|
När man studerar tidningarnas hemsidor nu på morgonen så är det framförallt en rubrik som sticker fram, Expressens, som jag visar här till höger. Jag är övertygad om att Mona Sahlin tycker så som tidningens rubrik vill göra gällande, men jag är lika övertygad om att hon aldrig sagt så i närheten av någon av Expressens reportrar. Tidningen har, enligt egen uppgift, kommit över ”hemliga” dokument som stöder deras tes, socialdemokraterna har studerat Anders Borgs retorik och utifrån dessa studier drar man slutsatser om vad finansministern kommer att säga. Samtidigt så har SVT:s Aktuellt gjort en undersökning som visar att endast en fjärdedel av valmanskåren bryr sig om vad socialdemokraterna själva har att säga om den borgerliga politiken. AB: ”Raset för Socialdemokraterna (S) har gått snabbt. I somras trodde 44 procent av väljarna att partiet var bäst lämpat att sköta landets ekonomi. När SVT:s Aktuellt nu, åtta månader senare, låtit Sifo ställa samma fråga igen tror bara drygt var fjärde svensk, 27 procent, att Socialdemokraterna tillsammans med stödpartierna är bäst lämpade för uppgiften.” Oavsett om socialdemokraterna har kartlagt Anders Borgs retorik eller inte så kommer det visa sig att en majoritet av väljarna stöder den borgerliga politiken. Även om Mona Sahlin och de andra oppositions- En av de viktigaste orsakerna till att väljarna lyssnar mer sällan till socialdemokratin är att partiet sedan decennier slutat upp med att tala om ideologi. SAP saknar visioner, och har gjort så i en accelererande takt sedan 70-talet. När sedan partiet
|
Det är inte enbart Mona Sahlins fel. Detta accelererade under Ingvar Carlsson för att nå sin absoluta storhetstid under Göran Persson. Att då Mona Sahlin får en hopplös motvind att kämpa emot är inte speciellt underligt. Möjligen kan partiets medlemmar beklaga det faktum att hon inte är den partiledare som förmår peka med hela handen. Men opinionstappet beror inte bara på Sahlin och Lundby-Wedin. Det beror i första hand på partiets avsaknad av en politisk ideologi och det ökade avståndet till partiets kärnväljare. Jag tror att bristen på visioner gör att väljarna kommer att vända socialdemokratin ryggen alltmer ju längre tiden går. I förlängningen kan man också på fullt allvar fråga sig om vi någon gång kommer att få se ett socialdemokratiskt parti i regeringsställning. Jag blir mindre och mindre övertygad om det för varje dag som går. Andra om: Mona Sahlin, Socialdemokraterna, Visioner, Ideologi, Arbetarrörelsen, LO, Wanja Lundby-Wedin, Opinion, Politik it AB123 EX1234 DN12 SvD12 [tags]Mona Sahlin, Socialdemokraterna, Visioner, Ideologi, Arbetarrörelsen, LO, Wanja Lundby-Wedin, Opinion, Politik[/tags]
|
20 svar till “Socialdemokraterna allt närmare katastrofen”
Ja, man undrar ju hur det är möjligt att en så ofantligt stor rörelse, företrädd av den största gruppen riksdagsledamöter som får ruskigt bra betalt av folket för sitt jobb, och dessutom sitter i opposition och därför kan lägga en stor del av sin tid på att smida planer, kan ha så otroligt få och medelmåttiga idéer att bidra med. Det som sossarna hittills haft att komma med sedan valet 2006 känns ungefär som något en mellanstadieklass hade kunnat brainstorma fram på en kvart. Ingen vision, inget helhetsgrepp, ingenting. 1,5 år innan förra valet visste alla exakt hur alliansen ville regera, hur deras regeringsalternativ var sammansatt och vilka deras förslag var (förslag som de sedan också genomförde). Sossarna har aldrig känts så grisen-i-säcken som nu.
Na Jinge, nu har du fel.
Det ar Mona Sahlin som ar praktisk taget ensam fororsakat Socialdemokraternas nedgang men partiledningen ar delvis ansvarig for att ha utsett fel ledare och helt ansvarig for att hon inte blivit utbytt nar hennes inkompetens visar sig vara forodande for partiet.
Om man satter en kaptensmossa pa en chimpans och tror att den kan flyga en jumbojet ar det dom som placerat apan dar som ar ansvariga inte apan sjalv som inget begriper.
Jinge skrev: ”Det är inte enbart Mona Sahlins fel. Detta accelererade (partiet har blivit alltmer marknadsinriktat …) under Ingvar Carlsson för att nå sin absoluta storhetstid under Göran Persson.”
Alldeles riktigt Jinge! Intressant att ställa sig frågan varför socialdemokratin gick så kraftigt åt höger, under slutat av 80-talet? Några av orsakerna var kanske avregleringar i Europa och världen, murens fall samt Milton Friedmans allt större inflytande? Ett av skälen att låta socialdemokraterna gå åt höger, var att tvinga in moderaterna i ett hörn och få dem att gå vänster ut. Detta genom att ta bort deras allra bästa förslag och göra dem till sina egna! Detta var nog oundvikligt för Göran Persson i sin inskränkta realpolitiska vision. Inte tänkte han så långt att moderaterna skulle kunna göra samma sak inte. I med att moderaterna inte är någon folkrörelse på samma sätt som socialdemokraterna var, gick det ganska lätt. Betydligt, betydligt, mycket svårare kommer det att bli för socialdemokraterna att omdana partiet vänster ut. Det kommer att bli en smärtsam process där många socialdemokratiska broilers måste rensas ut. Upp ur askan måste vänsterns fågel Fenix resa sig större, starkare och segerviss.
Den ena artikeln du länkar till från SvD är fin. Thomas Östros klagar på regeringens strategi när det i grund och botten är en socialdemokratisk lösning. Jag har själv gått i ett sådant program under Göran Perssons regering (Malmö var då som nu styrt av S).
Det visar ju verkligen att S inte har någon strategi alls förrutom att gnälla så mycket de kan. Sverige behöver en opposition som kan ta en debatt, oavsett vilken den sittande regeringen är.
Åsa Lindeborg uppmanade Mona Sahlin i Aftonbladet häromdagen att läsa sossarnas partiprogram! Jag tycker att det var ett mycket bra och handfast råd.
Frågan är bara om Sahlin skulle kunna tillgodogöra sig innehållet…
Jag ser i nya budgett förslaget att Borg har lagt undan pengar till praktikplatser, samme typ av praktik platser de kritiserade social demokraterna för.
Det betyder att båda blocken nu är samma skit.
Vilka var det som röstade på socialdemokraterna i förra valet? Jag tror som de flesta att den typiska sosserösten INTE lades FÖR något, utan emot högern! Jag tror som Jinge att det blir svårt för sossarna i valet.
Däremot så tror jag på en ökad vänsteroption, ironiskt nog. Sossarna KAN återta regeringsmakten om väljarna röstar FÖR deras politik, i stället för att rösta mot moderaternas! Men då måste de ändra hela inriktningen på politiken, annars så är det nog skört för sossarna.
Man blir lite förvirrad när borgarna leker socialdemokrater. Men tydligen har ingen lärt sig nånting av 90-talskrisen.
Om sossarna behöver lite stake, inte i betydelsen en manlig partiledare, men i betydelsen att de måste våga kritisera regeringen och göra det utifrån den ideologi de ändå delvis hävdar sig stå för. Det är fördjävligt vad som håller på att hända med landet och de måste visa att de inte är ’folkpartiet’ light utan något annat och att en röst på dem innebär förändring, inte kontinuitet med det som sker nu. Ta ställning för de svaga i samhället och inte för de som redan har det bra. Sedan kan de sockra lite så medelklassen blir nöjd, men det kan inte bara vara dem som de riktar sig till.
Den här krisen kommer att stöpa om Sverige i grunden. Visst är krisen i första hand ekonomisk men det finns andra sidor av den också. Missar Socialdemokraterna att vinna 2010 så betvivlar jag att de någonsin kommer tillbaka. Av vårbudgeten kan man dra slutsatsen att de bästa sossarna redan sitter där. Alliansen är nog tyvärr det nya arbetarpartiet. Men för att ta Sverige ur krisen så krävs det egentligen helt andra åtgärder och dessa lyser med sin frånvaro…
Ok vi släpper hoppet om en ny (sosse)regering i nästa val. Vi får med andra ord rikta vårvänsteropinionen, inte till sossarna, utan till moderaterna i stället!
PS
Hörde jag inte under 90-talet att Sossarna var hotet mot moderaterna, då sossarna var bättre på att bedriva moderat politik – till och med bättre än vad moderaterna själv : -)
Ja, läser man ovanstående blogg med kommentarer så verkar det vara mest Mona och sossarna som är vänsterns största motståndare i valet 2010! Tyvärr visar detta hur lätt det varit för högerns propaganda- och spindoktorer att manipuler även vänsterfolk, i och för sig med hjälp av en borgerlig press, till att rikta vreden mot sossarna och avleda den från högerns samhällsomstörtande politik!
Bengt! Utgår man ifrån att socialdemokraterna för en politik som främjar annat än näringsliv och kapitalägare så är din kritik givetvis korrekt. För hade socialdemokrater fört en politik som gynnade arbetarklassen och LO-anslutna så hade man kunnat hävda att vänstern gått på ett billigt trick, att den fallit i fällan som lagts ut av arbetsköparna.
Anser man däremot att socialdemokratin i allt väsentligt gynnat marknadskrafterna och medverkat till en avreglering av samhället, och social nedrustning, ja då blir din kommentar rätt värdelös.
Jinge!
Jag röstar inte på (för) om Mona är en bra eller dålig ledare! Jag röstar för att de socialt demokratiska grundvärderingarna skall slå igenom i samhället
Och det menar du att de har gjort under S-åren?
Det är värre än så. Arbetarrörelsen hade visionen om en dräglig fysisk nivå för medborgarna och lyckades i stort sett bygga ”folkhemmet”. Då Palme tog över skulle han haft visionen om att lyfta den mentala nivån. Möjligen hade Palme sådana tankar men han kom till korta mot Sträng. Tydligast ser man det under pomperipossadebatten. Palme skyddade Sträng i stället för att tacka honom för ett bra jobb och pensionera honom. Efter det sjunker sossarna ner i ett självbelåtet pampvälde och efter Geijeraffären gick det inte att respektera Palme längre. Då det kom till kritan skyddade han sina pampar och talet om ”värna den lilla människan” var bara en verbal kuliss.
Nu bevittnar vi hur arbetarrörelsens pampvälde kollapsar och vi måste börja om från början. Frågan är vad som kan komma ut ur det vakuum som socialdemokratins fall åstadkommer. Några förslag?
Något överdrivna farhågor. Visst, Socialdemokraterna kanske förlorar även nästa val, men vem har sagt att en före detta gräsrotsrörelse inte skulle kunna hitta tillbaka till sina rötter efter ytterligare ett nederlag som borde varit omöjligt med tanke på förutsättningarna.
SAP är ohjälpligt förlorade, och detsamma gäller den socialdemokratiska nomenklaturan inom LO. De har ägnat mer än ett halvt århundrade på att administrera ett klassamarbete där arbetarna skulle få välfärd i utbyte mot att kapitalet fick behålla makten. För att leverera sin del av avtalet var man tvungna att bekämpa radikalism i de egna leden. När nu kapitalet sedan trettio år inte längre behöver kompromissen försöker s-ledarna under paroller om ”ansvarstagande” att hålla sin del av överenskommelsen trots att man inte längre får något i utbyte. Deras maskineri förmår inte skapa annat, deras ideologi förstår sig inte på intressemotsättningar och kamp, många av de ledande är inte annat än karriärister.
De har glömt att den gamla klasskompromissen kom till stånd genom hård klasskamp – sverige toppade den europeiska strejkstatistiken och borgarklassen var genuint rädda för en röd revolution. Den svenska arbetarklassen kommer att tvingas lära sig på nytt att kämpa för sina intressen, men då måste vi överge socialdemokratin.
Det är mycket olyckligt att Vänsterpartiet gett sig in i valsamarbete med SAP, istället för att verkligen utgöra ett radikalt alternativ så går man till val på ett ändringsyrkande till regeringens politik. Kommer den svenska vänstern att gå samma väg som den italienska?
Erik, släpp illusionerna!
”vem har sagt att en före detta gräsrotsrörelse inte skulle kunna hitta tillbaka till sina rötter”.
Ser du inte orsaken mitt framför näsa på dej? Ledare som Mona Sahlin så klart! Vem annars? Det är ledarskapet inom Socialdemokratin som hindrar dem själva från att reformera sig vänster ut. När upplöste en elit sig själv sist i världshistorian? Svart är ALDRIG!
Se inte debatten om socialdemokratins vara eller ickevara i första hand som en vänster- och högerfråga, utan se istället att maktens mönster alltid upprepar sig självt i historien!
Makten lägger ALLTID fram en plan för framtiden; något som den maktlöse varken har råd eller ens kraft att påverka.
Det vi nu ser är två rörelser emot varandra. Dels den radikala vänsteropinionen i USA, samt här i Europa en allt mer aggressiv höger, som gör vad den kan för att hjälpa kapitalägarna i deras strävan att flytta fram positionerna. Vad vi ser nu är precis vad vi visste skulle ske: En gigantisk kapitalöverföring från oss alla, till en liten elits. Amen.