Vargpolitik, för svårt för politiker?

Idag diskuteras vargen i några artiklar på Sveriges Televisions hemsida. Det handlar om Dalarna, och av någon anledning så är de flesta som kommer till tals människor som blir rädda på grund av att de bara ser en varg.

Man kan givetvis tycka att de är väldigt dåligt insatta när det gäller våra rovdjur, själv har jag mött varg en gång i mitt liv och det var i Nordrämmen, strax norr om Lesjöfors i Värmland. Jag blev naturligtvis jublande glad. Men den såg inte ut att gilla sällskapet alls och vände sig om och skrittade tillbaka åt andra hållet. Jag förbannade mitt öde, min kamera med teleobjektiv var inlåst i bilens bagagelucka, och bilen stod ett par hundra meter bort. Men rädd, icke sa nicke..

Det positiva som SVT berättar om är att ett skogsbolag, Bergvik, som är markägare i Dalarna säger ja till inplantering av varg, och att även Sveaskog sagt sig vara positiva till inplantering. Eftersom de bolagen också äger jakträtten så kan inte jägare som jagar på deras marker invända. Annars kan jag tycka att folk i Ornäs som uttalar sig i TV är tämligen inskränkta. Vet man ingenting om vargen och dess beteende så bör man inte uttala sig tycker jag. Man berättar att en varg har synts vid kiosken i byn, men det kan inte ha rört sig om dagtid eftersom vargar är rädda för människor, av lätt insedda skäl dessutom.

Men det kanske är vinklade artiklar och reportage, lyssnar man på jägare så får man höra att vargen äter människor, det finns ingen hejd på alla lögner som många jägare sprider. Men frågar man folk, som man bland annat har gjort i Värmland, så visar det sig att lokalbefolkningen vill ha vargen kvar, detta trots allt tal från jägarnas sida.

SVT: ”Att markägarna och jägarna kan stoppa utsättningen är bara ett problem. Dålig spårsnö har omöjliggjort radiomärkning av tikarna, och dessutom har flera djurparker börjat tveka till att medverka.

I vår ska naturvårdsverket flytta vargvalpar från djurparker ut till lyor i det vilda för att få in nya gener i den inavlade vargstammen. Det har varit ett krav från EU-kommissionen som har stoppat vargjakten.”

Själv så hoppas jag att vi ska få ett vargrevir här på Södertörn. Det finns stora skogar och gott om vilt. Jag är dessutom övertygad om att de allra flesta skulle glädjas av att få tillbaka vargen. Den utrotades här i mitten av 1800-talet, men idag finns det rovdjursstängsel som kan skydda t.ex. får från vargen, dessutom stängsel som skattebetalarna hjälper till med att betala.

it Andra om: , , , , , svt1 dn svd ab

  64 comments for “Vargpolitik, för svårt för politiker?

  1. Joakim
    25 februari, 2012 at 15:03

    Utmärkt att det nu ska inplanteras varg (det låter som en rejäl ”tillnyktring” sedan den gång landets jägare påstods att med bösspiporna kunna göra ett genetiskt sunt urval). Men varför ska inte även lodjur & järv spridas över alla tomma, vindpinade ytor?

    • 25 februari, 2012 at 15:06

      Jag ser gärna både LO och Järv här i Haninge, de har funnits förr så…

  2. Leif Kjellberg
    25 februari, 2012 at 15:48

    Båda mina föräldrar var inbitna älgjägare i jämtländska skogsmarker. Man jagade med lös hund. De var närmast exalterade då de trodde sig ha sett en varg och hoppades få se flera. Ingen som helst tanke på avskjutning eller att inte våga släppa ut barnen.

    • Leif Kjellberg
      26 februari, 2012 at 15:59

      Vid farsans frånfälle (mitten av 80-talet) valdes morsan enhälligt som ledare för älgjaktlaget. Förmodligen en av de första kvinnorna i den positionen.
      Hon var en lysande jaktskytt, en jaktskytt måste också veta då man inte ska skjuta, och jagade inte för troféer utan för mat i frysen.

      • 26 februari, 2012 at 16:06

        Svarar du dig själv ??

        • Leif Kjellberg
          26 februari, 2012 at 16:13

          Ooops. förlåt så mycket, men jag kan ibland inte undvika att uttrycka min stolthet och glädje över mina föräldrar.

          • 26 februari, 2012 at 17:04

            Det blir en lite underlig dialog.. :-) Å andra sidan får man ju bra svar..

            • 26 februari, 2012 at 17:04

              Å andra sidan får man ju bra svar..

              Som nu till exempel.. :-)

              • Leif Kjellberg
                26 februari, 2012 at 17:32

                OK, ser ingen anledning att gnabbas vidare i den frågan, LOL. Återkommer då det kommer upp ett intressant ämne att diskutera. Om jag känner dig rätt kan det nog hända ganska snart :-)

  3. 25 februari, 2012 at 16:28

    Det finns stora områden även i Dalarna där det finns plats för nya vargetableringar. Från Mora och väster ut till Klarälven finns ett stråk där det är helt tomt på varg på grund av tjuvjakt.

    Jag har gått längs vägarna i Görsjöreviret i Mora och sett gott om spår efter varg. På samma ställe har jag också sett otroligt mycket älgspår fast eftersom varghatarna påstår att vargen äter upp all älg är det kanske spår av älggengångare som jag sett.

    Vargvalpar får gärna få sättas ut på mitt skogsskifte som ligger i ett vargrevir men skiftet är rätt litet och det bor nog ingen varg just där. Jag har fridlyst skiftet från all jakt för några år sedan. Att fridlysa sin skog är en mycket enkel procedur.

    • Leif Kjellberg
      25 februari, 2012 at 21:46

      Verkar som en vettig idé Annika.
      En markägare som inte lider av skräck för vargar och troll i skogen fridlyser sina marker från all jakt och klargör att den som vill sätta ut vargvalpar är välkommen att göra det.
      Förmodligen behövs ett visst mått av ryggrad och civilkurage för att stå emot trycket från vissa grannar.

  4. Gripen
    25 februari, 2012 at 16:40

    Efter att jag har sett de 5 stora rovdjur vi har här i Sverige i vilt tillstånd så gör det ont i mig när okunniga jägare,politiker och bönder inte vet hur man ska handskas med rovdjurs problemet. Men som du sa bönderna har ingen anledning, de är bara lata så de sätter inte upp rovdjurs stängsel. Hundar ska vara kopplade utomhus om de inte är på avsett område för dem. Med stängsel och inte lösspringande hundar så skulle problemet vara nästan noll. Större problem är vildsvinen och mårdhunden, den ena har inga naturliga fiender och fortplantar sig fruktansvärt och den andra hör inte hemma i vår fauna så de gör stor skada. Men jag ser inga stora politiska manövrar för att begränsa dem.

    • Leif Kjellberg
      26 februari, 2012 at 15:18

      Det ojämnförligt största, vildaste och farligaste rovdjuret av de 5 stora är människan.
      Vi kan jämnföra:
      Björn. Har hänt några olyckor i modern tid. dock åtskilligt färre än de olyckor där jägare har skjutit andra människor. I stort sett alla offer för ”björnolyckor” har varit beväpnade jägare med lös hund. Aldrig en svamp- eller bärplockare. Minns ett undantag i Finland för några år sedan då en joggare råkade komma mellan en björnhona och hennes ungar. Det slutade mycket illa för joggaren.
      Varg. Sedan Gysinge-vargen vid början av 1800-talet kastades ut, eller rymde, från fångenskapen och upptäckte att människovalpar var gjorda av god, lättillgänglig mat har ingen människa varit hotad av varg i Sverige, och knappast heller någon annanstans så vitt vi vet.
      Järv. För den händelse att någon människa i landet har blivit biten av en järv har detta säkert inträffat i ett zoo.
      Lo. Se ovan.
      Geting. Ett antal dödsfall varje år.

      • Leif Kjellberg
        26 februari, 2012 at 18:02

        Det räcker med att läsa dagstidningarna efter en ”normal” svensk lönehelg för att se vilket som är Sveriges farligaste rovdjur.

        • 26 februari, 2012 at 18:04

          Nu pratar du med dig själv igen.. :-)

          • Leif Kjellberg
            26 februari, 2012 at 18:27

            Med all tillbörlig respekt måste jag ändå svara nej, det gör jag inte. Möjligen har jag svårt för att hålla tyst och har en benägenhet att tillägga något till vad jag tidigare sagt, även om 5 minuter har gått.
            Hoppeligen och för allt vad jag fattar bryter jag inte mot några uttalade eller outtalade etikettsregler i ditt forum.
            Om så är det omedvetet och oavsiktligt, i vilket fall jag ber om ursäkt.

      • Marcus R
        27 februari, 2012 at 12:59

        Glöm inte lägga in djur som inte är rovdjur också; även om man bortser från alla bilolyckor så har vi ju haft minst ett dödsfall från en attackerande älg på senare år.

        • Leif Kjellberg
          28 februari, 2012 at 07:37

          Tamboskap kan också vara livsfarliga. Det har hänt mer än en gång att en bonde dödats av en tjur. Troligen vanligare än att människor dödats av björnar.

  5. Pauli
    25 februari, 2012 at 18:07

    vad kommenterar du? / Jinge

  6. el persson
    25 februari, 2012 at 19:55

    För ett antal år sedan, kanske 15-20, diskuterades ett förslag om att samebyarna skulle få en ersättning efter hur många stora rovdjur som fanns inom deras område. Detta vore en linje att spinna vidare på.

    När vi försöker hindra utrotning av stora, eftertraktade ”bytesdjur” på andra håll i världen pekar vi ofta på att de levande djuren har ett mycket större, och mer långsiktigt, ekonomiskt värde för lokalbefolkningen. Tillfälligt kan man kanske tjäna grova pengar på att skjuta av djuren, men när de är slut är avkastningen också slut. Om arten finns kvar kan en mer stadig inkomstkälla byggas upp genom naturturism, men även försiktig jakt när populationen är tillräckligt stor.

    Vad skulle hända om vi gav kraftiga ekonomiska incitament inte bara till samebyarna utan till hela jägarsverige? Om vi skulle ta ut naturvårdsavgifter av alla jägare: för varje vapenlicens, årlig jaktavgift för alla aktiva jägare och fällavgifter på vissa fällda djur, skulle samhället få ett kraftigt ekonomiskt styrinstrument.
    För den som jagar i områden med få stora rovdjur blir alla dessa avgifter höga, desto fler stora rovdjur av en viss art och desto fler olika arter av stora rovdjur desto lägre avgifter. Avgifterna skulle exempelvis gå till Naturvårdsverket för inventeringar och studier av både rovdjur och jaktbart vilt. Ekonomiskt understöd till samebyarna skulle betingas av antalet stora rovdjur.
    Det skulle helt enkelt bli lönsamt att ha stora rovdjur inom både renbetesområdena och jaktområden över hela Sverige. Och ”Mitt i Naturen” skulle inte behöva skicka vinnarna av fototävlingen till Finland för att ligga i gömsle där för att fotografera varg.

    Enligt en intressant uppgift i Blekinge Läns Tidning för något år sedan skulle blekingejägarna inte längre skjuta älgtjurar med stora kronor. Älgstammen i Blekinge minskade, men vargförekomsten var obefintlig så det gick inte att skylla på vargen.
    Man hade dragit slutsatsen att älgkon avstod från betäckning vid första, och ibland även andra, brunsten om det inte fanns en tillräckligt bra, dvs. gammal och erfaren, tjur tillgänglig. Till slut valde hon bland de som fanns: betäcktes senare, kalven föddes senare under året varför den inte blev lika livsduglig.
    I Blekinge hade uppenbarligen jägarna en stor del i minskningen av älgstammen. (Och ja, jag vet att det vandrat ned varg till Blekinge. En kom på sommaren jag läste detta i BLT.) Kanske jägarna och deras jakt på fina troféer är orsaken i resten av Sverige också? Det vore en intressant fråga att få svar på. Kanske genom forskning finansierad av Naturvårdsverket?

    PS. De som är livrädd för vilda djur bör undvika att bo i närheten av skog. Där finns det verkligen vilda djur, allt från fästingar till vargar, ja ännu större! Flytta in till Stureplan i Stockholm istället. Där finns inget större än kackerlackor och korvmåsar. Och det är lätt att känna sig hemma om man gillar vapen, häftiga bilar och lika häftiga doggar. Men en varning är på sin plats: ska jag vara ärlig är det bra mycket farligare där än i vargskogen!

    • Leif Kjellberg
      25 februari, 2012 at 22:08

      Klart intressant inlägg. Troligen helt sant att troféjakten, d. v. s. avskjutningen av alfahannar minskar djurstammen. Vargar ger sig knappast i första hand på de största, tuffaste och mest avelsdugliga djuren i sin jakt efter föda, och de har inget behov av att hänga hornkronan på väggen.
      Vad gäller Stureplan är din iakttagelse säkert helt riktig.

      • 26 februari, 2012 at 10:17

        Det är mer än en uthusvägg i mina trakter som pryds av rader av stora älgkronor så visst är det fråga om troféjakt minst lika mycket som för frysboxen.

        • Leif Kjellberg
          26 februari, 2012 at 13:18

          Farsan hade en krona, tror att det var en 16-taggare, troligen skjuten under tidigt 50-tal. Den hängde på köksväggen hemma och användes som vapenställ för husets jaktgevär.
          Han verkade inte ha några ambitioner att skaffa ytterligare troféer.
          Allt ätbart på alla skjutna älgar hamnade på familjens matbord. Innan frysboxens tid fanns ju konserveringsapparater där matvaror steriliserades och vakuumkonserverades i glasburkar.

        • Leif Kjellberg
          26 februari, 2012 at 13:29

          Om de hänger på uthusväggar finns väl risk för ett visst svinn? Jag menar att t. o. m Vägverkets älgvarningsskyltar blir ju till turistsouvenirer.

      • Leif Kjellberg
        26 februari, 2012 at 13:57

        Jag går gärna ut, ensam, obeväpnad och lite lagom full i vilken svensk skog som helst, närsomhelst på dygnet, om jag bara inte riskerar att gå ohjälpligt vilse. En GPS är aldrig fel.
        Den tryggheten känner jag inte runt t. ex. Stureplan.

  7. Jaktledare
    25 februari, 2012 at 20:38

    Tyvärr räcker det inte med att Sveaskog och Bergvik säger ja till utplantering av genetiskt viktiga vargar och vargungar. AV ”misstag” ändrade regeringen i fjol Jaktförodningens §41, så att jägarna (jakträttsinnehavaren) fick vetorätt på både statens och markägarens beslut!

    • 25 februari, 2012 at 20:57

      Skogsbolagen är jakträttsinnehavarna. Det är särskilt påpekat i artiklarna ifråga..

  8. Jaktledare
    26 februari, 2012 at 02:58

    Reportern har nog inte begripit att all mark på Bergvik och Sveaskog är utarrenderad till jägare som då blir jakträttsinnehavare.

    ”Om markägaren själv inte jagar eller är en juridisk person, t.ex. ett skogsbolag kan jakträtten upplåtas mot betalning åt annan person eller en jaktklubb. Sådana jakträttsupplåtelser kallas även för jaktarrende. En jakträttsupplåtelse upprättas med ett kontrakt och ger jaktarrendatorn suverän tillgång till jakträtten i markägarens ställe”

    Markägaren kan acceptera varg på sin mark, men jägarna säga nej. Har tydligen hänt en massa gånger redan.

    • 26 februari, 2012 at 03:42

      Reportern har nog inte begripit att all mark på Bergvik och Sveaskog är utarrenderad till jägare som då blir jakträttsinnehavare.

      Jag tvivlar, jakträttsupplåtelse betyder inte att den som arrenderar jakträtten oxo blir sakägare. Att jakten är utarrenderad betyder inte att arrendatorn övertar makten över egendomen. Ett sådant förhållande verkar inte logiskt, och juridik brukar vara rätt logisk.

      • Jaktledare
        26 februari, 2012 at 08:57

        Ja, juridik brukar var logisk, och du har helt rätt i din utmärkta text och rubriken: Vargpolitik , för svårt för politiker.

        Regeringen gick in och ändrade på den där paragrafen så att (av misstag?) jägarna fick vetorätt över markägaren.

        Av detta skäl skrev Naturvårdsverket och Jordbruksverket en gemensam skivelse till regeringen 2012-01-19 och pekade på denna stora förvirring. Man skriver sålunda:

        ”De stora skogsbolagen och staten har på olika sätt upplåtit rätten till jakt till andra på sina markinnehav. För att få medgivanden från jakträttsinnehavarna krävs därför att varje jaktlag eller enskild innehavare kontaktas. Skogsbolagen kan dock säga upp sina avtal med sex månaders varsel och skulle kunna skriva in en klausul om medgivande till flytt av varg. Det är dock inte möjligt inför eventuella flyttar av vuxna invandrade vargar våren 2012”

        • 26 februari, 2012 at 09:06

          Är uppgiften korrekt så förvånas jag, om jag ska hyra ut min parkeringsplats så får hyraren inte rätt till min lägenhet, kylskåp och sovrum.

          Men inget hindrar skogsägaren för att göra ett letter of intent, säger arrendatorn nej till vargar så kommer avtalet att sägas upp och arrendatorn får stå för alla kostnader, typ…

          • Jaktledare
            26 februari, 2012 at 09:21

            Ja, jag vet att när Naturvårdsverket i fjol skulle flytta en genetiskt viktig varg till södra Dalarna sa Sveaskog ja till flytt, men tre lokala jaktlag som som arrenderat marken sa nej, så det blev en privat markägare som inte arrenderat ut sin jaktmark som tog emot vargen.

            Markägaren fick en massa skit för det av varghatarna.
            Bland annat hängdes han ut på en hemsida.

            Detta måste regeringen ändra på. Man kan ju inte ha en politik för att minska inaveln, och sedan låta varghatarna säga nej.

    • el persson
      26 februari, 2012 at 08:44

      Torde bero på hur kontraktet är skrivet. Om arrendatorn har suverän rätt till all jakt stämmer nog Jaktledarens inlägg, om arrendet endast gäller älgjakt bör skogsbolagen ha rätt mycket att säga till om. När nya arrendekontrakt tecknas kan dessutom arrendatorns inflytande begränsas och specificeras ytterligare.

      • Jaktledare
        26 februari, 2012 at 10:40

        Men är det inte ännu bättre att slippa flytt av vargar och istället se till att vargarna får finnas i hela sitt naturliga utbredningsområde?

        Fast då måste ju regeringen styra upp sin renskötselpolitik också…

        Den bästa lösningen som jag kan se är att renskötarna i Tornedalen stimuleras kraftigt med ekonomiska styrmedel, till att hålla sina renar i hägn. Kan man göra det i Canada kan man göra det i Sverige. Vinsten blir då att Sverige kan ha en livskraftig vargstam mot den finska gränsen utan att behöva hålla på dessa plågsammaoch dyra flyttar av vuxna vargar och vargungar.
        Redan idag håller renskötarna sina renar i hägn vid kalvning och för att få upp köttvikten inför slakt. Med hägn slipper man plågsamma transporter med lastbil eller driva stressade renar med helikopter och fyrhjulingar.

        Naturligvis ska vargen finnas i hela landet, men knuten sitter nu vid finska gränsen.

        Därutöver måste rennäringen bantas till de 300 företag som är max vad naturen tål.

        Sedan ska vi bevara den samiska kulturen genom eget museum, eget språk, egen radio osv…Där kan bidragen sättas in. Inte till hobbyrenar.

    • 26 februari, 2012 at 10:20

      Arrendekontrakt är rimligen tidsbegränsade och de bör också innehålla regler för uppsägning i förtid.

      Men vem har jakträtten på skogsskiften som tillhör jaktvårdsområden även om ägaren till skiftet fridlyser sin mark från jakt.

      • Jaktledare
        26 februari, 2012 at 10:43

        Med ”fridlysningen” menas, åtminstoine där jag jagar, att markägaren inte upplåter sin mark till jaktvårdsområdet.

        Markägaren har därmed även hela sin jakträtt kvar, även om den inte utnyttjas. Fritt fram att säg ja till vargflytt m.a.o.

  9. Gösta Berling
    26 februari, 2012 at 18:47

    Om jag kunde begripa hur ”glesbygdsbor” sägs vilja ha varg in på knutarna. Jag känner inga sådana. De/vi är tvärtom ofta genuint rädda för varg, deltar ofta i grupper som Våga Vägra Varg o dyl.

    http://www.xxxxxxxxxxx

    • 26 februari, 2012 at 23:15

      Den dör sidan ligger i mitt spamfiler, om där stannar den..

      Källkritik Gösta!

      Vad är det som gör att du är rädd för vargar?

      • Gösta Berling
        26 februari, 2012 at 23:19

        Du har lagt mina källor i spamfiltret … Har de fel så hade du ju hellre kunnat motbevisa dem, tycker jag.

        • 27 februari, 2012 at 00:50

          Fast jag har kollat, och jag länkar inte till sidor som ägnar sig åt desinformation. Du kan lätt googla på sanningen, men GYsingevargen var en TAM varg, uppvuxen hos människor.

          • Marcus R
            27 februari, 2012 at 17:17

            Det verkar vara många som inte orkar googla så jag gjorde det. :)
            http://sv.wikipedia.org/wiki/Gysingevargen

            Det är högst sannolikt att vargen var identisk med den vargunge som fångats 1817 och hållits i fångenskap i Gysinge herrgård under flera år tills den rymde eller släpptes lös.

            Gysingevargen sköts den 20 april 1821 i Årsunda. Sedan dess har ingen människa blivit attackerad av vargar i Sverige.

    • Leif Kjellberg
      26 februari, 2012 at 23:38

      Jag är synnerligen uppväxt som glesbygdsbo, precis utanför mitt barndomshem fanns en skylt som meddelade ”HÄR SLUTAR ALLMÄN VÄG”, och mina minnen av vargfrågan från den tiden skiljer sig väldigt mycket från dina.
      Kan inte, på tal om skylten, avstå från att berätta om farsans kommentar till den besökande, eller möjligen vilsekomna, bilist som missade skylten, mejade ner vårt staket och hamnade på vår gräsmatta:
      Nej, men det var ju mitt fel, sade farsan, varför ska jag sätta upp staket där folk ska fram?

    • Jaktledare
      26 februari, 2012 at 23:56

      Jag bor på landet och tycker att vi ska ha all de djur som naturligen hör hemma i vår natur inkusive varg.

      Och jag är väldigt trött när varghatare gör sig till talesman för alla oss som bor på landet och säger i svepande ordalag ”att ingen som bor på landet gillar varg”.

      Det finns massor av undersökningar om detta, som du kan hitta på nätet. Kolla fakta så ska du se att även i de mest vargtäta områden accepteras vargen i alla mätbara grupper.

      Varghatarna har ett stort problem. De umgås för mycket med varandra, läser varndras inlägg och tror att de är många. Likt KFML (r) på 70-talet tror de att de företräder ”folket”

      När KFML (r) ställde upp ir riksdagsvalet fick de 0,37 % av röstena. Så är det nog med varghatarna. Nu har ju de ett eget riksdagsparti ”Naturdemokraterna”. Om du har rätt kommer de in i riksdagen. Jag tror att de får typ 0,39 % av rösterna.

      • Leif Kjellberg
        27 februari, 2012 at 01:02

        Sannolikt överskattar du Anti-vargpartiets utsikter något. Min gissning är under 0,29 % möjligen under 0,19%

      • Leif Kjellberg
        27 februari, 2012 at 01:33

        Möjligen har detta ”parti” redan innan valet splittrats upp i diverse olika fraktioner där t. ex. giftförespråkare, traditionella skjutare och förespråkare av andra kreativa metoder är fullt upptagna med att bekämpa varandra.
        Din liknelse vid 70-talets alfabetsvänster är inte alls långsökt.
        För den delen för det också tanken till clownpartiet Ny Demokrati, där Greven och Betjänten faktiskt lyckades komma in i Riksdagen, och betjänten lyckades vänja sig av med att slicka sig i näsborrarna inför TV-kamerorna.
        Långt innan mandatperiodens slut sönderföll detta parti, t. o. m. med ett visst mått av fysisk dramatik, i några olika gäng dårar.

      • Gösta Berling
        27 februari, 2012 at 08:17

        Jag är absolut ingen varghatare och vill självfallet att vargen ska bevaras. Dock inte i närheten av människoboningar. Det sistnämnda måste vara en typisk svensk idé, jag har väldigt svårt att tro att människor i Afrika vill ha lejon intill kraalen eller strövande omkring i Nairobis utkanter.

        Den av Jinge censurerade sidan har vad jag vet aldrig förtigit att Gysingevargen ursprungligen var tam men den ger belägg för åtskilliga andra vargattacker av vilda vargar mot människor.

        • 27 februari, 2012 at 08:22

          Om vargen ska bo där det inte bor människor, vilken plats är det mer precist du avser då?

          Nej, den där sidan bygger på en MÄNGD lögner..

          • Gösta Berling
            27 februari, 2012 at 09:36

            Så glesbefolkat som Sverige är finns det oerhörda arealer som passar för varg. Exempelvis stora delar av inre Lappland.

            • 27 februari, 2012 at 11:37

              Vad säger samerna om det?

              • Gösta Berling
                27 februari, 2012 at 14:03

                De får väl kompromissa. Deras intressen är viktiga men så är naturens mångfald också.

                • 27 februari, 2012 at 17:01

                  Jaså samerna ska kompromissa? Det är inte dem som bor nära ett vargrevir alltså?

                  Vad säger Bibeln om vargen?

                  • Gösta Berling
                    27 februari, 2012 at 22:41

                    Inte jämförbart, Jinge. Om samerna och vargintressena kompromissar gäller det renbetesland, för dem som bor nära vargrevir skulle det gälla liv och lem …

                    Enl Bibelns framtidsvision kommer vargen och lammet att vara de bästa av kompisar. Men det är i Guds rike och där är vi inte nu.

                    • 27 februari, 2012 at 23:32

                      Ok, enligt bibeln är vargen ond.

        • Marcus R
          27 februari, 2012 at 17:19

          Du kan ju inte på allvar jämföra lejon och varg?

          • Gösta Berling
            27 februari, 2012 at 22:48

            Om lejon funnits vilda i Sverige så skulle det nog finnas missriktade idealister här också, som önskade dem nära bebyggelse. Tycker hela diskussionen är så typiskt ”svensk”, tror att afrikaner är mera realistiska.

            • Charlie
              28 februari, 2012 at 00:16

              Jag tror att det här bottnar i att Göstas gamla mamma skrämde honom med varg när han var liten.

            • Leif Kjellberg
              28 februari, 2012 at 07:27

              Gösta, i Sverige finns björnar. Till skillnad från vargar kan dessa vara livsfsrliga för människor om de bir angripna eller hotade.
              Har du hört några ”missriktade idealister” som vill ha mera björnar nära bebyggelse? Det har inte jag.

      • 27 februari, 2012 at 10:38

        Jag blev väldigt glad när jag läste din kommentar trots att jag är emot all slags jakt och jag är dessutom vegan. Men det du skriver bl a ”Och jag är väldigt trött när varghatare gör sig till talesman för alla oss som bor på landet och säger i svepande ordalag ”att ingen som bor på landet gillar varg”.” gör att du och jag troligen skulle kunna mötas och tala på ett konstruktivt sätt om varg och annat.

        När tillfälle ges brukar jag framföra följande
        – Man ska inte använda ordet ”vi” för fler än man har mandat för.
        – Man ska använda ett vårdat språk om meningsmotståndare och varg.
        – Beslutsfattare borde kräva att innan jägare och deras organisationer får ta del i några beslutsprocesser om rovdjur ska de explicit ta avstånd från tjuvjakt, hot och skadegörelse.
        – Man ska vara mycket källkritisk och inte låta skrönor bli till sanning.
        – Man ska vara kritisk när det gäller orsakssamband.

        • Jaktledare
          27 februari, 2012 at 18:46

          Annika, jag tycker som du.

          Därutöver brukar jag påminna att det är varghatarna som begår grova jaktbrott. Just nu finns de ca 350 grova jaktbrott ouppklarade. Många gäller varg enl BRÅs stora undersökning. Jag skäms att vara jägare!

          Jag tycker också att alla fårägare borde skaffa rovdjursäkra staket kring sin adjur nu när man kan få höjda bidrag för dessa.

    • Leif Kjellberg
      27 februari, 2012 at 00:01

      Jag minns hur folk på den tiden snackade om vargar. Det var inget dravel om att skjuta, gräva och tiga. Som farsan mycket riktigt påpekade var det senast kända exemplet på vargangrepp mot människor i Sverige från tidigt 1800-tal då ”gärningsvargen” var en fångad ”tam” varg.

      • 27 februari, 2012 at 00:52

        Gysingevargen. Googla..

  10. el persson
    3 mars, 2012 at 15:27

    Ett tips på en artikel som har bäring på denna diskussion: ”Vildmarkens entrepenörer markerar revir” i Dagens Industris helgbilaga Di Weekend #08-2012 från i fredags (2 mars 2012). Borde finnas på bibliotek som har DI.

    • 3 mars, 2012 at 15:34

      Kan du inte redogöra kort för vad den handlar om? Du har ingen skanner eller kamera så du kan fota av sidan?

Comments are closed.