Denna artikel publicerades för ett år sedan. Svaret på frågan i titeln blev jakande. Jag tycker att svaret idag är detsamma. Men kanske inte om 2-3 år, tendensen är att USA:s position försvagas. Rysslands position har stärkts, liksom samarbetet mellan Ryssland och Kina, Turkiet och Iran – inte minst till följd av USA:s aggressiva och demoniserande politik. Bedömningen nedan delas inte av alla inom vänstern.

Artikeln. Först publicerad 12/1 2016.
Många i vänstern tycks mena att USA försvagats under de senaste 10 åren. Krigen i Afghanistan och Irak har inte gått så bra och Libyen har förstörts. Kina står klart starkare än för 10 år sedan. De ekonomiska skillnaderna har ökat i USA och miljontals industrijobb har försvunnit. Visselblåsare har fått eller hotas av hårda straff.

Men detta hindrade inte att jag i ett mail till Ulf Karlström i förbifarten skrev ”För övrigt tycker jag nog att USA är starkare nu än 2001 och 2003! Kontrollerar MÖ mer, EU instämmer i allt, kontroll över Ukraina, ”världen” accepterar brutalitet, tortyr, NSA etc. Anpassning, som till fascismen på 1930-talet? Vad tycker du?”

* Tre dagar fick jag svar från Ulf. Ja, ingen av oss tycks dansa runt grannen, leka med barnbarn eller äta julskinka och dricka glögg hela dagarna.

Jag instämmer i Ulfs bedömning nedan.

Ulf Karlströms (och min) bedömning.
Anders,
Du ställde frågan för ett tag sedan om USA-imp blivit starkare under de senaste åren?
Artikeln.
Ja, frågan är om USA eller det specifika ekonomiska system vi kallar USA-imperialismen blivit starkare under de senaste åren? Min och Anders Romelsjös tes i vår bok ”USA som världspolis” från 2013, som uppdaterats i en förkortad, billigare version, var ju att det maktförhållande som den unipolära världsbilden står för är roten till mycket elände i världen idag. Därför kan en förändring endast ske om en bipolär eller multipolär maktpolitisk värld växer fram. Vi såg lovande tecken på det med utvecklandet av BRICS verksamhet och ställningstaganden.

Idag har 3 av de 5 BRICS-länderna försvagats avsevärt, nämligen Brasilien, Ryssland och Sydafrika. Sydafrikas globala roll är liten, så den kan vi i detta sammanhang bortse från. Däremot har de ekonomiska kriserna i Ryssland & Brasilien försvagat BRICS. Kina och Indien står fortfarande relativt starka. Emellertid har den globala efterfrågan från Triaden minskat och det slår hårt mot framför allt Kinas exportindustri, och exportinkomster. Kinas valuta viktas numera in i IMF:s valutakorg, vilket är ett stort framsteg för Kina, men ännu med blygsamma cirka 11 % vikt, mot cirka 42 % för dollarn och 31 % för euron. Den förra står således dessvärre fortfarande mycket starkt som handels- och reservvaluta.

Och BRICS´ planer på en ny världsbank och världsvaluta har ännu bara fått ett marginellt genomslag, och valutan dröjer uppenbarligen. Mot slutet av 2015 devalverade Kina yuanens värde i förhållande till dollarn. Finansiella aktörer bedömer att valutan kommer att sänkas ytterligare 5-10 % i förhållande till dollarn under 2016. Det underlättar naturligtvis Kinas export, men devalveringar är också ett trubbigt vapen. Så kommer yuanens andel av IMF:s valutakorg att minskas. Och det visar knappast på finansiell styrka.

Det anses – sök på SvD:s Näringslivsbilaga – att Kina sitter med en överkapacitet på t ex produktion av stål. Med en devalverad yuan är det naturligtvis lättare att sälja kinesiskt stål. Kommentarer från den svenska branschorganisationen har varit mycket kritiska, eller t o m fördömande, trots att svenskt stål inte påverkas särskilt mycket. Branschen har gått ut med budskapet att Kina medvetet satsat på att slå ut ett antal europeiska stålproducenter.

Kinas ekonomiska situation är föremål för otaliga bedömningar. Det är svårt att bedöma relevansen av denna skur av rapporter för en ekonomisk lekman, som undertecknad. De flesta bedömare är dock överens om att Kinas ekonomi inte kan bedömas utifrån berg-och-dalbanan på de två kinesiska börserna.
Det som sammantaget verkar vara substantiellt är en hög skuldsättning, t ex hos regionala fonder och banker samt överkapacitet i viss tillverkningsindustri. Det öppnar kanske för avskedanden i stora råvarubearbetande industrier? Ökad arbetslöshet, och därmed sänkt köpkraft, är nog det sista Kinas regering vill se under innevarande fas, med övergång från produktionsdriven- till konsumtionsdriven ekonomisk utveckling.

Trots politiskt-militära fiaskon i Afghanistan, Irak, Libyen, och Syrien, samt en del ”härdar” i Afrika står Triaden stark och relativt sammanhållen, framför allt genom NATO. Genom sin starka hegemoniska ställning USA/NATO/Triaden har de hittills vunnit propagandaslaget i beskrivningen av Ryssland, Kreml, Ukraina, Syrien, och även Jemen. Propagandan lyckades framställa det som att ”man” ropade på USA att börja bomba IS/Daesh. Ärkeskurken, och ytterst roten till den eländiga situationen i MÖ framställs numera som hjälte.

När BRICS försvagas verkar högerregeringen i Indien börja dra åt ett annat håll, nämligen Triadens sfär. Det handlar nog inte om ett uppbrott från BRICS, men det stärker å andra sidan inte BRICS, just i en situation där samarbetet verkligen behöver förstärkning.

USA driver handelsavtalet för SO Asien, TPP, vilket exkluderar Kina, och därmed kan sägas ha sin spets mot Kina. Det påtalades även vid APEC-mötet i november i Manila. APEC beslöt ju redan 1994 att införa frihandel, men så har inte skett. Kritiken var bitvis hård mot att bilaterala och multilaterala avtal urholkar tanken med ett inkluderande frihandelsavtal a la APEC. (Skut på artikeln).

Sammanfattningsvis så har USA, mot alla odds, lyckats stärka och förbättra sin politiska image och USA-imperialismen står fortfarande ekonomiskt stark. Å andra sidan åtnjuter BRICS stor politisk prestige, även om Indiens roll är något oklar, men har som organisation försvagats ekonomiskt. Det kan – efterhand – förändras då både Brasilien och Ryssland har stora ekonomiska potentialer.

Vi behandlar ”USA som världspolis” i en uppdaterad skrift.

Denna skrift är en kraftigt förkortad (100 sidor, inkl. många färgbilder), uppdaterad version av boken ”USA som världspolis”. Boken på knappt 400 sidor fick av Bibliotekstjänsts lektör omdömet ”De har skrivit en analytisk, läsvärd och nödvändig bok som beskriver framväxten av denna världspolismakt”.
Vad handlar det om? USA är världens mäktigaste stat och dominerar militäralliansen Nato. Denna stat har sedan mer än 100 år varit inblandad i ett mycket stort antal konflikter och krig över hela världen. USA har blandat sig i andra länders inrikespolitik i en omfattning som saknar historiskt motstycke. Man har smugglat in pengar och vapen till USA-vänliga grupper, startat upplopp och uppror, tillsatt och avsatt presidenter, anfallit och ockuperat andra länder.
Hur har det kunnat bli så? Boken presenterar fakta och analys av USA:s utrikespolitik, ekonomi, handel och militära kapacitet och hävdar att utrikes- och militärpolitik har sin grund i ekonomiska intressen. Här ges vidare en bred beskrivning av FN och andra internationella organisationer, biståndspolitik, världsfattigdomen samt den globala ekonomiska ordning idag. USA får ökat motstånd av BRICS med Kina och Ryssland med ökade motsättningar sedan ett par år.
I två avslutande kapitel försöker vi bedöma motsättningarna i världen och framtidsscenarier. Vi beskriver också karakteristika för dagens imperialism, mot bakgrund av analys av data och av andra författares arbeten, alltifrån Hobson över Lenin och Magdoff till Amin och Bellamy Foster.

* Sammanfattning finns i sluten av varje kapitel och som sista kapitel för hela skriften. Därpå följer avsnitten Litteratur, Ordförklaringar och Förkortningar. Skriften har c:a 250 referenser
Kapitelindelningen i den uppdaterade skriften är densamma som i boken – men innehållet är koncentrerat och uppdaterat.
Nya avsnitt avser bland annat kriget i Syrien, inklusive ISIS och Rysslands engagemang, Jemen, Ukraina, Kuba,Iran, Kinas och BRICS framträdande samt den ekonomiska utvecklingen fram till i höst med TTIP,TISA etc.

Beställning: Via mail:anders.romelsjo@hotmail.com. Pris: 50 kr + porto. 25 kr som pdf-fil via mail. Boken kan beställas på Nomen förlag/http://www.books-on-demand för 185 kr+ porto.

Innehåll
Kapitel 1 USA:s utrikespolitik 1945-2013
Kapitel 2 Den ekonomiska utvecklingen 1945-2013
Kapitel 3 Valutor och dollarn som världshandelsvaluta
Kapitel 4 Global handel, utbyten och råvaror
Kapitel 5 Var står Förenta Nationerna (FN)?
Kapitel 6 Några viktiga ekonomiska internationella organisationer och samarbetsfora
Kapitel 7 Fattigdom, lån och hur USA & Co motverkar utvecklingsländernas utveckling
Kapitel 8 USA:s militära kapacitet och funktion
Kapitel 9 Konsten att legitimera krig
Kapitel 10 Är USA imperialistiskt?
Kapitel 11 Motsättningar och konflikter
Kapitel 12 Perspektiv och framtid
Kapitel 13 Sammanfattning

Litteratur

Ordförklaringar

Förkortningar

intressant.se, USA,ekonomi, politik, imperialism, krig, fred, orättvisor, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, hälsademokrati, socialism, FN, Världsbanken, ideologi, valuta,kriminalitet, handel,