Mats-Eric Nilsson – Äkta Vara, guiden till oförfalskad mat


För ett år sedan kom Mats-Eric Nilsson ut med boken – Den hemlige kocken. Den gjorde en veritabel succé och han har sedan dess gästat varenda TV-soffa och intervjuats av mängder av tidningar.

Att det skulle komma en uppföljare till den boken var självklart och nu har den kommit och heter
– Äkta Vara. Men den handlar inte bara om äkta varor, den handlar också liksom förra boken, om det utbredda matfusket. Mats-Eric sa i en intervju i Aftonbladet 12/11 att tanken bakom boken är att man ska ha med den i affären då man handlar, med det tror jag inte så många kommer att ha. Kunderna kommer troligen inte stanna och bläddra i en bok när de går fram och tillbaka efter det av affärsmännens noga snitslade köpvarv som kunderna är programmerade att gå i butiken. Mer troligt är att man gör prioriteringarna redan då man skriver sin inköpslista.

Bokens upplägg gynnar nämligen ett sådant beteende. Visste du t.ex. hur många hallon det går åt för att göra Coops hallonfyllning i företagets 360 grams rulltårta? Mats-Eric vet, det går åt två hallon. Vi får också veta vilka tillsatser i form av smakämnen, konsistensgörare, konserveringsmedel som man använder tillsammans med hallonarom. Totalt blir det 32 olika ingredienser med dubbletterna borträknade, varav nio begåvats med E-nummer. Efter den genomgången så kommer författarens tips.

Läsarna får veta att Kalles Kaviar, den med randig tub, innehåller minst rom av alla fabrikat på marknaden. Visste du t.ex. att den kaviar som säljs på tub är gjord av potatisflingor och tomatpuré? Jodå, den innehåller ett och annat korn av torskrom också, men som sagt, det är inte speciellt många romkorn i tubkaviar.

Boken beskriver märkesdjungeln, tillsatser och tar i flera fall upp matreklamen. Tanken är att vi ska använda dessa lärdomar när vi ställs inför braskande reklam, och jag anser att han lyckas i den föresatsen. Han tar inte exemplet om konserverad gröt, möjligen är det förborgat för oss 60+ att förstå.

Själv har jag förvånats över att de ställen jag själv frekventerar när jag handlar mat, de senaste åren har designat om hela butikerna och placerat om varorna. Nu förstår jag varför.

Boken ger också tips om bra alternativ, och den har redan innan utgivningen begåvats med en egen

hemsida, http://aktavara.org, där det förekommer tips om just äkta varor, dessutom finns där en blogg. Jag tror att denna bok blir en lika stor succé som den tidigare, dessutom så har mina egna funderingar kommit att handla om hur han ska följa upp dessa böcker. Själv hoppas jag på en kokbok baserad på de råvaror som finns att tillgå idag.

Räcker boken till för att få läsarna att ändra matvanor undrar jag förstås efter att ha läst den från pärm till pärm. Det är givetvis en helt omöjlig fråga, men bara det faktum att läsarna blir mer medvetna om livsmedelsproducenternas metoder gör den läsvärd. Och många av oss kommer säkert att ha med den i bakhuvudet i fortsättningen.

http://aktavara.org Jag om Den Hemlige Kocken AB1 SvD Newsdesk it

Andra om: , , , , , , , , , , , , ,

[tags]Mats-Eric Nilsson, Äkta Vara, ISBN 9789170373915, Aromämnen, Färgämnen, Smakämnen, Konserveringsmedel, Konsistensgivare, Mat, Ordfront förlag, Livsmedelsindustrin, Konsumenter, Politik, Boktipset[/tags]

[print_link]


9 svar till “Mats-Eric Nilsson – Äkta Vara, guiden till oförfalskad mat”

  1. Ja det här är ett intressant ämne – klart som fanken att man bör ha koll på vad man stoppar i sig (säger jag som slänger i mig ett par påsar chips i veckan minst).

    Vad som irriterar mig med den här mat-hälso-hysterin lite är att det är så förvirrande och inte alltid så självklart. Är alla E-nummer dåliga t ex? E300 – askorbinsyra dvs C-vitamin svarar kanske på den frågan.

    KRAV-märkt/biodynamisk mat har ju visat sig innehålla mindre näring i vissa fall också.

    Då stör jag mig egentligen mer på när företagen namnfuskar. Arborioris och Avorioris är en klassiker där (det första är riktigt risotto-ris, det andra är förkokt ris).
    Banancharlottenlök som egentligen inte är riktig charlottenlök är ett annat exempel.

  2. Vad äter folk egentligen hemma? Vad lagar de för mat? Köper man grönsaker, kött, linser, burghul, ris och så vidare så kan man laga mycket god mat utan att få mardrömmar så fort man blundar.

    Det finns ju sånt som man kan äta utan att det har processats och färgats och aromats och så vidare.

    Jag kan inte påstå att jag bakar mitt bröd sjläv eller gör min egen ost men allt annat lagar jag själv. Syndar gör jag när jag använder konserverade böner eller hackade tomater då och då. Men frysta grönsaker eller fryst fisk ska det väl inte vara något elände med?

  3. Ja det mesta är ju bearbetat på ett eller annat sätt. Köper du grädde så är det ju inte självklart att du får just det du tror. Men exemplen är så många så att det är svårt att peka ut ngt enskilt. Bröd är en särskild bov förstås. Men dessa kemikalier är testade på råttor, men vi är inte råttor..

  4. jag önskar innerligt att jag aldrig ha läst denna djävla bok, det är för fan inte klokt!

    var ska den gemene människan ta vägen mitt upp i denna djungel!
    hur ska normala människor ha råd med att hålla sig friska!?
    På medeltiden och långt in mot slutet av 1700talet så var hull och fetma ett skönhetsideal! Adeln och de med pengar hade råd att se feta ut.
    Idag är det exakt det motsatta, folk har inte råd att se smala ut.
    All konserverings medel, transfetter och allt annat skit vi får i oss och som är näst intill omöjligt att få ut ur systemet.
    Visste ni att det är väldigt svårt att bränna bort transfetter?
    det råder en fetma explosion i västvärlden och drabbar mest de som inte har råd med äkta råvaror. och det är fullständigt obegripligt för mig att sånt får förekomma i ett modernt samhälle.
    Katastrof.

  5. Jag beställde hem båda böckerna i förra veckan och de ligger här. Skall bli intressant att läsa. Jag har själv märkt att maten vi köper knappast kan kallas mat längre. Jag har tidigare bråkat om köttfärsen som jag inte kan köpa eftersom den inte smakar bra sedan den förpackas i Västerås.

  6. Som ensam, rätt fattig mamma till tre glupande hungriga söner så har jag måst laga mat från grunden för att få ekonomin att gå ihop. Stora grönsaks grytor, ärt-linssoppa, hembakat bröd, mycket bönor osv.
    Nu så här efteråt tycker jag mig ha jag fått lön för mödan genom en mycket god tandhälsa hos ätteläggarna och genom de här nya forskningsresultaten.
    Det där att matlagningen tar alltför lång tid stämmer inte. Man har en matlagningsdag under veckan, lördag el söndag och fryser sedan in resultaten. Sedan blir det rätt lindrigt under veckodagarna när man bara behöver ta fram portionsförpackningarna och tina upp brödet.