Wilhelm Agrell om Afghanistan

Med tanke på att nu både Miljöpartiet och Socialdemokraterna ställer upp på högerregeringens krigspolitik, allt för att behaga Nato och USA, så har tonen i kommentarerna om kriget förändrats. Det har kommit flera kommentarer där de som skriver uttryckligen önskar att afghanerna ska få in direktträffar mot de svenska soldaterna, hittills har jag raderat den sortens uttryck, men det märks att det finns en förändrad inställning efter (MP) och (S) anslutit sig till högern.

DN: ”Upptrappningen av antalet attacker mot de utländska styrkorna i Afghanistan får fler att tala om kriget som inte går att vinna. Enligt Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, bekräftar den allt hårdare konflikten tidigare forskning. Ju längre tid invasionsstyrkan är kvar, ju starkare blir såväl det militära som det ideologiska motståndet. Persernas Darius, grekernas Alexander den store, mongolernas Djingis Kahn, britterna och ryssarna – alla bet i gräset just här. Efter nio års krig i Afghanistan finns det allt mindre som talar för att denna invasionsstyrka skulle lyckas bättre än tidigare exempel.”

Det är fullt möjligt att den sortens polarisering som jag nämnde inledningsvis finns i alla länder som befinner sig i krig, och problemet kommer sig väl antagligen av det faktum att Sverige inte har krigat på över tvåhundra år och att sittande regeringar nu låtit oss halka in i ett krig som vi egentligen inte har något med att göra. Jag vet inte själv, ingen nu levande svensk har någon erfarenhet, men att attityderna blir alltmer hätska det märker man på kommentarerna.

Vissa gör gällande att vi är där för att hjälpa afghanerna, i motsats till den sortens åsikter så säger andra precis som jag själv, det handlar bara om att visa sig som dugliga partners inför Nato och USA. Läser man Agrells kommentar i DN så framgår det med all önskvärd tydlighet att de svenska soldaterna i allt högre utsträckning åker till Afghanistan för att komma hem i bodybags. Det låter givetvis grymt, men det är en sanning som kommer att bevisa sig själv.

Det är mycket bra att Vänsterpartiet markerat mot detta, men det räcker givetvis inte med det. För ett par dagar sedan var det en demonstration vid Sergels Torg som stödde den svenska insatsen mot afghanerna, tråkigt att inte alla fredsivrare visste om det, nu samlades hundra personer som stödde ockupationen, man kan fråga sig hur många tusen som en motdemonstration hade kunnat samla. Jag tror att alla inser att det hade blivit tiotusentals motdemonstranter, något som också förklarar varför man inte utannonserade demonstrationen i förväg.

Personligen tror jag att detta krig kan leda till en situation som den under Vietnameran. Kanske inte direkt, men nu dödar svenska soldater afghaner i vårt namn och motiven för detta växlar precis som vädret. Men motståndaren är densamma som under Sovjetunionens krig, det är talibanerna sägs det. I själva verket är det mängder av lokala krigsherrar som står för motståndet, talibanerna är bara en del av det.

Bortsett från de personliga tragedier som drabbar soldaterna och deras anhöriga så kommer givetvis ansvar att utkrävas förr eller senare, har man då inte lyssnat till Wilhelm Agrell så kanske reaktionen överraskar.

Läs artikeln om Agrells åsikter!

it , , , , , , , dn123 svd ex1 ab12

  17 comments for “Wilhelm Agrell om Afghanistan

  1. Marcus R
    4 november, 2010 at 10:52

    Det är på tiden att vi drar hem trupperna omedelbums. Vi har inget där att göra.
    Anledningen till att S stödjer Alliansen i frågan är ju såklart att det är ju faktiskt de som sände in trupperna där till att börja med (Sverige har bidragit till ISAF i Afghanistan sedan 2002).

  2. moe
    4 november, 2010 at 11:45

    Det är en enkel matematik:
    Ju mer soldater ju mer våld (fler sammanstötningar)
    Ju längre tid vi är där ju mer våld (retar upp befolkningen)
    slutsatsen blir: dra tillbaka alla soldater som finns där så fort som möjligt!!
    Visst det kommer att blir kaos, men det blir aldrig värre än det är nu!

  3. Linda
    4 november, 2010 at 13:04

    Jag tror det var Herman Lindqvist (av alla männiksor) som i samband med invasionen av Irak sa att ”Det händer inte ens i en Disneyfilm, att man kan invadera ett land och göra det demokratiskt”. Är det någon som känner till något lyckat exempel på intervention? Jag gör det inte.

    • Sniff
      4 november, 2010 at 17:00

      Beror på vad man menar med intervention men ockupationen av Japan samt konverteringen från militärdiktatur till demokrati gick rätt bra för USA och Japan med för den delen. Brukar lyftas upp som den ”lyckade” ockupationen men det var lite andra tider och man verkar ha haft lite bättre förståelse från US-håll för behoven och problematiken.

      • Linda
        4 november, 2010 at 22:43

        Ja, det är ju riktigt. Skillnade kanske består i att det var Japan som anföll USA först..?

        • Sniff
          5 november, 2010 at 08:13

          Well därom tvistar man bland historikerna. Rent fysiskt så anföll Japan USA på Hawaii ja, men till stor del var det ett svar på USA:s aggressiva imperialistpolitik i oceanien och SO-asien som Japan ansåg vara sin koloniala lekplats. Japan ansåg att dess utveckling hämmades av andra. Japan lämnade Nationernas Förbund i protest mot den rasistiska behandling av frågan varför inte Japan kunde ha kolonier som Europeiska länder och USA hade. Det måst varit väldigt förnedrande när übermenchen blev diskrespekterade av andra übermenchen.
          Det är alltid segraren som skriver historien. Problemet är att den friserade segrarsanningen krackelerar med tiden.

  4. Joakim
    4 november, 2010 at 14:09

    Huvuddelen av ”vänstern” kan inte förklara sin helomvändning i frågan med annat än att ”man kände för att göra upp!” Mer komplicerat än så behöver det inte vara, och som vänsterväljare duger den förklaringen ju fint. Hyfsat radikala (s)-intellektuella ställer upp, givetvis. De är mätta & likt småborgerliga oklippta bohemer har de lärt sig fly bort med akvarellmålning & poesi av tveksam kvalitet. (s)-media säger att det inte var oväntat, ungefär som med valkatastrofen (så varför då diskutera sakfrågan? Det är väl ändå onödigt) Så övergår snart höst till vinter i borgarlandet, solen vägrar skamset visa sig & fåglarna har äcklade försvunnit, kanske för gott…

  5. sörmlänning
    4 november, 2010 at 14:25

    Ett krig kostar alltid mycket pengar och sedan tidernas begynnelse har stater behövt låna pengar för att föra krig.
    Stater blir enorm skuldsatta och utmattade och de efterlevande får ärva skulderna i evighet. Vilken affärside´.
    Vi hade en borgelig regering ett tag med Carl Bildt som statsminister och landet blev skuldsatt och Göran Persson tvingades att träffa flinande finansvalpar i NY. Det var lite tumult kring utrikesministervalet efter förra valet och många blev förvånade att CB fick posten. Carl Bildt försvarar kriget glatt men Reinfeldt ser mest bekymrad ut.
    Här är något som inte stämmer! Är tanken den att mota in oss än mer i en ny och större skuldfälla?

    • Linda
      4 november, 2010 at 22:46

      Min pet-theory är just att en av borgarnas strategier är att skuldsätta oss tillräckligt mycket för att få en godtagbar ursäkt att skära i utgifterna. D.v.s. ”effektivisera” välfärdens ”kärna” och göra sig av med” övrig” välfärd

      • sörmlänning
        5 november, 2010 at 10:19

        Sverige har en naturtillgång, som är värd billioner SEK och viktigare än olja – färskvatten! Räkna på vad CocaCola tjänar på Haninges högkvalitativa brunnsvatten, samtidigt som invånarna där får Mälarbrus. Sälj Vänern på flaska- snacka om klirr i kassan. Om man nu kan skuldsätta Sverige så vi måste pantsätta vårt vatten (och mineraler), samtidigt som våra skattemedel går till utländska räntor, kan vi säga adjö till allt vad välfärd heter.
        Och när det blir som i USA att grundvattnet kan ägas av bolag och endast ytvatten är allmän egendom, kan gårdspumpen bli ett brott.
        Varför har man satsat på en legoarme’ i Sverige? Inte för att kriga i utlandet, det är falsk flagg.

        • 5 november, 2010 at 10:21

          Och vid varmare klimat så får vi mindre vatten, inga glaciärer och knappt någon snö i fjällen. Då blir det havet som fyller Mälaren. (Som CC har sitt vatten från)

  6. Herodes
    4 november, 2010 at 16:43

    Detta är ett krig om råvarutillgångarna i Afghanistan. Det är ett krig där militärindustrin tjänar pengar och som vanligt på mord och dråp. Mördarna hyllas som hjältar och motståndet hyllas som martyrer. Det är ett krig som inte kan vinnas. Lidandet glöms bort och ses som nödvändigt. Vilka är då emot kriget? Alla säger sig vara emot kriget men ingen vill lägga ner sina vapen. En del kallar kriget för sin plikt, andra menar att kriget behöver deras hjälp för att upphöra men hjälpen består av vapen och ammunition och dem som ser det som sin plikt; alltså mera krig.

    Det kommer att krävas mer än vapen och ammunition för att få detta krig att upphöra. Det kommer att behövas mod att säga nej till krig och vapen och det kommer att behövas att man diskuterar de verkliga behoven.

    Vi måste sluta rusta upp och gynna vapenindustrin och de politiker som är dess tillskyndare. Konflikter ska lösas demokratiskt och stormakter ska inte ha vetorätt. De mänskliga rättigheterna ska respekteras av alla parter i akt och mening.

    Kriget i Afghanistan måste stoppas men kan endast genom genom ett samfällt agerande. FN måste agera och använda alla incitament som finns hos alla parter att stoppa kriget. De medlemmar som är emot fred eller nonchalerar förhandlingarna mister rösträtten i andra frågor tills de erkänner demokratiska beslut.

  7. GötePöte
    4 november, 2010 at 18:15

    Vad är det som gör att det helt plötsligt är rumsrent att ärva Afganistankriget efter Ryssarna? Då var det värsta pesten när Ryssarna var där.

    • Linda
      4 november, 2010 at 22:48

      Frippe Reinfeldt och Calle Bildt är inte direkt kända för sin konsekvens… Förutom att konsekvent hata Ryssarna då.

  8. Jesper
    5 november, 2010 at 15:44

    En av de svenska soldaterna som är på plats uttryckte det bättre än jag kan.
    -”Det finns ingen militär lösning, men det finns inte heller någon lösning utan militär närvaro”.

    Jag håller helt med soldaten, militär närvaro i Afghanistan är ingen lösning på problemet utan en förutsättning för lösningen som i sin tur måste vara politisk och humanitär.

  9. sörmlänning
    6 november, 2010 at 07:19

    Det är nog dags att backa bandet och se varför våra soldater är i Afghanistan. Två byggnader rasade ihop i NY av att två stycken ”flygplan” dundrade in i dem. Och sedan ser man en glatt flinande Bush, som lovar hämnd.
    Här ligger en varg begraven, därför att flygfotogen med syreunderskott brinner vid ganska låg temp. som inte ens glödgar stålet, som byggnaderna var resta av. Om nu flygplan kan skada stålbalkar i någon omfattning så borde toppen på byggnaden ha vält åt sidan.
    Talibanerna måste ha varit i byggnaden i minst en vecka innan raset och apterat sprängladdningar i hela byggnaden och sprängt dessa simultant med inflygningarna. Skulle ingen ha märkt något? Det är märkligt hur en hel värld går på detta. Det finns andra stålbyggnader som stått för värre upphettning än dessa två.

    • 6 november, 2010 at 08:06

      Foliehattsyndromet…

Comments are closed.