Det behövs nämligen inte, alla vet ändå att alla som skadas, eller i värsta fall dödas, i detta meningslösa ”Bror Duktig-projekt” är förlorare hur de än beter sig.
Det enda positiva med galenskaperna är att våra politiker skadas de också. Förr eller senare så dödas ett större antal svenskar bara för att våra politiker vill visa sig duktiga inför USA, den dagen så kommer det att drabba våra politiker mycket hårt. Alla som ljugit och sagt att vi är där för att småflickorna ska få gå i skolan, eller för att inte kriminella tokar ska styra landet, vet att knark-
langarna redan sitter i Hamid Karzais regering, och att det är världens mest korrumperade regering.
Karzai har instiftat lagar som tvingar gifta kvinnor att sära på benen om deras män vill att de ska göra det, det är den sortens kvinnofrid som svenska soldater befrämjar. När inte den enskilda kvinnan har rätt att säga nej till samlag så finns Natotrupperna på plats för att försvara den sittande regeringen mot ett antal krigsherrar och andra kriminellas strävanden efter egen makt. Hur man än gör så är man på den förlorande sidan, något som inte räcker att trösta sig med då en hel bunt svenskar fått plikta med sitt liv.
Vad får de? Jo, en guldmedalj och en militär hedersbegravning. Regeringen kan ju hoppas på att de anhöriga nöjer sig med det lilla och inte kräver de beslutfattandes huvuden på ett fat…
it Afghanistan, Reinfeldt, Tolgfors, Nato, Politik, Krig, USA, Jinge.se, Karzai, Regeringen ab12 ex12 dn1234 svd1234
11 svar till “Vi säger inget om Afghanistan”
Läs reglerna för kommentarer! / Jinge
Om vi i stället satsat våra pengar på utbildning till kvinnor och flickor så hade vi gjort en verklig insats för kvinnosaken i Afghanistan. Nu satsar vi pengarna på vapen som dödar både afghaner och svenskar. En ekvation som endast går ihop med hjälp av lögner.
Det tråkigaste med detta är att sedan, när det är över, så kommer det visa sig att krigsmotståndarna hade ”rätt”, men då är det inte längre någon som bryr sig (utom de som fått släkt och vänner dödade), utan då säger man att ”gjort är gjort, vi vet inte hur det gått om vi gjort på något annat sätt” och liknande. Se på Irak. Vi som sa att kriget var fel, att det stred mot internationell rätt, att det saknades bevis för massförstörelsevapen och så vidare hade rätt. Men vad spelar det för roll nu? De fick som de ville, krigsmånglarna.
Klokt skrivet! Men detta att motståndarna mot angreppet mot Irak nu i efterhand har fått rätt på nästan alla punkter, skulle ha kunnat användas för att bygga en stark och bred antikrigsrörelse nu vid Afghanistan-kriget, men för att den antikrigsopinionen ska kunna få den bredd och politiska tyngd så krävs antingen att något etablerat parti tar tag i och driver frågan starkt och aktivt. Men så har ju tyvärr (ännu) inte blivit fallet. Visst, det finns en bred opinion bland stora delar av folket, men den har tyvärr (ännu) inte fått den politiska tyngd som krävs för att nå möjligheten av en faktisk politisk kursändring av den svenska afghanistanpolitiken. Mina tankar går nu osökt tillbaka till 60-& 70-talets antikrigsräörelse mot Vietnam-kriget, då man skapade FNL-rörelsen som ju faktiskt på några år vände folkopionen, tack vare ett idogt och politiskt riktigt arbete ute bland folk och organisationer. Varför sker inte detta nu?? Nu är vi ju – till skillnad mot tiden för Vietnamkriget – djupt inblandade själva i ett orättfärdigt angreppskrig.
Det värsta är att man märker att makthavarna själva vet om att de ljuger, och att de inte upplever detta som ett problem. Förrän det blir en bred folklig opinion, men det ser illa ut med den. Förmodligen blir det de hejdlösa budgetunderskotten som kommer att suga musten ur krigandet.
Inte så stor risk, alla anhöriga jag hört intervjuas har varit helt övertygade/hjärntvättade. Vi måste ju åka ner för att rädda de stackars kvinnorna som tvingas bära burka, det för sjutton nästan viktigare än fredagsmys! Inga nyanser, inga egna tankar utanför den officiella linjen. Man kanske måste tänka så där att stå ut – ingen vill ju att deras nära och kära riskerar/offrar livet som en reklamkampanj för svensk duktighet och vapenindustri.
Nej då Jinge,
jag är övertygad om att även om alla 500 dog inom några veckor så skulle de flesta svenskar inte säga Bä. Det är ju frivilligt det där, säger man sig och anser sig sedan inte ha med saken att göra, eller ha anledning att beklaga någons död där. Så jag tror att du är väldigt optimistisk om du tror på allvarliga svenska protester mot kriget för att några svenskar till dör i Afghanistan.
Jag tror att vi i vår generation inte har fattat riktigt hur djupt internaliserat det nyliberala egoismevangeliet är hos det svenska folket och i synnerhet hos de flesta av dem som är lite yngre (under 45 sådär).
I detta fall har har jag svårt att uppröras över nyegoisterna. Alla får väl ta ansvar för sina egna handlingar. Och
jag tvivlar på att det är några frimärkssamlare som åker ner till Afghanistan.
Men behöver man önska att de skjuts för det?
Jag har ingen minsta önskan att de västerländska soldaterna dödas, men tårarna spar jag för den afghanska civilbefolkningen.
Helt rätt. Våra soldater är där på frivillig basis, än så länge kan man tillägga. Afghanistans folk har dock inte valt krig och vill självklart inget hellre än att det blir ’lugn och ro’ i landet, så lugnt det nu kan bli i ett land som slitits sönder i konflikter under minst 100 år.
Hade Afghanistan idag en regering med folkligt stöd så hade jag inte haft några principiella problem med insatsen, men nu sitter en djupt korrumperad och rent utsagt kriminell grupp på makten och det får aldrig någonsin bli okej.