Idag tycks kvällstidningarna bestämt sig för att varna sina läsare för att rösta in ett främlingsfientligt parti i Sveriges Riksdag. Det förstår jag, men samtidigt påminns alla som inte är helt förtjusta i landets politiker att de har ett utmärkt verktyg för att understryka sitt avståndstagande från dessa politiker.

För röstar man på de främlingsfientliga så är det en kraftig markering, en kraftig markering mot politik som företeelse, eller mot yrkespolitiker i allmänhet som av många upplevs som ett eget frälse. Ledande politiker har miljonlöner och en massa andra förmåner som aldrig kan uppnås med mindre än att bli en framgångsrik politiker, eller vinna drömvinsten på Lotto.

Min uppfattning är att det är en farlig väg som tidningarna har gett sig in på idag, för risken är uppenbar att många kan komma att tycka att en röst på Sverigedemokraterna är samma sak som att spotta dessa rikspolitiker i ansiktet. En tänkbar effekt av kampanjen kan alltså bli den rakt motsatta, att folk i protest går och röstar på ett främlingsfientligt parti, vilket i förlängningen skulle drabba Sverige på ett mycket obehagligt sätt.

Man ska inte heller glömma bort att det just var Aftonbladet som gav de främlingsfientliga deras största framgång genom tiderna. Publiceringen av Jimmie Åkessons rasistiska debattartikel ledde omedelbart till en massa uppmärksamhet och att opinionssiffrorna steg för partiet. Så när nu tidningens chefredaktör toppar hemsidan med påståendet att ”vi gillar inte främlingsfientlighet” så bör alla vara klara över att samma person faktiskt är en av dem som betytt allra mest för det främlingsfientliga partiets framgång.

Åkesson i AB: ”Man utgår från att muslimer inte vill någonting hellre än anpassa sig till ett västerländskt levnadssätt och västerländska normer, liksom att islam i grund och botten är samma sak som kristendom, med den enda skillnaden att muslimer har ett annat namn på gud.

… Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år.”

Alla kan känna de historiska vibrationerna i detta uttalande från Åkesson, och självklart så är det Åkesson och SD som man angriper i tidningar och radio/TV. Minns bara Reinfeldt och Sahlins enighet i valdebatterna när de med emfas uttalade sig om vikten av att hålla Sverigedemokraterna utanför landets lagstiftande församling. Det gjorde säkerligen nytta för några, men främlingsfientlighet bygger på ett irrationellt antagande, en oro för att främmande människor kan vara både hotfulla och till och med farliga.

Det man egentligen borde ha ansträngt sig för var att informera om Islam och de länder vars medborgare flyr eller utvandrar hit. En irrationell rädsla för sådant som känns främmande kan inte avhjälpas med order om att inte rösta på ett politiskt parti som upplevs som ogräs, det enda som hjälper är kunskap och information. Om alla svenskar hade den kunskapen och informationen så skulle Sverigedemokraterna bli en historisk parentes som aldrig kom över någon promille i ett allmänt val, nu bäddar istället politiker och media för att de ska komma in i landets lagstiftande församling.

Själv röstade jag redan första dagen man kunde, jag röstade på Bröstpumpen och hans medkandidater. Jag skrattar dessutom gott åt Ohlys nya smeknamn, själv kan han antagligen hålla sig för skratt, men vårdnadsbidraget är en viktig fråga, precis lika viktig som saklig och fyllig information om de människor som valt att försöka skapa sig en ny framtid i vårt lika avlägsna som karga land. Där har herrar Jan Helin och Thomas Mattsson misslyckats rejält, ett misslyckande som fortgår ända in på valdagen.

Sträng kommentargranskning tillämpas!

it Mediekritik, Politik, Val 2010, Främlingsfientlighet, Jan Helin, Thomas Mattson, Aftonbladet, Expressen ab12345678 ex1234567 svd12345 dn1234567