnat mig åt tävlingsskytte i ett antal år så tvivlar jag på att jag själv skulle klara det”
    Ehh ja som jag fattat var det luftpistolsskytte du pysslade med och då kan jag nog utan överdrift säga att det är lite svårare att med hjälp av en grovkalibrig studsare få till en direkt dödande träff på en björn som är på väg emot dig i fullt språng. ;-)

    • 30 januari, 2012 at 19:10

      Jodå, men jag har skjutit många många timmar med gevär inklusive jaktgevär. Hade tom en egen Remington 30-06, ett tämligen vanligt vapen. Och det jag menar är 1) Jag är en god skytt 2) Men nerverna bestämmer man inte över själv.

      Men jag trodde att du förstod sånt… Jodå, jag har skjutit älgskyttemärket oxo, eller vad det heter, på löpande ”älg”.

      • Bosse
        1 februari, 2012 at 18:44

        Ja en 30-06 får väl sägas vara ett fullgott vapen även vid skott mot björn. Men även med ett bra vapen, god skjutskicklighet och nerverna under kontroll så kan nog en hastigt attackerande björn vara ett riktigt svårt mål. Rakt framifrån är inte träffområdet alltför stort. Jag har heller aldrig varit i den situationen så jag har ingen aning om hur pass bra jag skulle klara det trots många träningstimmar på skjutbanan.

        Älgskyttemärkets bronsvariant är f.ö. inom vårt vilvårdsområde obligatoriskt att klara av inför varje älgjakt för de som vill vara med och jaga, och det ska heller inte vara några problem för den som öht tränar något på älgbanan.

  9. lazar
    31 januari, 2012 at 15:02

    Jag tycker att diskussionen om vargars/björnars aggressivitetsnivå är helt irrelevant. Det som borde vara centralt i debatten är människans okränkbarhet och rätt till säkerhet.

    Den som känner sig otrygg borde självklart få beväpna sig med pistol för att vara helt säker på att djuren inte orsakar kroppsskada. Ett jaktgevär är värdelöst eftersom man bara har ett enda skott till att få stopp på eventuella hot.

    Jägarna här i Tjeckien får göra det enligt lagen (även tillåtet som skydd mot tex. aggressiva inbrottstjuvar, för övrigt), varför ska inte svenska medborgare ha rätt till samma skydd mot skador? Är det för att man litar mindre på genomsnittssvenskens omdöme, eller är det för att man inte bryr sig om folks väl och ve i de politiska kretsarna?

    • Leif Kjellberg
      1 februari, 2012 at 02:14

      Lazar, menar du på allvar att du vill ha ett Vilda-Västernsamhälle?
      I de flesta delstater i USA har man stora möjligheter att bära vapen som ”skydd”.
      De flesta offer för dessa vapen är varken livsfarliga björnar/vargar eller ”aggressiva inbrottstjuvar”. De flesta är äkta, eller oäkta, makar, grannar, barn i huset eller kompisar, som råkar illa ut i fyllebråk, olyckor eller misstag.

      Skjutvapen är farliga. Vådaskott är inte helt ovanliga, förekommer även bland nyktra och vapenutbildade människor, t. ex. poliser.

      Att peka på någon med en pistol eller revolver och trycka av har vi ju alla fått lära oss redan som barn. Skulle tro att de flesta av oss har andra spärrar mot att massakrera någon med kniv, yxa, stekpanna, järnrör e. dyl.

      Skulle en pistol vara ett bättre försvar mot en björn än ett jaktgevär??? Inte många enhandsvapen har tillnärmelsevis den ”stopping power” som ett jaktgevär, av en klass godkänd för björnjakt, har. En automatpistol eller en revolver har högre eldhastighet än ett gevär men ger mycket mindre träffsäkerhet, och det sista du behöver ha framför dej är en skottskadad björn, eller ett vildsvin.
      Jag slipper helst, men om jag skulle tvingas välja vapen för ett möte med en aggressiv björn skulle jag nog inte välja pistol eller revolver.

      • Bosse
        1 februari, 2012 at 18:27

        Skulle jag tvingas välja vapen för ett möte med en aggressiv björn skulle jag nog välja ett pumphagelgevär laddat med slugs, vilket ger god ”stopping power” och snabb omladdning. En hagel-halvautomat är rent teoretiskt ännu bättre och snabbare, men pumpgeväret är funktionssäkrare och blir därför mitt val.

  10. 31 januari, 2012 at 15:10

    Ett problem när vanligt folk kommer i konflikt med naturen är vad jag brukar kalla för ”Disney-effekten” eller ”Discovery Channel-effekten”. De är så vana vid att se alla djur som säkra och snälla, eller på säkert avstånd (dvs i TV), att de inte har den respekt för djuren som man bör ha. För några år sedan så var det tex en familj som turistade och fick se vilda djur från bilen (tror det var lejon) och de dumma jävlarna stannar, kliver ur bilen och börjar fotografera på nära håll, vilket naturligtvis ledde till en respons.

    Jag skulle, om jag exempelvis såg en björn på tomten, stanna inomhus och nöja mig med att beskåda den från ovanvåningen. Likaså så är det bra att föra lite oväsen om man går i skogen, tex att prata eller att ha något slags bjällra på sig, så att björnen hör en i god tid och hinner gå åt sidan. På så sätt undviker man att överraska den eller komma mellan björnen och dess ungar, och då går den hellre undan.

    Varg, däremot, är jag inte speciellt rädd för. Det har setts varg bara en halv kilometer från mitt hus, och den dag jag ser den på tomten är jag inte rädd för att gå ut och fotografera (men jag låter hunden stanna inne).

    • 31 januari, 2012 at 15:32

      Jag har ju ägnat betydande tid åt flugfiske i fjällvatten (oftast avrinningsområden som Kebnes). Jag har alltid sjungit ”Vi gå över daggstänkta berg Fallera…” högt och tydligt när jag gått i den fjällnära skogen. Detta för att en hona skulle hinna flytta sina ungar innan Stockholmaren anlände. Det har inneburit att björnar sett/hört mig men att jag aldrig sett dem. Jo en obs, men det var så långt bort att den inte räknas..

    • Jens O
      31 januari, 2012 at 16:39

      Den mest påtagliga ”effekten” tror jag ändå är avfolkningen av lands- och glesbygden. Rovdjursfrågan har blivit något att samlas kring i samhällen där man ser jobb, service och framtid försvinna alltmer.

      Rovdjurspolitiken är den enda politik som många människor kommer i kontakt med. Den får symbolisera maktens och etablissemangets brist på intresse för bygdens frågor och problem.

Comments are closed.