Anders Romelsjö på jinge.se

Rödgrönt samarbete ett självmål?

America Vera-Zavala tar i dagens nummer av vänstertidningen Flamman upp ett ämne som jag själv varit inne på ett antal gånger. Och inte bara undertecknad, diskussionen pågår säkerligen på många ställen och åsikterna går troligen isär. Americas artikel har rubriken ”Förödande rödgrönt samarbete” och ifrågasätter samarbetet mellan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

A V-Z/Flamman: ”Är det rätt med en rödgrön regering? Efter en vecka i Almedalen är jag långt ifrån övertygad. Och jag är inte ensam. Det finns fler inom V, S och MP som tvivlar på att de tre partierna borde gå fram som ett. Frågan man måste ställa sig är om det är sunt att inför 2010 års val göra Sverige till ett två-blockssystem där valet mellan sju partier reduceras till två? Finns det inte en risk att om alla låter som socialdemokrater så förlorar alla på det, speciellt de två partierna som inte heter det? Kan vi verkligen ignorera att vänsterpartier runtom i Europa utrotat sig själva efter liknande regeringsexperiment?”

Hon exemplifierar också med några europeiska vänsterpartier som nästan försvunnit helt, och hon menar att orsaken till detta har varit deras regeringsmedverkan.

A V-Z/Flamman: ”Lars Ohly har sagt att regeringsalternativet ska göras upp i öppna rum, till skillnad från borgerlighetens slutna, men ger inget exempel på hur det ska gå till. I ett vänsterparti så litet där ingen bryr sig om intern kritik och med ett socialdemokratiskt parti så toppstyrt och internt kontrollerat att förändringar tar enorm tid. Är det då verkligen klokt att så tidigt lova något som man inte kommer att hålla? Politiken flyttas till mitten, det har varit tydligt på de politiska talen i Visby. Och om vi alla ska bli sossar vad är det som säger att inte folk hellre röstar på det riktiga än fejkvarianten – Vänsterpartiet?”

Själv har jag ett flertal gånger känt mig tveksam till samarbetet, men lika ofta har jag tyckt att det är

den enda möjliga vägen. Men jag känner också människor som i EU-valet röstade på Miljöpartiet och någon som röstade på Piratpartiet, en bloggare som jag känner ska inte rösta på (V) i valet 2010, och orsaken är det rödgröna samarbetet. Den personen hävdar åsikten att det är lika bra att avstå med tanke på att Vänsterpartiet bara kommer att bli en gisslan i en sådan regering.

Jag har lite problem med den sortens svartsyn därför att en pragmatisk hållning knappast kan vara fel om man tack vare den också får igenom ett antal viktiga krav. Samtidigt så förstår jag precis vad America talar om när hon förklarar sitt ogillande av ett tvåblockssystem. Att (V) blir ett ”sosse light” i folks ögon kan komma att stjälpa partiet samtidigt som många går till Miljöpartiet eller Piratpartiet. En sådan reaktion kan placera (V) helt utanför Riksdagen, och händer det så blir det en mycket mycket lång väg tillbaka.

America Vera-Zavala i Flamman i Andra om: , , , , , , ab1 dn1 svd1 t

[tags]Vänsterpartiet, America Vera-Zavala, Rödgrönt samarbete, Allians, Regeringsskifte, Val 2010, Politik[/tags]

Jinge

,
, , , , , ,

12 svar till “Rödgrönt samarbete ett självmål?”

  1. Det är ju sant att V skulle hamna i skymundan. Det är ju knappast så att C eller Kd har mycket att säga till om i nuvarande regering egentligen. S skulle bara använda småpartierna för att få tillräckligt med röster.

    Jag är inte alls glad i de stora grupperingar som Svensk politik har fått de senaste åren. Vi kan lika gärna packa ihop alla partier utom två och vakna upp och inse att vårt demokratiska system är i stort sett sämre än jänkarnas och hur kul är det egentligen?

  2. Nu när sossarna blivit mer eller mindre nyliberala och miljöpartiet är ett rent borgligt parti så förstår jag inte varför Vänsterpartiet ska samarbeta med dem.
    Det behövs ett parti som är renodlat vänster och det är det och inget annat vi ska vara, ett skarpt socialstistiskt parti för att kunna utmana den kompakta borgligheten. Vi måste skärpa oss och framstå tydligt och klart som ett renodlat vänsteraltenativ. Inte för farao något kompromissmischmasch av nyliberalism och borglighet med ett lite, lite vänsterinslag – för skams skull.

  3. Det beror väl lite på vad man vill, är man intresserad av att stå bredvid med vita händer och proklamera sin ideologiska renhet medan nedmonteringen av välfärden fortsätter ska man nog hålla sig borta från regeringssamarbeten. Men å andra sidan kan man väl i så fall lika gärna bli frikyrklig? De drömmer också om ett framtida lyckorike som ska dimpa ner från himlen och där bara de som tyckt riktigt riktigt korrekt om Luthers tolkning av innebörden av treenigheten i lukasevangeliet får plats.

    Är man å andra sidan på nått sätt allvarlig med att göra riktiga förbättringar för människor av kött och blod så gäller det nog precis som tidigare i historien att satsa på att ta makten. Folk är inte dumma, de röstar på partier som de tror kan få inflytande och som kommer använda detta inflytande för att göra deras vardag bättre. Att väljarna flyr vänsterpartiet har snarare att göra med att det dels upplevs som marginaliserat pga ideologisk stelhet och dels att partiet inte lyckas kommunicera att det har moderna och framåtsyftande lösningar att erbjuda. Vore det verkligen så att det är risken för kompromisser i regeringsställning som skrämmer borde ju det gå riktigt illa för miljöpartiet som är beredda att sälja ut precis allt för en ministerpost.

    Sen vet i sjutton om America V-Z är rätt person att ge strategiska råd, hur bra gick det t.ex. för Attac under hennes ledning?

  4. Anders! Vad Attac har med saken att göra begriper inte jag, du får gärna utveckla det. Och ”strategiska råd”, var hittar du dem? Hon har skrivit en kolumn i Flamman där hon uttrycker en åsikt, dessutom en som delas av många.

    Jag tycker att det ligger en hel del i vad hon skriver även om jag känner mig betydligt mer pragmatiskt lagd än vad hon tydligen gör.

    Men jag tycker att din kritik, eller om det var ett bemötande, lämnar en hel del i övrigt att önska.

  5. Om en person anser sig ha receptet för hur vänsterpartiet ska lyckas, vilket man väl ändå får anse att America i någon mån tycker sig ha, i alla fall tycker hon inte om vad partiet gör nu, så är det väl inte helt utanför ämnet att se hur det har gått när personen i fråga suttit i ledningen för andra politiska organisationer och haft reellt inflytande? Att Attac kraschade hade väl många anledningar, men en rätt tydlig var ju att bl.a. V-Z hanterade efterspelet till Göteborgskravallerna väldigt dogmatiskt och vägrade distansiera sig ordentligt från stenkastande ligister. Jag tycker det i viss mån är en parallell till nuläget, hon argumenterar för en ideologisk stelbenhet som de facto skulle göra att en sämre politik genomfördes.

    • så är det väl inte helt utanför ämnet att se hur det har gått när personen i fråga suttit i ledningen för andra politiska organisationer och haft reellt inflytande?

      Problemen med ditt resonemang Anders är två: 1) Ideologisk stelbenthet har du inga argument för utan det är – tyckande. 2) Attack har inget med hennes åsikter i övrigt att göra.

      Jag skulle kunna namnge många vänsterpartister som, liksom jag själv, är oroliga för den utveckling som vi inte kan annat än gissa oss till. A V-Z berör huvudskälen till den oron därför anser jag det i högsta grad berättigat att skriva om det. Dessutom gillar jag inte argument som ”hon ledde Attac”.

      Det är fullt möjligt att kritisera America utan den sortens anklagelser. Gå på sakinnehållet! Jag länkar till hennes artikel i Flamman, VAD exakt är det du motsätter dig bortsett från hennes engagemang i Attac som du anser vara både stelbent och dogmatiskt?

      Kom igen nu Anders!!

  6. Jag tycker inte att hennes resonemang är stelbent och dogmatiskt. Och jag kommer inte att rösta på (v) i nästa val på grund av Miljöpartiet och Mona.

  7. Hur man än vänder sig har man ryggen bak, det är vad det handlar om för vp.
    Troligtvis så är förutsättningarna för att få igenom något av den egna politiken större med överenskommet samarbete än att befinna sig i solitär ensamhet. Helt enkelt, med ett överenskommet samarbete begränsas möjligheten för s att göra upp med ett eller flera borgerliga partier utan att först bryta överenskommelsen.
    Å andra sidan så kommer vp tvingas ta en del beslut som kan vara synnerligen impopulära, i stil med budgetsaneringen efter Bildt. Fortfarande är många unga mellan 25 och 30 drabbade av konsekvenserna.
    Men det är klart, att vifta med näven och plakat kan ju upplevas som mycket mer konstruktivt av somliga, men förändrar det någonting.
    Våra ”arbetarpartier” har nu existerat i ca 100 år, fulla av partiliturgi, storslagen historia och en alldeles egen adel som ser sig förtjänta av både det ena och andra.
    Kan dessa ”arbetarpartier” längre fylla sin roll?

    • Christer: Men det är klart, att vifta med näven och plakat kan ju upplevas som mycket mer konstruktivt av somliga, men förändrar det någonting.

      Det förändrar säkerligen mindre, men som America skriver i sin artikel så har det gått illa för de vänsterpartier som samarbetat med sossar och gröna i Europa. Och nu när nyliberalismen gått i putten så borde rimligen vänstern kamma hem betydligt större stöd i alla opinionsmätningar och märka att temperaturen går upp. Men inget av det sker utan tvärtom så går man kräftgång som i EU-valet.

      Att aktivt medverka till en tvåblockspolitik kanske är betydligt mindre konstruktivt är att vifta med plakat och knytnävar?

  8. Det som är avgörande för den egna existensen i alla former av och inte av samarbete är alltid vad man gör och säger själv, därvidlag är ju mp ett tydlig exempel.
    Så jag håller det för mest troligt att för vp innebär det ingen större skillnad om de har eller inte har överenskommen blockpolitik.

    För vad de flesta inlägg om vp här handlar om att folk inte vill se en dörrmatta och den rollen avgörs inte av samarbete eller inte utan av den egna kraften och integriteten.

  9. @ Jinge: ATTAC, inte Attack!!!
    ATTAC står för ”Association pour la taxation des transactions pour l’aide aux citoyens”, vilket är franska för ”Föreningen för beskattning av kapitaltransaktioner för medborgarnas bästa”. Det är ett internationellt globaliseringskritiskt nätverk som bland annat förespråkar införandet av en internationell valutatransaktionsskatt, Tobinskatten.
    En del borgerliga ledarskribenter skriver konsekvent fel av ”misstag”, men för din del var det säkert ett äkta misstag.