|
Idag handlar en artikel i Aftonbladet om en kvinna som satt på arbetstid och bloggade och blev överraskad av att hennes arbetsgivare inte ville betala hennes lilla fritidsintresse.
Kallar man dessutom chefen för olika öknamn så är det högst förståeligt att man bad henne att lämna arbetsplatsen. Jag förstår helt enkelt inte att människor kan vara så korkade att de tror att de kan få gnälla på chefen på betald arbetstid, och dessutom publicera skitpratet på internet. -> AB1 it Bloggat: Krantz Chadie Pgrr Reflektera Madammakadamm Dagensskola Ornstedt Tomaskarls Karamelltanten [tags]Internet, Bloggosfären, Bloggare, Arbetet, Sparken, Politik[/tags]
|
Andra om: Internet, Bloggosfären, Bloggare, Arbetet, Sparken, Politik
|
62 svar till “Hur dum får man bli?”
Du har missat det bästa Jinge. Så säger damen på slutet:
”Hennes sista hopp är att gå med i facket – kanske kan de hjälpa henne. ”
Nu är det alltså dags att gå med i facket?!?
hhahah
Hur funtade är folk egentligen?
Folk är mycket mer korkade än du kan ana!
Jag drabbas av dem i bussen emellanåt.
Nej det är så jävla korkat att jag nästan svimmar. Hur djävla dumma i huvudet kan folk bli egentligen? Jag har många gånger förvånats över att folk kan sitta på arbetstid och skriva en massa på sina egna bloggar, i något fall tidigare vet jag att en person blivit ombedd att skaffa sig en ny arbetsgivare.
Och säger man till Aftonbladet att man nu gått med i facket och hoppas att det kan hjälpa en, ja då bevisar man bara hur jävla korkad man är.
Tacka faan för att företaget vill göra sig av med ett sådant stolpskott!!
Det är INTE synd om henne!
Och jag ger mig dessutom faan på att ett antal bloggare nu kommer att försvara henne, det finns nämligen ingen hejd på dumheterna. Hade jag velat blogga från jobbet så hade jag tagit upp saken med ansvariga och frågat om det var ok att jag använde datorn privat på min lunchrast.
Beter man sig som den kvinnan så är man rökt, och ska vara rökt.
”– Oj, nu fick jag sparken av Knaschefen…” :-) :-)
Muuuuahhahhahahahahahahaha!!!
Vilken idiot! Det är bara för mycket! :-]
Vadå? Det finns två lagliga orsaker till att säga upp en anställd! Arbetsbrist samt personliga förhållanden. I bägge fallen måste ligger bevisbördan hos arbetsgivaren. Att driva en blogg underarbetstid och få sparken utan att först få en skriftlig varning ifråga sätter jag starkt?
Snacka om att göra sig själv omöjlig i framtiden någonstans över huvud taget. Om något fack hjälper henne kommer jag gråta blod.
@nature
Är personliga förhållanden ett av skälen så tycker jag att mycket talar för att hon saknar förmåga att göra ett bra arbete. Man kan säkerligen diskutera orsakerna men chefen säger så här: – Det finns något som heter sunt förnuft och det finns flera anledningar.
Att sunt förnuft är en bristvara dokumenteras väl i Aftonbladet. 1) Hon har inte kommit överens med sin arbetsgivare om att använda arbetstid till att blogga. 2) Hon har utnyttjat arbetsgivarens dator och internetförbindelse till något man inte kommit överens om. 3) Hon manifesterar sina bristande förmågor genom att först i efterhand gå med i facket i hopp om att de ska hjälpa henne. 4) Hon har skrivit mindre smickrande omdömen om chefen på bloggen.
Förstår inte du detta nature, då saknar även du sunt förnuft.
Hon måste ju blivit varslad innan, om det gällde en uppsägan? Gäller det ett avsked, så får du gå för dagen. Förlorar arbetsgivaren i AD, så får hon TRE årslöner samt jobbet tillbaka. DU som arbetsgivare kan INTE avskeda en person för att hon bloggar utan att bloggen grovt har skadad arbetsgivaren. Blogging är inte orsak till ett avsked. Ett avsked är det grövsta ingreppet i svensk arbetsrätt – det krävs mycket för det! För att bli avskedad bör du har misshandlat en arbetskollega eller chefen, eller hotat eller stulit något av yttersta värde!
Hon blev nog uppsagt av personliga skäl. Och då har hon haft tid på sig att förhandla. Hade hon ett ombud som stämde arbetsgivaren, och vidare hävdat att uppsägan var ogiltig samt att hon tänkte gå till tingsrätten i första instans för att få rätt, så hade nog det hela slutat med en fördelaktig uppgörelse för henne.
”Vadå? Det finns två lagliga orsaker till att säga upp en anställd! Arbetsbrist samt personliga förhållanden”
Arbetsbrist var det ju uppenbarligen, hon hade ju tid att blogga på arbetstid.
Stöld är anledning till avsked, tid är pengar, stöld av arbetstid, lön utan att stå till arbetsgivarens förfogande.
Jag undrar hur många som läser bloggar på arbetstid. Eller skriver bloggar. Eller gör bankärenden. Eller e-postar i privata ärenden. Eller tar en rökpaus.
Tydligen ska dessa nu få sparken för att de stjäl tid från arbetsgivaren?
Frågan är om arbetsgivare ska kunna kalla in en anställd och säg att nu skriver du på ett avtal om uppsägning eller så får du sparken.
Uppenbarligen hade hon också jobbat i 13år på samma företag. Jag tror de flesta begriper att det handlar om en anställd företaget ville bli av med av andra anledningar. Och att de försökte pressa ut henne.
Jag tros som ckranz, de ville bli av med henne. Och jag tror mig också förstå orsaken.
Lär er LAS!
I samband med att hon skrev på borde arbetsgivaren gått igenom vilka regler som gällde. På min frus arbetsplats så KAN man bli uppsagt om man använder internet för personligt ärenden upprepade gånger eller mailar icke arbetsrelaterade adresser. Men det finns en viss skillnad. På många arbetsplatser (IT) som jag arbetat på, så har det varit tämligen högt i tak. På kommunnivå fanns det inte riktigt lika stort svängrum. I vart fall bland de lägre stående tjänstemännen.
Hur många som läser bloggar på arbetstid är ointressant. De flesta arbetsgivarna har säkerligen regler för internetanvändandet, det är bara att följa dessa så blir det inga problem. Och det är knappast någon som skulle få sparken för att man läser en blogg i fem minuter. Annorlunda är det givetvis om man skriver en egen blogg på arbetstid. Kallar man dessutom chefen för saker så blir det en försvårande omständighet.
Stjäl tid? Ja, hur många arbetsgivare accepterar att du utan att säga till går ut på stan och kollar i skyltfönster på arbetstid?
Jag tror som Anders, det finns en orsak. Jag har tidigare yttrat mig om den i mindre smickrande ordalag.
Och nej nature! Jag tänker inte lära mig LAS. Sunt förnuft räcker.
Jag har varit med i facket sedan jag var 18, jag blir så förbannad på alla idioter som ska ha hjälp när de satt sig i klistret, men som inte vill bidra…
@jinge
”Jag tänker inte lära mig LAS. Sunt förnuft räcker”.
Så resonerar nog de flwsta bretsgivare, och sedan åker det dit när de märker vilka tänder LAS har.
Jag tror som övriga här tt arbetsgdivaren ville bli av med henne. Tykigen ville hon det själv också. Har hon arbetat utan en en enda skriftlig varning i hela 13 år, så måste hennes chef har ett ENORMT känsligt EGO! Tretton år? Då känner man varandra rätt bra! Det är ju bara som chef att säga:
-lägg ner det där dravlet och sätt igång och jobba – det är därför du är här!
Det är puckat att blogga om sin arbetsplats och ge chefen smeknamn om denne har bloggadressen. Annars tycker jag att hon har en pong där med rökningen. Hur många på mitt jobb tex röker inte stup i kvarten och varje cigg tar runt 15 minuter att genomföra från att rumpna lämnar stolen…. Jag varken gillar att fika eller röker…. Tänk vad pengar jag måste spara åt arbetsgivaren med all min tid jag använder vid min arbetsplats som runt 50% av alla på min arbetsplats ängnar att röka till…. Men att blogga om sin arbetsplats eller sina chefer är väl inte så smart på arbetstid.
Läs igenom kommentarsreglerna! / Jinge
Om man ska tro vad hon skriver var det lösa regler på arbetsplatsen där man mailade kul grejer som filmer till varandra.
Och nja, det är väl lite skillnad på att använda internet 5-10 minuter och lämna arbetsplatsen för att gå och shoppa på stan. Om hon inte är mytoman och skickligt hittat på var det också andra som fick sparken tidigare. Läs vad hon skrivit.
Claes!!
Både du och jag vet hur lång tid det tar att skriva en bloggpost.
Men att skriva ett inlägg tar inte nödvändigtvis längre tid än att läsa en blogg. Jag har aldrig haft ett riktigt jobb, så jag vet inte vad som gäller. Visst, det är upp till arbetsgivaren. Men är det inte lite konstigt att det på ett företag är tillåtet att:
Maila privata angelägenheter
Skicka youtubefilmer till varandra
Ta kaffepauser
Stå och prata strunt
Gå ut och röka
På betald arbetstid – men inte att blogga. Nej nej.
Har du läst bloggen? Det är uppenbart för den som följt den att just epitetet ”knaschefen” är det enda som är det minsta illasinnat. Hon hänger inte ut någon, men ventilerar känslor och tankar. Som de allra flesta bloggare gör, men med större försiktighet och respekt än de flesta i bloggosfären.
trollhare!
Jag vet inte vem du vänder dig till när du skriver du. Det är några som kommenterat…
Jag har i alla fall läst bloggen och konstaterar att de flesta inläggen är skrivna på dagtid, arbetstid antagligen.
En del på 4-500 ord, och det grejar man inte på samma tid som någon som röker en cigg.
Det var oerhört klantigt att ropa på facket när man valt att stå utanför.
Det vore skandal om facket hjälper henne att gå till AD med detta. Väljer man att skita i att vara med i facket så väljer man det. Skulle jag vara med i den fackföreningen som hoppade på en sådan grej skulle jag gå ur. Nu behöver jag nog inte oroa mig eftersom jag är med i Kommunal, och de brukar sköta sig.
Hello!
Jag förstår inte hur du kan ta arbetsgivarens parti i detta fall. Lagen är ju glasklar och som tur är ett starkt skydd för de anställda, oavsett vad man tycker om ev person och oavsett vad man tycker om det typiska att först gå med i facket när det krisar…
Nåväl. Allt gott!
/MK
Jag har nu läst en del av vad hon skrivit på sin blogg, visst kan det vara synd om henne men det ändrar ingenting i sak. Ska man ägna sig åt annat på arbetstid så ska det vara klart med bossen, allt annat är dumheter. Och de flesta inläggen på hennes blogg tar betydligt längre tid än en rökpaus att skriva.
Och jag håller med dem som hävdar att facket inte borde ställa upp och hjälpa henne. Det vore en helt annan sak om hon varit medlem innan detta hände. Då borde facket riva upp himmel och jord för att få företaget fällt. Med stöd av LAS och allt som andra hävdat här. Men väljer man bort facket så går det inte att komma först när man fått sparken.
Snålheten bedrar visheten brukar det oxo heta…
Uppriktigt sagt så tror jag att hon kan förvänta sig hjälp av facket trots att hon inte var medlem då det skedde. Men visst känns det lätt motbjudande om hon skulle kunna rida på facket trots att hon inte ville kosta på sig fackisavgiften. Sedan håller jag med andra här om att hennes agerande inte kännetecknas av smarthet, om man säger så.
Sett ur facklig synpunkt så ska en sådan uppsägning inte vara möjlig överhuvudtaget.
Det normala är att det utdelas minst två skriftliga varningar innan uppsägning kan bli aktuell.
Att hon inte varit med i facket tidigare gör ingen skillnad utan hon skall ha all facklig hjälp som är möjlig när hon gått med.
Att kalla kvinnan i fråga för dum puckad etc får mig att tänka på mobbning.
Då jag tidigare utformat datastöd som hanterat personal (bl.a uppsägningar) åt stora svenska företag, har jag förvånats över hur pass tolerant företag varit mot sina medarbetare och hur sällan man tar till drastiska åtgärder mot sin personal.
Vänligen KAS
@KAS
”har jag förvånats över hur pass tolerant företag varit mot sina medarbetare och hur sällan man tar till drastiska åtgärder mot sin personal”.
VA??? … Skämtar du eller? Om detta är ditt vittnesmål, så har du INTE sett mycket av svensk arbetsmarknad, det hör jag det!!!
Kom igen nu?
PUST!!!
Jag har sett tusentals personärenden som lösts till belåtenhet för alla parter på den tiden som jag gjorde PA-system som användes i stora företag som Sandvik, Nestle, Nynäs petroleum m.fl. Vad som gör att ”vittnesmålet” kanske inte stämmer i dag är att det har några år på nacken.
Jag har också sett hur man vid arbetsbrist sätter vinst för personal.
Det där ”Pust” tillförde vilket känsloläge som kommentaren skrevs i och tillförde ett klokt argument som bet :) .
KAS
Att vara ”dum” är, liksom skadeglädje, ingen saklig grund för uppsägning.
MVH
Lasse W
Utan att ha satt mig in i de eventuella andra omständigheterna som legat till grund (?) för avsked så kan jag som fackligt aktiv i många år säga att illojalitet mot arbetsgivaren är enligt praxis definitivt något som du riskerar avsked för och då särskilt om du arbetar i privat sektor.
Att denna illojalitet verkar ha tagit form av bloggande på arbetstid är dessutom försvårande (öknamn på chefen etc).
Jag tror dock att om kvinnan i fråga varit fackligt ansluten så hade arbetgivaren inte ”slagit näven i bordet”, förmodligen så hade man kunnat komma till en hyfsad ekonomisk uppgörelse i samband med att hon ex sade upp sig själv.
Åtminstone så är det min upplevelse i de fall jag själv varit inblandad i liknande personalärenden.
Är du inte fackligt ansluten så står du utan skydd i den viktigaste fasen, den innan arbetsgivaren går till en konkret åtgärd.
#28 nature – Du kan ju komma med egna exempel istället för att hoppa på KAS.
Att det var korkat att blogga från jobbet var i det här fallet uppenbart, men att man vill göra annat på jobbet är helt förståligt. Att köpa arbetsgivarnas version av vilken arbetsmoral de vill att vi ska ha är bara korkat.
Jag har redan redogjort för orsaker till avsked! De är FÅ samt att det åligger arbetsgivaren att BEVISA dem!
Här är LAS: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820080.HTM
AD har kanske en ca 500 (fem hundra) prioriterande fall! Läs in Er på dem! Kom tillbaka sedan!
LAS är den enda lagstiftning i Sverige (möjligen undantag Jordabalken? …) där man processat fram lagarna – mellan parterna! I detta fall är avskedet icke sakligt grundat, då de inte finns lagrum för avsked på grund av blogging. Vidare INTE heller uppsägning; om bloggningen var det ENDA skället; i tillägg till att hon inte fått några skriftliga varningar innan! Arbetsgivaren kommer att FÖRLORA detta! Stockholmstingsrätt kommer att fatta en deterministiskt beslut till arbetsgivarens nackdel. Varför tror ni att många inom moderaterna vill sänka LAS?
Efter ca 1 år eller två (där arbetsgivaren under tiden är SKYLDIG att ombesörja den anställde (MYCKET dyrt för företaget.) kommer AD gå på tingsrättens beslut!
Blev hon avkedad? = Tre årslöner + jobbet tillbaka!
Jag har redan redogjort för orsaker till avsked! De är FÅ samt att det åligger arbetsgivaren att BEVISA dem!
Här är LAS: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820080.HTM
AD har kanske en ca 500 (fem hundra) prioriterande fall! Läs in Er på dem! Kom tillbaka sedan!
LAS är den enda lagstiftning i Sverige (möjligen undantag Jordabalken? …) där man processat fram lagarna – mellan parterna! I detta fall är avskedet icke sakligt grundat, då de inte finns lagrum för avsked på grund av blogging. Vidare INTE heller uppsägning; om bloggningen var det ENDA skället; i tillägg till att hon inte fått några skriftliga varningar innan! Arbetsgivaren kommer att FÖRLORA detta! Stockholmstingsrätt kommer att fatta en deterministiskt beslut till arbetsgivarens nackdel. Varför tror ni att många inom moderaterna vill sänka LAS?
Efter ca 1 år eller två (där arbetsgivaren under tiden är SKYLDIG att ombesörja den anställde (MYCKET dyrt för företaget.) kommer AD gå på tingsrättens beslut!
Blev hon avkedad? = Tre årslöner + jobbet tillbaka!
Stöd för detta i lagtexten (saxat) kommer i nästa inlägg
Uppsägning från arbetsgivarens sida
7 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.
8 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.
9 § Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen.
10 § Uppsägningsbeskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen
Uppsägningstid
sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.
Avskedande
18 § Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.
Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för avskedandet. Arbetsgivaren får dock grunda avskedandet enbart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller avskedandet eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas. Lag (1993:1496).
Tvister om giltigheten av uppsägningar eller avskedanden m.m.
34 § Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund, skall uppsägningen förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock ej, om uppsägningen angrips endast därför att den strider mot turordningsregler.
Uppkommer tvist om en uppsägnings giltighet, upphör ej anställningen till följd av uppsägningen förrän tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren får inte heller avstängas från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen annat än om det finns särskilda skäl. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.
Domstol kan för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen skall upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid den senare tidpunkt som domstolen bestämmer eller att en pågående avstängning skall upphöra.
35 § Har en arbetstagare blivit avskedad under omständigheter som inte ens skulle ha räckt till för en giltig uppsägning, skall avskedandet förklaras ogiltigt på yrkande av arbetstagaren.
Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avskedandet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts.
Har en domstol meddelat beslut enligt andra stycket, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett avskedandet. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.
36 § Ett anställningsavtal, som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket, skall förklaras gälla tills vidare på yrkande av arbetstagaren.
Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avtalet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.
37 § Om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen eller avskedandet.
Bloggspam undanbedes! / Jinge
Damen är en ren lismare som nu i efterhand ska gå med i facket för att få hjälp.Gissar på att det lär skrattas friskt i detta fack.Patetiskt är ju bara förnamnet.
Skit i facket! Anställ en jurist i stället! Spar dina fackföreningsavgifter! Är din LAS-jurist bra, villkorar han in de juridiska avgifterna (juristens kostnader för dej) till din förmån för dej, mot företaget, vid en eventuell rättslig uppgörelse: utanför domstolen! Hajjar ni? LÄS LAGEN! Hyr jurist eller LÄS lagen bli den och din egen jurist! Så har jag tagit mej fram i många, många arbetsrättskonflikter! Gosse om du lär dig alla fula knep! Min erfarenhet är att de mjuknar väsentlig och är inte alls så hårda i munnen när man, via efter ett rekommenderat brev uppmanas att komma till nån fashionabel adress typ Hovslagargränd eller nåt. Väl där manglar man arbetsgivarena med LAS! Säg en två timmar. Visa dem de fall där AD har avgjort snarlika fall till arbetstagarens fördel. Dom bryter svetten fram hos dem! Vips är deras MAKT bruten! De skakar hand och känna darrar.
He he …
LÄR ER LAS!
Jag har själv råkat ut för liknande när jag ”chattat” på jobbet. Men efter att ha dragit in facket i det hela så blev alltid resultatet nåt helt annat. Det brukar inte vara det som är orsaken. Det handlar om lojalitet. Jag var så illojal att jag inte ens fick inneha en blyertspenna. Dessutom försökte arbetsgivaren slå mig på käften. Jag var väl en besvärlig människa antar jag och facket är inte mycket att luta sig mot i snålblåsten…
Lagen om anställningsskydd (LAS), är en mycket stark lag, utom i samband med omfattande uppsägningar pga arbetsbrist. Då kan arbetsgivaren konstruera tämligen godtyckliga turordningskretsar med likartade arbetsuppgifter och sortera bort anställda enligt egen önskan. Då får facket ta till andra medel… Jag förlorade aldrig någon rättstvist om LAS under de 15 år jag var ordförande för en stor avdelning utspridd över hela landet. När LAS var ny tog vi frågan till rätten bara när vi var säkra på att vinna. Efter några sådan rättstvister räckte det med att jag sa till arbetsgivaren att de bröt mot LAS, för att de skulle ändra sig.
Vi tog alltid strid för rätten till arbete, även för de oorganiserade. Däremot motsatte vi oss alltid att de skulle få del av den sk lönepotten, vilket innebar att arbetsgivaren fick betala dyrt för sina oorganiserade ”gunstlingar” till förmån dem som alltid gjorde sitt bästa, men inte var tillräckligt ”duktiga”. Med den strategin skapade vi en moral på arbetsplatserna som ledde till att så gott som alla var med i facket. Denna moral och sammanhållning ledde till en mycket stark ställning för facket, trots att t ex medbestämmandelagen (MBL) bara formellt ger facket rätt att tycka före arbetsgivarens beslut.
”Illojalitet”, det är när medlemmarna solidariskt stödjer varandra för bättre anställnings- och lönevillkor. Det bästa förhandlingsargumentet blir då att upplysa arbetsgivaren om att ”arbetsglädjen riskerar att minska om inte större lyhördhet visas mot de anställdas krav”. Efter det att arbetsglädjen minskat några gånger till men för arbetsresultatet, blev påpekandet om arbetsglädjen alltid verkningsfullt. Bör dock bara användas i sk skarpt läge :)
MVH
Lasse W
Tja jag i min lilla inkonsekventa hjärna håller med Jinge….
Smutskastar chefen på betald arbetstid [Chefen =företaget] de kanske säljer mindre nu?….Ropar i tidningar om det efteråt, ej med i facket, vill dock nytja deras tjänster.
Utan paragrafer skal jag här förklara varför, hon är till nesa för företaget (hur många här tror att hon får jobb igen?)
Anta att hon varit med i facket – och inte nationella idiot avisan AB…att hon varit tyst, Tja DÅ hade AB regler gällt.
Så är man ensam och får sparken pga helt rimliga orsaker, ska man göra bort sig i hela Sverige via media , och verkligen förklara hur blåst man är.(”och 2 barsnmamma” ahahaha)
Rökning, kaffe och strunprat…är ju legio på varje arbetsplats, men att sitta och anstränga sig och finputsa sin fula rosa sinnesjuka sida, är väl kanske lite magstarkt.
Tillyttermeravisso är det ju ikke förmildrande att man snackar skit om sina kollegor helt blatant öppet (förtal?), visserligen får man tycka vad man vill; men kanske inte om den personen som betalar ens lön. Det kallas för just BONDFÖRNUFT. Inte nog med att hon skadar företaget, hon gör det på företagets dator…
Lycka till i AD. Det kommer att bli ett solklart fall…inte ett öre kommer hon att få.
Arnold
Jag vill addera, att om den galenpannan får rätt i någon arbetsdomstol, så är Sverige sjukare än jag trodde. Tror fan företagare sticker, om det finns lagar som säger at det är helt ok att snacka skit om företaget på arbetstid…tja det är ju så absurt, man häpnar ju för fan!…storknar!
…Gråt eller skratt?
Arnold
Jag håller med nature. Hade hon varit min medlem hade jag drivit saken hela vägen till AD.
Dessutom kan det vara praxis på arbetsplatsen. Har det inte funnits ett uttryckligt förbud mot att blogga har de heller inget case på henne. Visserligen sätts då praxis, och hon får aldrig mer blogga.
Jag skulle som klubbordförande ha gått med på en skriftlig varning för brott mot lojaliteten mellan arbetsköpare och arbetssäljare men inte ett dugg mer.
Nature: det behövs inga flådiga adresser eller urusla (på arbetsrätt) jurister för att få en liten mellanchef att darra inte. Det är lite värre om man sitter med någon av djävlarna från Almega, men de går att knäcka de med.
Bara hon nu inte är så ”dum” så hon under arbetets gång upptar sin hjärna under ett antal minuter med bryderier om att tänka på hur hon efter arbetstiden skall skriva på sin blogg om sin knasiga chef.Detta borde i så fall anmälas som illojal tankeverksamhet mot sin chef på betald arbetstid!
Alla verkar ta det givet att hon blir uppsagd på grund av bloggning. Men det är bara kvinnans uttalande i media som säger det. Den som uttalade sig från företaget menade på att det var andra orsaker och även påpekade att det är inte så populärt att gå ut i pressen så ensidigt.
Tittar man på företagets hemsida så stog hon för några timmar sedan fortfarande som AD-assistent.
/Micke W
Inget avsked, visserligen klantigt agerande av henne men inte grund för uppsägning. Har dom varnat henne? Eller som 43 säger vilken praxis gäller på hennes arbetsplats. Att snacka skit om chefen är väl inget skäl för uppsägning, då skulle ingen av oss ha ett jobb. Att ropa på facket när det kniper för en oorganiserad är väl ungefär som när en icke religiös söker prästens hjälp på dödsbädden.
Jag skriver om samma ämne, har ungefär samma åsikter som du. Men uttrycker dem betydligt mildare… :-)
Jag tycker det är festligt hur alla ni nyliberaler faktiskt tror att det är sanning som skrivs i Aftonblaskan. Tror ni för ett ögonblick att det inte är 100% vinklat åt än det ena eller andra hållet anser jag er obotligt naiva.
Jag gillar också hur det numera är okej att anse att man i praktiken ska vara livegen på sitt jobb. Man får inte tänka, man får inte leva, man får inte göra nånting. Varför inte bara tvinga folk att hänga från krokar i taket och vänta på att arbetsgivaren ska ge tillstånd att andas? Det är ju en sån attityd ni förespråkar.
Men som sagt… sluta tro att det är nån slags verklig nyhet som Aftonblaskan publicerar. Ni är bara patetiska som diskuterar det som om det var nåt slags objektiv rapport.
Varför är man kvar 13 år på ett jobb vars chef man inte gillar?