Lodjuren mot extrema särintressen

Ibland kan jag känna hur en våg av förtvivlan blandad med förundran sköljer över mig. Nyss hörde jag en represen-
tant från Jägarförbundet göra ett försök att förklara varför vi ska skjuta lodjur trots att vi bara har tusen djur i Sverige, samtidigt försökte han förklara varför vi ska ha ännu färre vargar.

Plötsligt sitter representanter för ett udda särintresse i TV-sofforna eller i radiostudios och berättar varför de anser att de ska få skjuta djur i våra skogar, och det är inte älgarna eller rådjuren de vill döda, det är de djur som lever av älgar och rådjur. De har ett eget intresse, de vill skjuta vargar och lodjur enbart för att dessa inte ska få äta sina naturliga bytesdjur. Det gör de dessutom genom att låtsas värna om andra särintressen, vissa dristar sig dessutom till att blåljuga och säga att de gör det för naturens skull, för att det inte ska bli någon slags obalans, oklart vilken sort de avser.

I själva verket så tycker de att det är roligt att döda, en fullständigt makaber inställning. Att de förutom det tycks ha inflytande i frågan är skrämmande. Hur sjutton kan våra trehundrafyrtionio riksdagsledamöter lämna över en så viktig fråga till en grupp människor med ett särintresse, och sedan dessutom lyssna till dem?

Jag förstår det inte, frågar man svenska folket i en opinionsundersökning där var och en får frågan om de vill att de stora rovdjuren som lodjur, björn, varg, järv och kungsörn ska få utvecklas i sin egen takt, så kommer svaret att bli ett rungande – Ja.

Det gäller säkert i renskötselområdet också, jag tror att det finns ett minimalt stöd för att de få renskötande samerna ska få kräva att fyrtio procent (!) av Sveriges totala yta ska anses vara renskötselområde. Det finns några hundra renskötare i landet, ser man till antalet samer som någon gång årligen har med renskötsel att göra så blir det maximalt ett par tusen. Ska tvåtusen personer verkligen ha beslutsrätt över fyrtio procent av landets yta? Givetvis inte, den samiska kulturen går inte under ifall området begränsas till mindre än tio procent.

Som näring betraktat så betalar de svenska skattebetalarna över tre kronor för varje kilo renkött som produceras, men de äter det inte. Skulle de marknadsekonomiska krafterna få styra rennäringen, som så mycket annat, så skulle det räcka med att föda upp tusen renar om året, större är inte efterfrågan.

Jägarkåren och deras olika förbund är ett särintresse, dessutom har de en inställning som är extrem jämfört med andra svenskars uppfattning om hur viltet ska få utvecklas i våra skogar. De låtsas själva som att hela naturvården hänger på deras engagemang med att reglera olika djurarters antal, att hålla efter viltet, men det är inget annat än egennyttan som styr. De låtsas ha andra motiv än de i verkligheten har, och dessutom har de betalda lobbyister som ständigt lyckas med bedriften att ta med landets trehundrafyrtionio riksdagsleda-
möter på ett antal rejäla åkturer.

Eftersom riksdagens ledamöter uppenbarligen struntar i, eller saknar förmåga, att ta till sig vad folk i gemen har för synpunkter så ska givetvis alla som hellre väljer att stödja ett extremt särintresse i stället för folkviljan bort från den församlingen. Till valet 2014 så bör alla som fram till idag har röstat mot naturen och för jägarlobbyns särintressen öronmärkas så att väljarna själva kan se till att det blir natur- och djurvänner som representerar dem i den lagstiftande församlingen från och med 2014!

it , , , , , , , , , , , , , , , , , , ab dn svd gp svt ex

  10 comments for “Lodjuren mot extrema särintressen

  1. Micke F
    1 mars, 2011 at 18:31

    Ja det är otroligt att man inte ser igenom jägarpackets krav på mer rådjur och älg. På godmorgon SVerige var det enm jägare som sade att det var KUL att skjuta lodjur.

  2. Anna Carlbro
    1 mars, 2011 at 18:53

    Jag håller helt med dig! Om jägarna vill ha en spännande jakt kan de jaga vildsvin.
    Vi ställer så stora krav på folken i Asien och Afrika, och de gör enorma uppoffringar för att bevara sin fanuna, men här i Sverige blir det tydligen ”obalans” om rovdjuren får behålla sin naturliga plats.

    • 1 mars, 2011 at 18:56

      Ja, och vi KRÄVER av andra länder att de ska bevara sina rovdjur som t.ex. Tigern…

      Det verkar som om regering/riksdag inte TÖRS säga nej till en liten gapig lobbygrupp.

  3. thoroth
    1 mars, 2011 at 19:54

    Egentligen är det absurt att det kan vara tillåtet att döda andra levande varelser bara för nöjes skull.
    Jakten är väl ofta en tradition som lever kvar från en tid då det gällde överlevnaden i mindre bördiga trakter i norr och då var det väl okej.
    Men nu är knappast någon beroende av jakt för sin överlevnad, nu kan det bara vara befogat i viltvårdssyfte, men med en livskraftig rovdjursstam som höll efter svaga djur och förhindrade överpopulation skulle det nog sällan behövas ändå.
    Normen som säger att det är okej att gå ut i skogen och döda en älg bara för att man tycker det är kul hör inte hemma i ett civiliserat samhälle.

  4. Micke F
    2 mars, 2011 at 04:01

    Vi borde totalförbjuda jakt i Sverige. Inte ens tillåta älgjakt. Det är vansinne att tillåta beväpnade människor utan utbildning ge sig ut i skogen för att jaga våra rovdjur när motivet är att dessa rovdjur äter sådant vilt som jägarna själva vill äta. Sedan blir förstås jägarna förtjusta när regeringen tillåter sådan jakt, då tror de sig kunna sätta upp ett skinn av ett utrotningshotat rovdjur på väggen hemma. Jägarnas enda motiv är glädjen att döda, djur och natur skiter de i. Vi borde istället ha hundra heltidsanställda jägare som kan sköta skyddsjakt och eftersök. Människor med utbildning och som inte drivs av rovdjurshat!

  5. Mats
    2 mars, 2011 at 09:45

    Var är alla djurrättsaktivister kan man undra? Det pågår en rent vidrig slakt ute i våra skogar, men jag tror inte aktivisterna vågar ge sig på ”machograbbarna” i kamoflagekläder och med stora gevär. Det är lättare att släppa ut minkar eller spraya ner ett skyltfönster. Såg en intervju i rapport med en stolt jägare som skjutit ett lodjur, det är så jag mådde illa av att höra och se mannen, som sedan släpade iväg djuret. Vad gör han med kadavret sedan kastar bort det eller? Börjar se stora likheter mellan jägarförbunden och det Amerikanska NRA lika osmakliga bägge!

  6. Inger Isberg
    2 mars, 2011 at 15:34

    Även jag är förtvivlad över att vår regering viker sig för mördarmobben! Varför kan inte vi övriga 97 procent av Sveriges befolkning få höras? Demokrati i rovdjursfrågan – alls inte!

  7. Inger Isberg
    6 mars, 2011 at 08:02

    ”Vargfrågan ska avgöras” är en rubrik i vår lokaltidning. Artikeln redogör för hur beslut ska fattas av rovdjursutredaren Lars-Erik Liljelund. Vilka övriga som ska ingå i beslutet framgår inte men resultatet ska presenteras senast 1/7 2012.
    Är det inte dags att bilda ett närverk av oss naturvetare och övrig befolkning – 97 procent – som motvikt till de särintressen (jägare, renskötare och vissa bönder) som utpressar och mutar miljödepartementet i avsikt att utrota rovdjuren i vår fauna.
    Vi borde kräva folkomröstning innan några beslut ska tas. Håller någon med?

    • 6 mars, 2011 at 08:37

      97 procent håller med, ja fler än så..

      • Karin Kantarell
        14 mars, 2011 at 16:56

        Ja, du har helt rätt! Vi är många som tycker att Jägarförbundet har alldeles för mycket att säga till om i maktens korridorer. Det som är till vår nackdel är att vi finns i så många olika grupper och föreningar. Jägarförbundet blir en samlad kraft, som tyvärr har samma intressen som flera bland våra politiker.
        – Att en gång om året få visa sig riktigt ”manliga” genom att skjuta/döda djur, som är helt chanslösa….
        Hur stolt kan man vara över det???
        Och att sedan ha mage att kalla det natur-vilt/vård, att se sig som den enda gruppen som egentligen kan något, att resten av oss är ”vanliga betraktare” tyder på en ohälsosam dos av arrogans.
        När det gäller våra rovdjur går uppgifter på kors och tvärs och är nästan omöjliga att hitta sanningen i. Hur jägarna år efter år kan få klartecken för rovdjursjakten är ett bevis på att något är fruktansvärt fel!
        Men klart är, att vi måste försöka samla ihop oss och lägga tyngd bakom våra ord. Så länge vi är splittrade får vi nog svårt att påverka.
        Jag håller med Micke F: Det borde vara anställda utbildade jägare till skyddsjakt och eftersök. Låt oss slippa dessa nöjesjägare i våra skogar!

Comments are closed.