Detta blogginlägg baseras främst på en viktig artikel av Patrik Paulov i Proletären, som jag prenumererar på tillsammans med bl.a. DN, Flamman och Time.

Man tänker osökt på bordet ”dubbelmoral” och det talesätt som pojkar i min generation fick lära från cowboy-tidningarna – dvs. att ”indianerna” använde uttrycket ”att tala med kluven tunga”.
Idag kom också en påminnelser på nätet att Sverige hjälpte USA att bomba Bagdad 2003, i sitt helt orättfärdiga, mycket brutala krig, som baserades bl.a. på lögner om att Irak höll på att framställa massförstörelsevapen (som USA & allierade och andra länder har massor av, och vilka USA nu moderniserar för enorma belopp). Av artikeln i Expressen 3/9 2012 framgår ”Statsminister Göran Persson fördömde USA:s bomb­anfall på Irak 2003. Samtidigt hjälpte den svenska militären i hemlighet USA med information om bombmål i Bagdad. Det visar tidigare hemligstämplade dokument från USA:s militära högkvarter, US Central Command, som Expressen i dag kan publicera.” (http://www.expressen.se/nyheter/sverige-hjalpte-usa-att-bomba-bagdad/). Det var då det – nu gäller det Syrien, och f.d. statsministern Reinfeldt och statsminister Löfvén.

Här ett förkortat utdrag av artikeln i Proletären.

Utdrag ur artikeln.
Kriget i Syrien har lett till massdöd, kaos och en närmast ofattbar flyktingkatastrof. Sverige säger sig verka för en politisk lösning, satsar på humanitär hjälp och välkomnar flyktingar. Men svenska biståndsmiljoner går också till krafter i Syrien som tillsammans med al-Qaidaterrorister mördar och driver människor på flykt.

Fakta och bakgrund

Vart går Sveriges Syrienbistånd?
◾Sverige har under Syrienkonflikten gett stora belopp i bistånd. Under 2015 har regeringen utlovat 350 miljoner kronor.
◾Det mesta har gått till FN-organ som UNHCR och Unicef eller andra internationella hjälporganisationer.
◾Men Sverige har också satsat stora belopp som sägs syfta till att verka för demokrati, skapandet av en rättsstat och värna mänskliga rättigheter. Men bakom dem vackra orden har tiotals miljoner samtidigt gått till krafter som gjort det motsatta.

Syrian Recovery Trust Fund
◾Ett av Sveriges största engagemang för att stärka den väststödda syriska oppositionen går till det politiska biståndsorganet Syrian Recovery Trust Fund (SRTF), som fått 40 miljoner medan Sverige har en plats i SRTF:s styrelse.
◾Initiativtagare till fonden var den syriska oppositionskoalitionen tillsammans med USA, Tyskland samt Förenade Arabemiraten och Turkie. Verksamheten utgår från turkiska Gaziantep nära gränsen mot Syrien.
◾Därmed leds SRTF av några av de krafter som bär störst skuld till det förödande kriget genom vapenleveranser och annat stöd till rebellerna.

Enighet från M till V
◾I riksdagen finns en samsyn kring Syrienpolitiken och stödet till den syriska oppositionen.
◾I juli 2013 sade dåvarande utrikesminister Carl Bildt (M) att han i Syrienfrågan är överens med Vänsterpartiets Hans Linde (Bilden ovan).
Terroristgrupper enligt FN
◾Jabhat al-Nusra, som strider tillsammans med oppositionella som stöds av Sverige, är enligt FN:s säkerhetsråd en terroristgrupp. I flera resolutioner pekas Jabhat al-Nusra, Islamiska staten med flera ut som grupper med band till al-Qaida.
◾Säkerhetsrådet fastslår också omvärldens ansvar i kampen mot terrorismen. I resolution 2170 från 15 augusti 2014 sägs att varje land måste arbeta för att hindra krigare att ansluta sig till al-Qaidagrupperna och stoppa stödet i form av vapen och pengar med målet är att terroristgrupperna ska avväpnas och upplösas.

Flest flyktingar i Syrien
◾Enligt statistik från FN:s flyktingorgan UNHCR finns i Syrien 7,6 miljoner internflyktingar, som i huvudsak flytt från konflikthärdar till områden som kontrolleras av den syriska regeringen. Ett mindre antal bor i tältläger, merparten bor hos släktingar och vänner eller har skaffat ny bostad.
◾Drygt fyra miljoner syrier har flytt landet, varav de allra flesta finns i flyktingläger i grannländerna.

Latakia har blivit en fristad att fly till. I detta regeringskontrollerade område finns mer än en miljon syrier som flytt från andra delar av landet. Mitt på dagen 2 september bryts lugnet av ett blodigt attentat. Utanför en skola och dödar tio personer och ett fyrtiotal skadas. Hur många av Latakias invånare därefter flytt eller funderar på att fly landet vet vi inte. Hotet mot Latakia kommer från den allians av väpnade rebellgrupper som sedan i våras behärskar grannprovinsen Idlib. Det är en allians som inkluderar al-Qaidaterrorister och så kallade ”moderata” oppositionella som fått 40 miljoner kronor i bistånd från Sverige. Att de samarbetar i offensiven i nordvästra Syrien är ingen hemlighet.

Vid en presskonferens i FN-högkvarteret 29/4 sa den syriska oppositionskoalitionens president Khaled Khoja att oppositionens väpnade gren, Fria syriska armén, har en ”taktisk allians” med Jabhat al-Nusra, al-Qaidas officiella organisation i Syrien.

Detta bekräftas av Sveriges särskilda sändebud för Syrienkrisen, ambassadör Niklas Kebbon, som Proletären talar med på telefon.

Vad gör Sverige i Syrien?

Den officiella hållningen är att Sverige verkar för en politisk lösning på konflikten och satsar stora belopp på humanitär hjälp i Syrien och dess grannländer, en livsnödvändig insats för många syrier. Sverige har gett stora belopp som svar på appeller från FN-organ.

Men det finns också ett annat mindre omtalat svenskt stöd. Sverige har i åratal backat upp syriska oppositionella vars återkommande stridsrop är mer vapen och utländsk militär inblandning. Det är oppositionella som samarbetar med al-Qaidainspirerade extremister och som gjort sig skyldiga till massmord, plundring och folkfördrivning och som i högsta grad bidragit till att syrier i desperation flyr sitt land.

En av dem som av Sverige och västvärlden lyfts fram som det framtida ”demokratiska” Syriens ledare heter Ahmad Jarba. Han var från juli 2013 till juli 2014 president för Syriska nationella koalitionen för revolutions- och motståndsstyrkor, som ofta förkortas Syriska oppositionskoalitionen eller nationella koalitionen. Då välkomnades han i såväl FN-högkvarteret som av statschefer i väst. Den 1/4 2014 spred Ahmad Jarba via twitter bilder från sitt besök i den av rebeller ”befriade” lilla staden Kassab i nordvästra Syrien vid gränsen mot Turkiet med i huvudsak armenisk kristen befolkning.

Detta publicerades i västmedier. Men hans tystnad kring händelser som föregick besöket fick många att reagera. SVT:s nyheter påpekade att den syriske oppositionspresidenten glömde att nämna att rebellerna drivit stadens 2000 invånare på flykt. Men det var värre än så.
När Ahmad Jarba besökte Kassab trampade han bokstavligt talat i blodet från de dödade armenierna, säger ”Sara”, som Proletären fått kontakt med. Sara har mött många av de invånare som fördrevs från Kassab. De flydde till Latakia och sedan har Kassabbor flytt utomlands. Enligt tydliga vittnesmål kom de väpnade männen som genomförde massakern, många var ickesyrier, från den turkiska sidan gränsen. Jabhat al-Nusra och andra extrema islamistgrupper stred tillsammans med påstått ”moderata” rebeller allierade med syriska oppositionskoalitionen. Flertalet invånare lyckades fly. Tretton personer halshöggs av de invaderande extremisterna och totalt dödades över 80 personer.

Detta är bakgrunden till den av väst hyllade oppositionsledaren Ahmad Jarbas besök i den ”befriade” staden.

Vad har svenskt bistånd med detta att göra?
Svaret är att Sverige på flera sätt har stött den syriska oppositionskoalition som Ahmad Jarba var president för. Det började under den borgerliga regeringen och har fortsatt under Margot Wallström och S-MP-regeringen.

För att få en bild av stödet till oppositionen har vi begärt ut handlingar från Utrikesdepartementet och Sida. En del handlingar har vi fått läsa i sin helhet, andra har helt eller delvis hemligstämplats.
Regeringen Reinfeldt beslutade 26 juli 2013 att anslå 40 miljoner kronor till Syrian Recovery Trust Fund (SRTF) med uppgift att verka i så kallade befriade områden. ”Det är en politisk fond. En del av syftet är att stärka den syriska oppositionskoalitionen som alternativ till extrema grupper genom att ge samhällstjänster i områden som regeringen ej kontrollerar”, säger Syriensändebudet Niklas Kebbon.

Bakgrunden till upprättandet av SRTF finns i en UD-rapport från Jan Thesleff, som tidigare var Sveriges särskilda sändebud för den syriska oppositionen. Den 28 januari 2013 möttes representanter för 55 länder i Paris för att diskutera Syriens framtid tillsammans med den syriska oppositionskoalitionen. Enligt UD-rapporten konstaterade Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius att oppositionen lider av ”legitimitetsproblem” på marken i Syrien. En central fråga på Parismötet var därför vad omvärlden kan göra för att stärka oppositionens folkliga stöd i ”befriade områden”.

Svaret blev bildandet av Syrian Recovery Trust Fund. Planen var att erbjuda samhällsservice i oppositionens namn med målet att stärka dess folkliga stöd. Tyska utvecklingsbanken blev fondens administratör, och Turkiet blev bas för dess praktiska verksamhet. En person från den syriska oppositionen blev ordförande i SRTF:s styrelse. När fonden formellt upprättades 2/9 2013 undertecknades avtalet av Ahmad Jarba. I oktober betalade Sverige ut de utlovade 40 miljoner kronorna.

Sverige är inte den största skurken i Syrienkonflikten. Betydligt värre är de länder som pumpat in pengar och vapen direkt till de väpnade extremistgrupperna, som Natolandet Turkiet och kungadiktaturerna Saudiarabien och Qatar, eller USA, som spelat en ledande roll i att skapa denna konflikt.
*Men Sverige är medskyldigt.

Svenska skattepengar har allt sedan Carl Bildt bjöd in syriska oppositionella i augusti 2012 understött krafter som gjort sig skyldiga till brott minst lika grova som de brott Sverige brukar anklaga den syriska regeringen för. Oppositionella som hela tiden motarbetat en politisk lösning för att få slut på det fruktansvärda kriget.

Den 25/3 2014, samtidigt som de väpnade grupperna intog Kassab, deltog Ahmad Jarba i Arabförbundets toppmöte i Kuwait City. Jarba tillbakavisade där FN-medlaren Lakhdar Brahimis önskan att stoppa vapeninförseln till Syrien i syfte att underlätta arbetet med att nå en politisk lösning. Han ville tvärtom ha mer och tyngre vapen, sade han inför närvarande medier.
Inte ens folkfördrivningen i Kassab fick omvärlden att ändra uppfattning om Jarba och oppositionskoalitionen.
Sex veckor efter vandringen på Kassabs blodiga gator skakade Jarba hand med Barack Obama på plats i Vita huset.

Hur kan Sverige stödja en opposition som begår brott och är i allians med Jabhat al-Nusra, som enligt FN:s säkerhetsråd är terrorister i samma kategori som Islamiska staten?

Vi tar upp frågorna med UD:s ansvarige, Syriensändebudet Niklas Kebbon.

• Den syriska oppositionskoalitionen samarbetar med krafter som Sverige knappast vill ha något samröre med. Koalitionens president Khaled Koja erkände 29/4 att de och deras väpnade styrkor har en ”taktisk allians” med terroristerna i Jabhat al-Nusra. ”Hur går diskussionerna kring detta?
Fonden utgår självklart från att det inte går att samarbeta med organisationer som stämplats som terrorister av FN:s säkerhetsråd. Den diskussionen har förts inom fonden och dess styrelse. Vår inställning har varit att arbeta för en lösning som innebär att insatser inte kan göras som på något sätt stödjer Jabhat al-Nusra, Isil [IS] och andra organisationer som är tveksamma”, säger Niklas Kebbon.

”Men det finns fler länder i styrelsen och det finns olika åsikter om hur restriktiv man ska vara. Vår utgångspunkt har varit att syftet med den här fonden är att leverera samhällstjänster till befolkningen i dessa områden, men det ska förstås inte göras på ett sådant sätt att det gynnar terroriststämplade organisationer.”

• ”Går det att skilja dessa grupper åt? Jag tänker på när Ahmad Jarba gick in i Kassab våren 2014 då ”moderata” rebeller tillsammans med al-Qaida drev 2000 invånare på flykt”.
– ”Ja, du pekar på exempel där oppositionskoalitionen har någon form av samröre med sådana organisationer. Alltså, fonden syftar ju delvis till att koalitionens interrimsregering ska bli ett alternativ till extrema organisationer. Vi har inte alla kontakter med Jabhat al-Nusra, men oppositionskoalitionen har det. De är så illa tvungna om de vill försöka förse befolkningen i de här områdena med samhällstjänster”, svarar Niklas Kebbon.

Från Latakia skriver Sara att de syrier som kommit till staden inte vill lämna Syrien, men oron växer. Och det är inte Assadregeringen eller armén som oroar utan alliansen av al-Qaidaextremister och den svenskstödda oppositionens män. Fronten är bara en timmas bilfärd från Latakia.

”Staden står inför ett överhängande hot om en stor attack. Den syriska arméns försvar är starkt, men möjligheten att försvara Latakia beror på hur många terrorister som anfaller. Vi befinner oss i en fruktansvärd situation.”
.
i Andra om: ISIS, imperialism,al-Nusra, bistånd, Syrien, USA, politik, Sverige, Turkiet, terrorism, extremism, Saudiarabien, ekonomi, demokrati

Proletären 9/9 Expressen 3/9 2012 Washington’s Blog Pål SteiganIntervju med general Flynn Pål Steigan 3/8 Senator Black Todayszaman Aftonbladet 28/7 EU-observer 28/7 Pål Steigan 27/7 Al-monitor Pål Steigan 29/7 Globalresearch om DIA-rapporten Zero-hedge om DIA-rapporten Om DIA-rapporten Pål Steigan 25/5 Daily Mail 26/5 DN 13/5 Pål Steigan 5/5 Clarkes CNN-intervju Newsweek 12/1 Globalresearch 19/2 om ”kriget mot IS” DN 26/2 Joe Bidens medgivande New Eastern Outlook Sveriges radio 20/11 Reuters 7/11 ABC 21/11 Globalresearch 30/9 Daniel Ellsberg SvD 6/10 DN 11/9 Pål Steigans blogg M ChossudovskyTehran Times DN Debatt 27/8Daniel PipesIndependent 24/8Ron Pauls artikelRune Lanestrands blogg
DN 8/8 DN 13/8 Tampa Bay News 12/8 Svensson-bloggen 26/7 New York Times 27/6 2013 New York Times 27/6 DN 26/6 SvD 26/6 John Kerry i Kairo Russia Today om ISIS DN 24/6 Globalresearch 18/6 2014 Globalresearch 11/6 DN 12/6 Iraksolidaritet Mike Powers, Iraksolidaritet DN 14/4 Seymour Hersh Blogginlägg om gasattacken 5 april Daily Star Dailykos om Turkiet

Patrik Paulov

patrik.paulov@proletaren.se