Detta inlägg kommer från Eva Björklund, en av landets främsta Kuba-kännare. Hon är liksom jag medlem i svensk-kubanska föreningen.

Eva Björklunds artikel.
Nyhetsredaktionen på Sveriges Radio och P1 Morgon har länge utmärkt sig för sina okunniga och vinklade inslag om Kuba, utifrån från
USAs tidigare utgående medieversionen. Sedan förra hösten, när ledande USA-medier började uppmana president Obama att normalisera
förbindelserna, har SR, P1 morgon och Studio 1, valt att bortse från detta och huvudpoängen i bland andra New York Times, sedermera
president Obamas argumentation: Kubapolitiken måste ändras för den har isolerat USA från hela Latinamerika och Karibien och från hela FNs Generalförsamling, där 188 länder i många år krävt att USA ska häva blockaden och erkänna Kuba (alla utom Israel, Micronesien,Palau och Marshallöarna).

SR/P1 har av någon anledning genom åren konsekvent undvikit att ta upp USAs ekonomiska krigföring mot Kuba som ett gigantiskt brott mot folkrätten och kubanernas mänskliga rättigheter. Likaså har de i historiebakgrunderna undvikit USAs militära och terrorangrepp på Kuba och mordförsök på deras ledare. Så också nu 14 augusti när P1 Nyhetsmorgon väljer att ge röst åt den mycket begränsade minoritet som likt de mest reaktionära republikanerna i USA kritiserar Obama för att inte kräva regimskifte på Kuba – kodord:”respekt för mänskliga rättigheter” – i utbyte mot lättnader i USAs kriminella blockad som kostar Kuba tusentals miljoner US-dollar varje år i ökade importkostnader och minskade exportintäkter.
Kommentar Anders Romelsjö: Som framgår har USA genomfört eller stött fler statskupper mot demokratiskt valda regeringar än någon annan stat, och därmed kraftfullt begränsat mänskliga rättigheter. Dess noggranna övervakning av landets medborgare via NSA och spionerande rapportörer som Windows 10 och internetprogram verkar i samma riktning.

Ironiskt nog väljer SR/P1 samma förhållningssätt som den lilla grupp kubanska s.k. dissidenter som i decennier finansierats av USA för att åstadkomma regimskiftet. De är så gott som de enda som radions inslag, och som nu protesterar mot de diplomatiska
förbindelser som de fruktar ska dra in pengarna. Tyvärr behöver de inte bekymra sig om det, finansieringen kommer att fortsätta,
kongressen har avsatt över 30 miljoner US-dollar för fortsatt undergrävande verksamhet på Kuba 2016.

Obama har också varit mycket tydlig: över 50 års ekonomiska krigföring har inte lyckats knäcka och isolera Kuba, utan har
istället isolerat USA. Så det är dags för ny politik för att uppnå samma mål – dvs regimskifte. Så de 90 demonstranterna i
Havanna behöver inte frukta något annat än vissa önskemål om att acceptera att USA måste försöka visa att de följer
Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, dvs icke inblandning i interna angelägenheter.

Det gäller i och för sig för USAs diplomatiska förbindelser med alla länder, men historien har ju visat att USA anser sig ha
exceptionella rättigheter att med alla medel verka för regimskiften i de länder som inte tillvaratar USAs intressen. Sådan verksamhet pågår också för fullt i det Latinamerika som enhälligt tvingat USA att erkänna Kuba. I flera nyckelländer i Latinamerika arbetar USAs ”biståndsorgan” med att förbereda marken för ”mjuka kupper” för att återta kontrollen på USA:s raditionella ”bakgård”.

Återupprättandet av diplomatiska förbindelser med USA är en historisk seger för Kuba. Tyvärr verkar SR/P1 inte vilja delge lyssnarna kubanernas segerglädje, innefattande de flesta kubaner i USA. De senaste opinionsundersökningarna visar att 72-72 % i USA stöder diplomatiska förbindelser och att häva blockaden mot Kuba. Dit hör även 56 % av de republikanska väljarna och 75 % av alla
spansktalande. De kan ingen som lyssnar till SRs rapportering förstå.

Statskupper mot demokratiskt valda regeringar efter Andra Världskriget.
Det finns inget land i världen som stött tillnärmelsevis så många militärkupper i demokratiska länder som USA, som därmed gjort viktiga insatser för att motverka mänskliga rättigheter. Utrikespolitiskt har USA tydligt visat att landet inte är för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra (Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, Pinochets Chile och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.) Några demokratiskt valda regeringar som USA störtat i statskupper.
-Mossadeq i Iran 1953;
-Arbenz i Guatemala 1954;
-Sukarno i Indonesien 1965;
-Allende i Chile 1973;
-Sihanouk i Kambodja 1970;
-USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada 1983;
-USA understödjer statskupp en i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart och officiellt, kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Problemet för USA var att kuppen misslyckades;
-Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas i Haiti av USA 2004 och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas;
-Zelaya i Honduras 2009;
-Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013.
-Stödet till statskuppen i Ukraina i februari 2014
-Statskuppsförsök i Venezuela 2015.

i Andra om: Kuba, embargo,sanktioner, diplomati, Massmedia, USA, Politik, P1, desinformation statskupper solidaritet