|
I morse vid femtiden väckte katten mig då hon tog ett språng ur sängen för att mörda råttan som försökte tränga sig in genom brevinkastet i dörren.
Bakgrunden är välvald eftersom hon är professionell när det gäller att misshandla allt vad journalistik heter. Nu ska hon skriva om företagande och entreprenörskap i näringslivsbilagan som rankas som en av de mest läsvärda i den absolut mest läsvärda dagstidningen. Kombinationen kan ge vem som helst magkramper eftersom hon knappast gjort sig ett namn som skriftställare vilket kanske framgår av nedanstående. LS/SvD: ”När jag i våras kom ut som entreprenör blev det ett himla liv i medierna och mitt liv förändrades dramatiskt. Det är anmärkningsvärt att en sådan sak som egenföretagande är så uppseendeväckande i Sverige. Det har lett mig till slutsatsen att företagare är arbetsmarknadens bögar, fastanställda är motsvarigheten till ”straighta”. Företagare betraktas som avvikare och ses som personer som valt en skum och udda livsstil. De är inte så många men de sticker ut, provocerar och är ofta oerhört idérika och nyskapande. Det intressanta är att man också kan dra paralleller mellan politikers gulligullande med HBT-personer och gullet med företagare. I realiteten är det så klart mest läpparnas bekännelser, både HBT-personer och företagare får känna på hur det är att leva som minoritet i ett samhälle helt skapat för heteros respektive anställda.” Att hon skriver om entreprenörskap i SvD är ett paradoxalt faktum. Hennes erfarenhet inom området är antagligen begränsad till att hon med Expressens hjälp gjort sig själv till ett varumärke, en symbol utan egentlig substans bortsett från det ovårdade språket med ett oborstat innehåll. Hennes skrivande ger antiintellektualismen ett ansikte, och om hon verkligen värnade om hur entreprenörer och förtagare ska uppfattas av allmänheten så |
borde hon återgå till sitt bloggande på heltid i stället för att bevisa att man inte behöver vara blondin för att vara bimbo. Fast å andra sidan kanske jag inte ska klaga. För med sådana vänner på barrikaderna behöver näringslivet inga fiender. Timbro kan lägga ner, tyvärr så riskerar väl Svenska Dagbladet att förlora lite av sin goda renommé samtidigt. Tidningen har i princip alltid haft en mycket kompetent skara medarbetare, i vart fall om man undantar några från ledarredaktionen som ständigt drar på sig kritik och krav på beriktiganden och replik. Med andra ord kan vi nog gissa att ledningen för Bonnierkoncernen ler riktiga varggrin idag när man hypat en skribent med mindre än måttliga förutsättningar och nu konkurrenten lanserar vederbörande som någon sorts stjärna. * Linda Skugge 1 * 2 it
Andra om: Linda Skugge, SvD, Entreprenörskap, Journalistik, Företagare, Hype, Blogg, Bloggosfären, Expressen, Bonnierkoncernen, Bimbo, Näringsliv, Timbro, Politik [tags]Linda Skugge, SvD, Entreprenörskap, Journalistik, Företagare, Hype, Blogg, Bloggosfären, Expressen, Bonnierkoncernen, Bimbo, Näringsliv, Timbro, Politik[/tags] |
5 svar till “Linda Skugge på betald annonsplats i SvD”
Snälla skona oss från denna pajas. Hon hör hemma hos Expressen som ändå ingen läser och där ingen bryr sig om att hon beter sig som en liten 3 åringen som säger fula ord och hoppas på uppmärksamhet…
Det roliga med mediernas syn på företagande (inte den allmänna synen på företagande) är att man inte ser en annan aspekt av det.
Ta till exempel det jag utbildar mig till – översättare. Vi har fått lära oss på Tolk- och ÖversättarInstitutet (TÖI) att man måste starta eget företag om man ska komma någon vart med att jobba som översättare. Det är nämligen få, om ens några, översättningsföretag som har anställda nuförtiden utan allt sker med företag som ”mellanhänder”.
Den självklara anledningen till detta är så klart att översättningsbyråerna ska slippa betala arbetsgivaravgifter, kollektivavtal unt so vajter.
Att vara företagare är inte till största delen att vara någon driftig jävel som kommer på någon fin idé eller meckar ihop någon uppfinning – det är lika väl en arbetare som är i stort sett rättslös.
Linda Skugge kan dra dit pepparn växer med sin betalda åsikt om vad företagande är – i den branschen jag kommer att verka är företaganda bara ont.
När både Svenskans Kulturredaktör Carl-Otto Werkelid och debattsidans redaktör Steve Sem-Sandberg aviserar att de skall sluta på Svenska Dagbladet och nu aviserar SvD att Linda Skugge skall bli krönikör i tidningen.
Att de här aviseringar sker under samma vecka
verkar misstänkt.
Linda Skugge blev med sina ständiga provocerande krönikor i Expressen en verkligen hatad frontfigur för de unga feministerna i Sverige. Där fakta och saklighet ansågs som en del av det patriarkiska förtrycket.
Nu, har Svenskan en kvinnlig chefredaktör, undra om det är i hennes linje att anställa Linda Skugge som provokatör även i den tidning som i Sverige är kännemärket för saklighet?
Med Linda Skugge som krönikör finns en överhängande risk att Svenska Dagbladet kommer att tappa trogna prenumeranter, om hon nu kommer att vara provokativ än i Svenskan!
Jag har knappast läst något av henne (vilket är en smula märkligt? … ) men jag tycker att hon har rätt i mångt och mycket. Är själv egenföretagare och visst ses man över axen i borgliga miljöer samt som para och pest i radikala! Detta trots att man som en sann syndikalist som därför ÄGER sin egen arbetsplats tillsammans med sin partner (HB). Berättar man något om sina svårigheter som egen, så möts av en axelryckning eller ett ifrågasättande. Jag skulle aldrig, aldrig jag menar verkligen ALDRIG vilja bli anställd? Bocka, niga och buga för en inkompetent chef? Nej, det är för skrämda nollor som inte vågar leva i sina drömmar.
Jo, Nature, hela mina arbtsdagar går åt till att niga för min chef. I början tittade han konstigt på mig, men nu har han börjat vänja sig.