Är jag kanske litet tjatig med dessa ögonvittnesskildringar från Syrien? I morse ju en artikel av en präst, tidigare av Jan Öberg, den indiska ambassadören och Eva Bartlett med flera. Står Du ut med en till? Hur som helst, här en rapport från en journalist vid Daily Mail i denna artikel som jag först postade för nästan exakt ett år sedan. Betänk dock att dessa ögonvittnesskildringar utgör en droppe i havet jämfört med alla stort uppslagna rapporter i etablerade media efter intervjuer med terroristanhängare som White Helmets och lilla Bana med flera

Artikeln.
Detta är en färsk ögonvittnesrapport från Aleppo av Peter Oborne, politisk kolumnist vid Daily Mail, och biträdande redaktör för The Spectator med ledorden ”Again and again I was asked: why is Britain supporting the terrorists in Syria’s civil war.” http://www.spectator.co.uk/2016/02/aleppo-notebook-the-citys-terrorist-besiegers-will-now-be-besieged/
(Bilden nedan är från artikeln)

Innan vi övergår till artikeln nedan en reflexion. Som i alla krig drabbas främst civila. Nu när den syriska armén har framgångar lyfts detta fram i media, medan den viktiga aspekten varit undanskymd i massmedia då al-Nusra (al-Qaida i Syrien) och andra terroristgrupper haft framgångar. Då Det är väl belagt att USA och allierade stött terrorister Saudia,Turkiet bl.a) med vapen och ekonomiskt – bl.a. i många blogginlägg här. Sedan USA proklamerade kriget mot terrorismen har den kraftigt stärkt. Nu när man – Ryssland & Syrien- har de största framgångarna i kampen mot terrorismen vill USA & Co ha vapenvila? Vad säger det?

Den är inte den första ögonvittnesskildringen som publiceras här. Föregående kom 8/2.
http://jinge.se/mediekritik/livet-i-syrien-fore-usas-intervention.htm
Artikeln. ”Jag hade försökt att komma till Aleppo sedan länge men misslyckats eftersom rebellaktiviteter hade skurit av staden från omvärlden. Den syriska regeringen militära framgångar i början av januari innebar att det äntligen fanns en säker väg. Jag anlitade en förare, fick passersedel och bokade rum på ett hotell. Vi körde norrut från Damaskus och plockade upp en 22-årig löjtnant, Ali, i den syriska armén som återvänder till sin enhet efter åtta dagars ledighet med sin familj. Ali berättade att han tjänstgjorde vid Kuweires militära flygplats öster om Aleppo, som var under belägring i tre år från Al Nusra och ISIS. Han talade om dagliga eldstrider mot ISIS fighters. Under långa perioder var hans enhet helt avskuren. När Ali sköts i bröstet var det inte fråga om att flygas ut och han blev konvalescent vid ett fältsjukhus. Till slut hävdes belägringen och Ali kunde återvända hem och träffa sina föräldrar för första gången på mer än två år. ”Hemligheten bakom framgångarna vid Kuweires var soldaternas lojalitet. Jag förlorade 82 kamrater”, sade Ali. Nu strider hans enhet mot ISIS positioner runt Al-Bab öster om Aleppo.

När vi nått Aleppo hade det inte funnits någon elektricitet för 112 dagar och inget vatten i nästan två veckor. Improviserade granatkastare kan plötsligt avskjutas. Sjutton av de mycket stora studentkorridorerna vid universitetet har nu avsatts för fördrivna familjer från rebellkontrollerade områden. Alla familjer har skrämmande historier att berätta om hot och mord i händerna på fanatiska Al Nusra, Isis eller Fria syriska armén. Dessa flyktingar finns överallt. Jag knackade på dörren till berömda Baron Hotel i centrala Aleppo, där Agatha Christie skrev Mordet på Orientexpressen.
Aleppos favoritfilm i vinter är Bridge of Spies, Steven Spielbergs mästerverk. Det är en film som Aleppos invånare verkligen förstår där de måste korsa fiendens linjer för att förhandla fram avtal om vatten, elektricitet, gisslan. Aleppo har hjältar som är ännu mer heroiska än James Donovan, advokaten som spelas av Tom Hanks som korsade in i Östberlin att förhandla om frisläppandet av Gary Powers. Vid utbildningsdepartement träffade jag en lärarinna som hade gjort en fem dagars resa genom en ändlös rad av ISIS vägspärrar för att få sin löne-check. Hon var på väg att återvända hem, fullt medveten om vad som låg framför henne. Syriska trupper avancerar på hennes stad. ”ISIS kommer att göra oss till mänskliga sköldar”, berättade hon.

Min tid i Aleppo sammanföll med en vändpunkt i den syriska inbördeskriget. Assads styrkor höll, med hjälp av ryska flygstridskrafter, på att skära av tillförseln från den turkiska gränsen till jihadister som håller delar av staden. Med brist på soldater, vapen och ammunition från sina turkiska sponsorer är al-Nusra och andra grupper som omger staden dömda på litet sikt. ISIS, som säljer sin olja genom Turkiet, kommer att få ont om pengar. Tänk på Stalingrad 1942: de belägrande är nu belägrade. När jag återvände till London läser jag i tidningarna att denna vändning i kriget ansågs vara en katastrof. Naturligtvis beror det på ens värdering. Aleppo var under belägring av rebeller till slutet av förra året. Det rapporterades aldrig. Nu belägras rebellernas områden i Aleppo. Detta redovisas i västpressen som en katastrof, och har medfört bekymrade kommentarer från den brittiska utrikesministern.
Om och om igen fick jag frågan: Varför stödjer Storbritannien terroristerna? Västerländska media betonar Assads illdåd.
Anders kommentar: Som det finns föga fakta om – bedömer att detta till stor del är psykologisk krigföring (överdrifter, lögner) som ”Iraks kärnvapen” och Gaddafis planerade övergrepp på civila libyer.

Men de Aleppobor jag talade med påpekade om och om igen att under Assads regim kan kvinnor gå ensamma ned på gatan, och göra karriär; att en i stort sett liberal läroplan råder i skolorna; att kristna kan tillämpa sin religion i kyrkor och muslimer i sina moskéer. Dessa Aleppobor har levt under belägring från fanatiska grupper som inför sin förvridna wahhabistisk islam. De vet att många av deras soldater är utlänningar vars ambition, uppmuntrade av turkiska och saudiska sponsorer, är att utplåna Aleppos toleranta kultur och köra varenda kristen ut ur staden. Dessa Aleppobor har en poäng. När historien om det syriska inbördeskriget slutligen skrivs måste historiker verkligen konfronteras med frågan: Varför har det varit den brittiska regeringens fört en politik för att omvandla den gamla staden Aleppo till dagens Kandahar?”

Aktuellt tillägg: ”Russian Ministry of Defense claimed that the US is also involved in the bombing. This came after Russia was accused by the Pentagon of bombing the two main hospitals still operating in Aleppo. The Russian Ministry of Defense spokesman Igor Konashenkov rebutted the claim, stating that Russian airplanes never got closer than six miles to Aleppo during the time of the supposed bombing, but U.S. aircraft were hitting targets in the city instead:
“Yesterday, … two A-10 attack aircraft of the U.S. Air Force entered Syrian airspace from … Turkey and, reaching Aleppo by the shortest path, made strikes against objects in the city.” http://foxtrotalpha.jalopnik.com/russia-says-a-10s-struck-targets-in-aleppo-and-warns-of-1758625352?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+jalopnik%2Ffull+%28Jalopnik%29
Om USA på allvar vill bekämpa terrorismen skulle man förstås samordna sina insatser med de från Ryssland, som flera gånger inbjudit till samarbete, och med den syriska armén. Det gör man inte. Lärdom att dra?

i Andra om: Syrien, imperialism,Saudiarabien, desinformation, Obama, USA, politik, krig, ISIS, terrorism, Ryssland, demokrati