[column width=”49%” padding=”2%”]
Jag antar att Vänsterpartiets partiledare blev lika överraskad som alla andra i morse när det visade sig att Mona Sahlin ville ha ett regeringssamarbete med Centerpartiet och Folkpartiet, allt för att hindra de främlingsfientliga att bli vågmästare i Riksdagen nästa höst.
Men ska sanningen fram, och det ska den väl, så vet alla redan innan att Mona Sahlin är högersosse ut i finger-
spetsarna, så det fanns en orsak till att hon i första vändan sidsteppade vänsterpartiet, visserligen lika självsvåldigt som nu då socialdemokrater landet runt får läsa om hennes beslut i tidningarna.
De socialdemokratiska kärnväljarna är säkerligen besvikna, liksom många av fackens medlemmar. Och vad Ohly sade i morse när han nåddes av nyheten vill vi knappast veta, vi kan nog ana. Det Sahlin gör är att sätta hela det rödgröna samarbetet på pottan, något som väl i och för sig var väntat, men att det skulle komma så här snabbt hade nog ingen trott.
I ärlighetens namn så finns det nog en tämligen bred opposition mot en kommande regeringssamverkan inom vänstern, och det finns dessutom ett stort antal snubbeltrådar på vägen dit. Jag behöver bara nämna Afghanistan för att peka på en av dessa, en så rejäl så att den knappast kan hoppas över.
Jag har ännu inte läst någon kommentar från parti-
ledningen, men en sådan lär nog komma. Antagligen ägnar man sig åt formuleringen i nuläget, det är väl viktigt att inte bränna alla skepp, eller broar om man hellre ser det så. Trots allt så tror jag knappast att Vänsterpartiet skulle drabbas alls om man nu deklarerade att borgare får regera med borgare. Visserligen är det ett svek mot merparten av landets innevånare, men för partiet är det kanske bra.
Lars Ohlys reaktion kommer säkert, för i praktiken innebär Sahlins agerande att stödet för rasisterna ökar än mer. Och deras tankar om att vara förföljda av etablissemanget stärks ännu mer. Ett politiskt parti på dryga fyra procent bryter upp blockpolitiken i landet, det är något helt sensationellt. Nu
[/column]
[column width=”49%” padding=”0″]
kommer folk tycka att det är viktigt att få in dem i Riksdagen så att alla kan få se vad det är som skrämmer de etablerade politikerna.
Jag vägrar givetvis att gratulera rasister, men de skulle i alla fall inte höra på. Alla ägnar sig idag åt High Five så att de är döva för omvärlden. Vilken seger för de främlingsfientliga, och vilken katastrof för Mona Sahlin!
intressant Andra om: Verkställande utskott, Partistyrelsen, Mona Sahlin, Högersosse, Främlingsfiendliga, Rasister, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Demokrati, Självsvåld, Politik, Val 2010, Vänsterpartiet, Lars Ohly dn12 svd1 ex12 ab t
[/column]
37 svar till “Vad säger Lars Ohly?”
Vi börjar närma oss en enparti-stat… Där finns snart ingen politiks variation längre känns det som.
Ja det är sant. Vi är inte riktigt där än, men det är närmare dit än vad det är till en demokratisk stat.
Woops det var en spark i skrevet på Lasse. Hade jag varit hans skor skulle jag ta ledigt resten av dagen och funderat under en promenad om vad jag håller på med!?! Räknar kallt med att SD kommer in i riksdagen 2010. Denna split kommer vara bidragande orsaken.
Högersosse är en bra beteckning på Måna! Jag tar hellre Alliansens ärliga skitpolitik än dessa rödförklädda maktsuktande borgarlögnare.
Det finns många skäl att vara tveksam inför den rödgröna alliansen. Likaså är vi nog tämligen överens om att Mona är en högersosse vars naturliga hemvist är ett mittenparti bestående av högersossar + mp + c + fp. Men det var väl så med det rödgröna samarbetet att när Mona självsvåldigt deklarerade att s + mp tänkte bilda regering så blev det så kraftig opposition att hon, ganska säkert mot egen övertygelse, tvingades ta med även v. Och oppositionen kom från två håll, dels gråsossar (s kärnväljare) som är misstänksamma mot mp och som ansåg att v måste med som motvikt, men dels också från vänsterpartister som ställde ultimatum och krävde att få vara med. Så egentligen är det lite sent att nu klaga.
Är det ingen här som följt med på FP partistämma? Snacka om högervridning! Det Mona gör är att hon letar en allians med FP, som ligger långt höger ut än moderaterna! Det är ett mycket märkligt och enastående utspel. S ligger närmare M är FP. M och FP har nämligen gjort en rockad. FP är för kraftiga inskränkningar (försämringar för anställda) i LAS. För ökade skillnader mellan högskoleutbildade och icke högskoleutbildade vad gäller lön.
Antagligen kommer V att sätta sig i baksätet och hålla käft, precis som man hade gjort om Mona bjudit in dem i den blåa röran (och tagit på sig den socialliberala tvångströjan igen). Men jag hoppas som alltid att man någon gång, kanske denna, kommer att träda fram som ett klart och självständigt alternativ, på egna ben, för den majoritet svenskar som har sju olika partier men bara en enda politik att rösta på.
Kommer vi att få ett sådant eller är det bara liberala sammanslagningar och fusioner som fortsättningsvis gäller i politiken?
Först och främst måste man då enas om att ta ställning till den enda faktor som varit Sveriges olycka och misär i form av massarbetslöshet, massprivatiserningar av gemensam egendom och nyfattigdom och misär sedan -94, EU (som fortfarande kostar oss ofattbara 25 miljarder om året).
Ett rungande utträdeskrav och maktförflyttning tillbaka hit från den slutna regimen i Bryssel skulle definitivt göra slut på partiets velande i sakfrågan och som en bra sideffekt, ta udden av bruna missnöjespartier.
Centern har ju ett välkänt brunt förflutet, då man talade om ”främmande raselement” i partiprogrammet – ändå man drar sig inte för kalla vänsterpartister för kommunister i negativ bemärkelse
Det blir mer uppenbart för varje dag som går att sossarna går till val med otroligt svagt ledarskap. Jag är visserligen borgare och tycker att alliansen bör vinna men om Mona blir statsminister vet jag inte vad som kommer hända. Kan hon inte ens förvalta ett parti i opposition hur skall då regeringsmakten hanteras då pressen är en helt annan. Hennes inbjudan till det nyliberla C och socialiberala(?) FP är ett präktigt själmål som raserar vänsterblockets trovärdighet. Borgarna kan nu luta sig tillbaka och säga att vänsterblocket inte vet vad dom vill eller med vem!
Mona missar inte öppet mål, hon sparkar bollen i egen kasse.
Det är ju ganska ointressant vad Ohly ska säga eller kommer säga, det blir ändå en marginell händelse. Den verkliga fråga är hur i helsike får vi en vänsterrörelse som får folk att lämna s. Givetvis är en sådan rörelse också ett hot mot vp, men vad viktigare. Är det att bevara s och vp eller få en ny vänster som tvingar politiken att gå till vänster.
Lösningen är väl närmast att det politiska landskapet kan förändras med två nya partier- SD som i stort sett blir en ny nationalistisk vänsterrörelse (arbetarunderstödd) och PP som övervakningsmotståndare.
Tveksamt dock om båda dessa två partier kan slå ut etablerade blödande partier som c kd.
Det vore nog en välgärning för demokratin att slå sönder blockpolitiken och partipiskan.
Jag förstår inte hur människan (M Sahlin alltså) tänker? Det här är ju ett säkert sätt att skänka valsegern till alliansen. Frågan är om inte Mona Sahlins partiledarskap är på väg att bli hela arbetarrörelsens största katastrof genom tiderna. Oförklarligt att inte å huvudets vägnar bättre begåvade partitoppar begriper detta och sätter in en katstrofplan, för med Sahlin vid rodret är valet kört. De som vill ha borgerligt styre röstar naturligtvis inte på S, trots flörten med C och Fp, och de som vill ha vänsterpolitik kan i dagens läge självklart heller inte rösta på S. Följden blir troligen att många gamla S-väljare i protest väljer sofflocket och borgarna tar en ganska bekväm seger.
För att S och hela vänsterrörelsen ska bli ett attraktivt alternativ måste de naturligtvis innebära en tydlig skillnad jämfört med de nuvarande borgartomtarna. Det funkar inte att försöka bli några slags alternativmoderater för att locka folk från högerkanten. Bättre att värna om de väljare de redan kunde ha säkrat genom en mer vänsterinriktad politik än att försöka locka till sig folk de aldrig kan nå.
”Sahlins partiledarskap är på väg att bli hela arbetarrörelsens största katastrof genom tiderna.”
Just så kan man sammanfatta det hela. Det är nog lika bra att låta det gå under. Vi får kasta våra lystna blickar på ett nytt vbänsteralternatkiv. Fattar inte politgker detta? Se Er om i världen . Det finns en ENORMT stort sug efter en ny vänstervåg i världen och inte minst i Sverige. Det måste man nog vara politiker för att inte se?
Om nu politiker kan sammanfattas i följande påstående: ”politikers driv här i livet är att sitta i styrande positioner” Nå väl. Rätta Er då politiker efter opinion, så får Ni sitta i ”STYRANDE” positioner. Gå vänster ut!
MARSCH framåt!
Kommentarsreglerna! / Jinge
Det är roligt hur Mona alltid väljer att jobba med Centern eller Folkpartiet. Speciellt då båda dessa partier i mångt och mycket idag kan placeeras till höger om Moderaterna på skalan.
Är det gamla uppfattningar om vad partierna stod för som hon baserar sitt val på eller är det helt enkelt så att hon inte vågar regera tillsammmans med Reinfelt för att hon skulle hamna i skymundan då? Altså baserar hon sitt val på att maximera sin egen person och possition?
Jag är besviken över Mona Sahlins agerande idag. Att ens ta orden folkpartiet och Centern i munnen är ett brott mot den rödgröna sammarbetet. Att sen ens prata om en ev. regeringställning med de är som att spotta på oss gräsrötter. USCH
Alltså, det är ju hur enkelt som helst att hålla SD utanför riksdagen. De allra flesta som röstar på SD är ju inte rasister utan missnöjda med att både (S) och (M) vägrar tala om den misslyckade integrationspolitiken. Och om dom gör det så skyller dom bara på varandra medan samma politik fortgår, år efter år… Om fredrik eller mona skulle ta tag i saken på allvar så skulle nog många hitta tillbaka. Men det är nog alldeles för mycket att begära…
Jag är nästan säker på att Alliansen kommer att samarbeta med SD om det betyder att dom får majoritet. Reinfeldt skulle aldrig kunna stå emot den frestelsen. Det kommer nog någon typ av ursäkt senare att det bara är ett ”litet samarbete” eller liknande.
Det blev kalla handen från FP och C och kvar sitter Mona Sahlin med en rödgrön röra…
Här befinner vi oss i ett läge när det hur man än ser det borde vara spel mot öppet mål för oppositionen och då förstås speciellt det stora paritet som skulle dominera politiken vid ett regeringsbyte. Men under sin nya ledning (Mona) gör man det ena självmålet efter det andra. Det var helt onödigt av Fp att försöka fjäska för Zlatan, alliansen behöver ingen gudabenådad forward när de har Mona på topp.
Sent omsider kom det lite intern kritik i går före det senaste självmålet, K Kielos hade en träffande ledare i AB.
”Socialdemokratins officiella slutsats av sina problem, är för det första att de inte finns. Och för det andra att ”nu är det dags att stötta Mona”. Bara partiledarens självförtroende blev bättre, då skulle det hela kunna lyfta. Underförstådd finns en märklig analys av att vad som får partiledarens självförtroende att bli bättre är att folk (samt ledarsidor) tiger om problemen och i stället fjäskar, förlåt ”stöttar”.”
Den fd omfångsrike ledaren för S som gjorde det ena dåliga valet efter det andra med sin besynnerliga högerpolitik hade tydligen förklarat vad man borde göra på kongressen.
”Göran Persson gick så långt som att i sitt tal på kongressen i princip definiera socialdemokratins problem som att det fanns för få ja-sägare. Samt inte tillräckligt med personer vilka i alla lägen ljög för partiledaren om att denna gjorde bra ifrån sig, även när så inte var fallet. Sådana personer hade Göran haft när Göran var partiledare (hör och häpna!) och det borde Mona också ha, tyckte Göran.”
Man får väl ändå säga att det är tur i oturen för S att denne ”klarsynte” S-medlem numer ägnar sig åt att vara överbetald föreläsare och seminarieclown åt näringslivsgräddan här i landet. Man kan förstå kapitalisterna, det skulle se illa ut om man inte lönade dem som tjänat dem så väl som nämnda figur.
Katrines artikel var bra, jag länkar oxo till den.
”Socialdemokratins officiella slutsats av sina problem, är för det första att de inte finns. Och för det andra att ”nu är det dags att stötta Mona”. Bara partiledarens självförtroende blev bättre, då skulle det hela kunna lyfta. Underförstådd finns en märklig analys av att vad som får partiledarens självförtroende att bli bättre är att folk (samt ledarsidor) tiger om problemen och i stället fjäskar, förlåt ”stöttar”.”
Klockrent. Jag anar ett misslyckande för S av kolossalformat.
Är det NÅGON som tror att hon har diskuterat detta med det verkställande utskottet? Partistyrelsen? Handuppräckning!
Jag skulle inte bli förvånad om det har varit uppe ett flertal gånger. Det är ju bara så att det inte är enbart Sahlin som ståtar med en borgerlig livsyn i både partiledning och vu.
Maude hoppar hellre i badtunnan med Jimmie Åkesson, visserligen stänker det skit uppöver öronen på henne, men bruna toner har hon ju inget emot.
Jag tror Ohly är nöjd, bara han får vara med på ett hörn nånstans.
Varför känns det som att politiker nu för tiden bryr sig mest om att vinna mest röstar och inte om att faktiskt föra den politik de borde? Varför ska vi ha massa partier om alla i princip för samma politik? Nej, dags för vänster att ta sig ut ur det rödgröna samarbetet, för när Mona dumförklarar sig på detta sättet ger det konsekvenser även till vänster. Bättre att ha lite röster och faktiskt föra en VÄNSTERinriktad politik, än att vara med i ett samarbetet med partier man varken vet in eller ut med. Hade vänster bara fört sin egen bra politik hade det så småningom gett positiva resultat.
Problemet är ju som Kielos så ärligt och rakt skriver på dagens ledarsida i AB att varken v eller s har några svar på internationaliseringen och globaliseringen. Det håller inte att skylla på att arbetare från Lettland eller Polen kommer hit och tar våra jobb – de är väl också arbetarklass, eller? Klassretoriken är föråldrad när underklassen är unga arbetstagare i call-center eller obetalda praktikanter. Flera traditionella arbetargrupper, t.ex. sophämtare och hamnarbetare har faktiskt bättre arbetsvillkor ekonomiskt än många akademiker, t.ex. gymnasielärare och sjuksköterskor med högskoleutbildning. Samtidigt har den s.k. arbetarklassen fått det bra mycket bättre de senaste decennierna så till den grad att bil, thailandresa och plattskärmstv ingår i vad som anses värdig levnadsstandard. För att kunna upprätthålla detta är svenskarna paradoxalt nog beroende av att man producerar varor billigt i låglöneländer. Här har s och v helt klart misslyckats. Retoriken håller inte utan måste anpassas till hur samhället har förändrats.
Miljöpartiet har åtminstone lösningar och idéer kring frågorna om globaliseringen som både s och v saknar även om de inte pratar klass. Dessutom har mp den goda smaken att ha tidsbegränsningar på politiska uppdrag – Sahlin hade försvunnit från rikspolitiken under 90-talet om hon hade varit miljöpartist. Det är ingen slump att mp är Sveriges tredje största parti!
Vänsterpartiet har ALDRIG hävdat att utländska arbetare är ett hot mot oss i Sverige så länge de rättar sig efter svenska regler när de jobbar här. Det skulle vara helt emot Vänsterpartiets socialistiska värdegrund att hävda detta, för att inte tala om att det är en myt som odlas i rasistiska kretsar.
Klassretorik är ALDRIG föråldrat men däremot kan det hända att man behöver se över hur man för fram kritiken mot den rövarkapitalism och nedmontering av välfärden som de borgliga partierna i världen driver igenom på global front.
Slutligen kan jag bara hålla med om att (mp)s tidsbegränsning av politiska uppdrag är en lysande idé som alla andra partier borde ta efter. Jag avundas dock inte den Miljöpartist som får ta över efter Wetterstrand :)
Ok, jag tog kanske i där men visst finns det en komplikation i att lettiska eller kinesiska gästarbetare kan acceptera sämre arbetsvillkor även om de får samma lön på pappret?
Problemet, vilket mp uppmärksammar, är att de multinationella företagen har större ekonomisk makt än enskilda nationer och därmed står vänsterpartiet svarslösa. När jag läste nationalekonomi hade jag förmånen att ha både Johan Lönnroth och Hans Hansson – två f.d. vänsterpartister som hoppade av till förmån för vägval vänster – som föreläsare. De belyser bägge problemen som v under Ohly undviker att ta – de globala företagen har en makt som v inte är förmögna att bemöta ensamma. Man måste enas internationellt för att kunna återta politikernas makt över företagen. mp har insett detta i större grad än v och Ingvar Carlsson insåg också att detta var vänsterns/socialismens enda chans när han fick med Sverige i EU. Jag tror faktiskt att Carlsson hade rätt.
Dessutom har vi det faktiskt fortfarande väldigt bra i Sverige samtidigt som de har bedrövliga villkor i flera andra nya EU-länder, jag har själv bott och arbetat i ett av dessa nya EU-länder och efter det är min syn på s och v inte densamma längre – de framstår faktiskt som ganska bortskämda och världsfrånvända. mp driver åtminstone en ärlig solidarisk politik även om det ibland sker på svenskars bekostnad (ok, v driver också detta i klimatfrågan och det ska de ha cred för)
Jag gillar inte ”kapitalism” eller ”kommunism” eftersom det blir retoriska floskler som fungerar bra i en idédiskussion men värdelöst i en pragmatisk diskussion om reell politik eftersom ingen av dem finns eller har funnits i sin renodlade form i verkligheten.
Jag tror dessutom att mp:s framgång inte beror så mycket på Wetterstrand som man vill påskina utan i lika stor grad på de kvinnliga alternativen – Maud och Monas inkompetens. mp är nästan det enda partiet som fortfarande som står upp för sin politik utan PR-konsulter som låter dem byta politik med andra partier.
Enas nationellt under den förkastliga liberalismens fana? EU, ett nyliberal projekt i stora drag, den liberala demokratin som i sin helhet är arbetarfientlig och förkastlig likväl. MP driver regionalt en vidrig liberal politik i samröre med borgarna på många platser.
Kommunism, kapitalism; det är ytterst förenligt med reell politik, ja, faktiskt själva utgångspunkten. Det handlar om visioner, som Mona Sahlin sade när hon pläderade för ett EU medlemskap i debatten strax innan omröstningen; ett beslut om vilken riktning vi bör färdas i. Det är vad dessa ord handlar om. All reell politik måste utgå från något som man vill uträtta; borgarna vill krossa den välfärd som finns kvar ity de ser allting utom deras dröm om den perfekta ”fria marknaden” som tyranni och förmynderi i sin snäva lilla värld.
Och vad föreslår du att V skulle göra för att ändra på situationen i vissa EU-länder? Tror inte dom har mycket att sätta mot. Sen är det naturligtvis så att de välbärgade industriländernas arbetare är i en fördelaktig position, arbetsaristokratin som det heter, och detta influerar arbetarna och arbetarorganisationer i dessa länder som Monas utspel bara ytterligare cementerar som faktum.
Tycker Monas utspel är ett strategiskt frågetecken. Varför? Varför nu? Varför över huvud taget?
High 5!
Från en vanligtvis välunderrättade källa har jag fått höra att Lars Ohly inte anser det värt att diskutera eftersom de rödgröna bestämt vad det är som gäller inför valet 2010. Det inte finns ingen anledning att spekulera om något annat än att (V) ska göra ett bra val och ingå i en rödgrön regering.
Min fundering är om det hela handlar om högerpartiernas spin som gjort detta event till vad det blev?
Definitivt, men jag läste det i den malliga morgontidningen…
Om de rödgröna bestämt vad det är som gäller inför valet 2010 så har de väl också bestämt vad som gäller om de kommer i regeringsställning.
Ohly väljer tydligen att lägga på locket, tiga och hålla med Sahlin. Det kan bara tolkas så att inte han heller har något emot ett samarbete med C och Fp.
Det finns alltså ingen vänsterpolitik kvar och funderingen om det är ”högerpartiernas spin som gjort detta event till vad det blev” blir då naturligtvis logiskt korrekt eftersom det bara finns högerpartier numera.
SD framstår alltmera som politikens svarta hål dit allt intresse och uppmärksamhet centreras och där vårt demokratiska flerpartisystem sugs ned och försvinner för alltid.
´Det inte finns ingen anledning att spekulera om något annat än att (V) ska göra ett bra val och ingå i en rödgrön regering.´
Det där låter som om en politiker har svarat så direkt till dig? Ett politikersvar?
Hmm.. Vet inte om mitt svar försvann, men det räcker med att det är en vanligtvis välunderrättad källa.
”…har jag fått höra att Lars Ohly inte anser det värt att diskutera eftersom de rödgröna bestämt vad det är som gäller inför valet 2010.”
Dörrmatta som vanligt åt sossarna m.a.o.
Tror det blir svårt att klara sig i långa loppet med enbart den ambitionen, det är minst sagt tveksamt om väljarna har lust att spilla mer tid på att åse vänsterpartiet sitta gisslan åt en socialdemokrati på villovägar. Det får räcka med pensionsreformen och sjukförsäkringen.
Det enklaste vore väl att Mona Sahlin bytte parti – och om det blir centern eller folkpartiet är väl ganska egalt. Hon platsar i bägge.
Jag tycker att både sossarna och Vänsterpartiet bör genast gå tillbaka åt vänster – och sluta titta åt mitten!
Jag vill ha ett riktigt socialistiskt alternativ till all denna nyliberalism som florerar inom varje svensk parti numera.
Ohly bör också bytas ut. Han och Mona har blivit nyttiga idioter till alliansen och kommer att bidra till ännu fyra år med Reinfeld.
Kielos ledaren:
”Pratar man med andra inom och runt socialdemokratin är det främst frånvaron av strategiskt tänkande på lång och medellång sikt som oroar. Att socialdemokratin bara har oklara svar på vad rådande samhällsutveckling innebär. Att det saknas ambition på området. Borgerliga företrädare frågar mig förundrat hur det kan komma sig att den internationella debatten om att marknaden inte alltid har rätt överhuvudtaget inte verkar intressera svensk socialdemokrati.”
När S och Mp deklarerat sin trolovning blev de ju påtvingade ”oäktingen” V. Mitt under brinnande finanskris var Monas största bekymmer hur V skulle kväsas, dvs att den artificiella egenpåhittade Sverigeunika överskottsregeln och budgettak på inga villkor fick ifrågasättas. Man kan spekulera till vem denna signal skickades att ev. S-styrd regering inte skulle tillåta sig samma ekonomiska frihet som andra länder tillåter sig. Som konspirationsteoretiker kan man ju se det som en övertydlig signal till de allt mäktigare monopolkapitalistiska intressena att någon real politik för full sysselsättning och en ekonomisk politik i de mångas intresse blir det absolut inte fråga om.
Men (S) kommer förstås att locka med lite större plåster än motståndarna gör för de som oundvikligen drabbas av en sådan ekonomisk politik, och om det inte är större skall det i alla fall vara HBTQ-färggladare och klimatsmartare så det ser trevligare ut. Sen skall de lägga pannan i djupa veck och bekymra sig om de negativa effekterna av den ekonomiska politiken som t.ex. integration, SD, utanförskap etc och med tomma gester ta ”krafttag” och dutta med allt annat än den verkliga orsaken dvs den ekonomiska politik man för.
S – garanten för en klimatsmart tagelskjorta åt folket så de som förtjänar det kan fortsätta ägna sig åt jetsetpartyn på mallis och annorstädes med folket som sk CO2 offset credit.
Landets i särklass drygaste ”agent” alla kategorier ställde frågan i somras:
”Vilken helighet eller dogm är så stor att muslimska invandrarbarn måste betala för den med ökad diskriminering i det svenska samhället?”
…
Rent politiskt finns annars bara en anständig hållning. Att alla svenska barn skall ha rätt till en demokratisk skola med samma undervisning för alla. Men den som önskade sig en sådan god, och enkelt genomförbar, reform har inget parti att rösta på.
Jag antar nämligen att Mona Sahlin inte heller i denna fråga har någon uppfattning.
Janne och vi andra fick ju klart besked på S-kongressen, den nyliberala dogmen är helig bortom varje seriöst ifrågasättande.