I morse väcktes jag som vanligt av min lilla kattsambo, hon placerar sig ovanpå husse och sätter igång att trampa frenetiskt. Efter en stund sträcker jag upp handen för att stryka på henne, så sätter hon igång att slicka på den.
Hon sköter med sitt jobb att vara husets katt till fulländning. Dessutom som bonus så får jag en liten mjuk, varm och gosig krabat bredvid mig i soffan när jag läser, eller som just nu – en vällustigt utsträckt misse som ligger ovanpå datorn och dess router. Ingen tangent- Eller George W Bush som så tacksamt konstaterar att det är orkan på gång, inte heller honom vet hon om. Gubben som enligt Svenska Dagbladet åker till Texas för att vara nära händelsernas centrum. Han åker egentligen till sin ranch för att få fortsätta att supa skallen av sig utan att bli avslöjad av besökare eller media. Men det är så det är med alkoholism och andra missbruk. Vissa klarar sig utan återfall, andra inte. Och vi kan alla konstatera att Bush svårigheter är av sådan art och omfattning som till och med skulle få en stubbe i skogen att ta till flaskan. Och med handen på hjärtat, super han ihjäl sig – vem bryr sig? Felin gör det definitivt inte. Möjligen skulle hon se frågande ut när husse plötsligen börjar dansa krigsdans och tjoa och hoppa, fast egentligen vet jag inte om jag skulle bete mig så. Innerst inne tycker jag att han är en beklagansvärd person som har hamnat på totalt fel plats i livet. En man som fått enorm makt, en ställning som han inte har någon möjlighet att klara av. Det är givetvis stor sorg att över en miljon människor fått sätta livet till |
på grund av honom och hans gelikar, och hade han fått hållas så hade väl siffrorna snart närmat sig Stalin, Hitler och några andra potentaters. Men det är inte försent än. Först i januari får han lämna ifrån sig väskan med den röda knappen, och vem vet vad ett fyllo kan ställa till med innan dess. Men ska sanningen fram, jag tror att människorna runt Bush är medvetna om faran med den röda knappen och har viss beredskap för att agera om han drabbas av Delirium eller något annat slags fylledille. Annars så är september månad den riktiga höststarten. Nu kommer lågtrycken ligga som ett pärlband på sin väg mot Sverige, visserligen kan det dyka upp några dagar med solsken och värme, men annars får vi nog räkna med mycket regn och mycket blåst. Någon Gudrun eller Per får vi sannolikt vänta på till början av januari, men ingen ska inbilla sig att vi inte kommer att känna av den pågående klimatförändringen även under september. Fast orkaner som Gustav slipper vi förhoppningsvis. Men jag undrar om det inte i vår egen regering finns folk som gör som Bush, luktar på korken när livets besvärligheter tornar upp sig? Jag avstår från att spekulera i namnfrågan, men jag har mina aningar. Dessvärre så blir vi nog inte av med dessa före 2010, men glädjande nog kan vi konstatera att ingen av dem har en attackportfölj med inbyggd röd knapp. Hade så varit fallet så hade den redan varit intryckt. DN SvD Andra om: Katt, Felin, Storm, Klimatförändring, Bush, Alkohol, Flaskan, Politiker, Björklund, Bildt, Högerregeringen, Katter, Politik [tags]Katt, Felin, Storm, Klimatförändring, Bush, Alkohol, Flaskan, Politiker, Björklund, Bildt, Högerregeringen, Katter, Politik[/tags] |
6 svar till “Måndag 1 september, nådens år 2008”
Katter är fantastiska djur. Vilket enormt kontrollbehov de har. Det syns på bilden att hon inte bara ligger där för värmens skull, hon vill också ha koll på husse. :-)
@Marie A:
Jepp. Hon kollar alltid in vad jag gör. Byter jag rum följer hon efter, likaså om jag går och pudrar näsan. DEt verkar som om hon tänker – man vet ju aldrig… :P
Nej men vilken söt kisse! En liten prick på nosen har hon också, himla gulligt! Ja katter trampar på matte/husse då de är hungriga, jag begriper inte varför. Kattälskare är bra människor!
@Eva:
Katter trampar eftersom de lärt sig att mamman får fart på mjölkproduktionen genom fysisk stimulans. De hajjar inte att burköppnare inte producerar kattmat på det sättet. De är för naturliga för det.. :-)
He, min katt lyssnar först om jag rör mig som om jag varknat. I så fall kommer han purrande och tittar om jag blundar. Gör jag det går han iväg igen. Fast det är klart, ligger jag åt fel håll måste han kliva på huvudet för att kontrollera…
Jag passade nyligen mamma katt. Det är en klump på runt 8-9 kilo.
På morgnarna kom han upp i sängen och la sig på mitt bröst sedan slickade han mig i ansiktet. Han har dessutom en väldigt sträv tunga – även för en katt.
Men go är han. :)