Jan Guillous nya bok släpps till bokhandels-
diskarna idag. Det betyder i normala fall att den dyker upp på biblioteken om tidigast två eller tre veckor.

Persongalleriet i boken är något utökat, hjältar från flera böcker dyker upp, bland Carl Gustaf Gilbert Hamiltons medagerande finns även Ewa Tanguy, Anna Holt, Pierre Tanguy, Erik Ponti samt återigen Mouna al Husseini.

Carl Hamilton är efterlyst för mord, mord som han dessutom har begått. Han har hållit sig undan den svenska rättvisan ett antal år men har beslutat sig för att överklaga domen och har därför i hemlighet flyttat till St Petersburg där han skaffat sig en lägenhet. För att kunna överklaga behöver han hjälp, en hjälp där den gamla bekantingen Erik Ponti blir en central figur. Så börjar handlingen i boken och precis som vanligt låter Guillou oss veta vad han tycker om saker och ting eftersom boken har lagom doser av pedagogiska pekpinnar, oftast införda med stor finess. Så här säger Carl Hamilton i ett sammanhang inledningsvis i boken:

Hamilton: ”- Du och jag fick lära oss i skolan att segern kom sig av en landstigning i Normandie i juni 1944 som kostade 3000 amerikanska liv. I juni 1944 hade Ryssland förlorat 30 miljoner liv, belägringen av Leningrad var sedan länge bruten och Sovjetarmén var i full fart på väg mot Berlin.”

Det är helt korrekt information och Guillou berättar det som i en bisats med hjälp av boken hjälte. Så förhåller det sig alltid med hans böcker, i den här boken så är kanske det tydligaste budskapet att det är Saudiarabien, eller i vart fall några prinsars pengar, som finansierar Usama bin Laden och hans galna terrorister, men Saudiarabien får vara helt ifred eftersom finanseliten i USA har mycket affärer ihop med landets kungahus. Istället blev det som bekant Afghanistan och Irak som fick smaka på USA:s hämnd, i krigshandlingar som fortfarande pågår.

I slutet av Hamiltonserien så tyckte jag att Jan Guillou började skriva på ett slentrian-
mässigt sätt. Böckerna var inte lika genomarbetade som de första i serien och några av dem kunde jag faktiskt varit utan. Nu fungerar man inte så som läsare om man gillar en figur i en thrillerserie, man läser dem ändå. I vart fall så är det så jag själv fungerar. Böckerna efter Hamilton har jag gillat, och

även Madame Terror där han återkommit i stor stil. Något som gällt även de andra av hans senare böcker även om inte Carl Hamilton dykt upp i dem.

Nu drivs det gäng, som jag presenterade namnen på inledningsvis, ihop i ett till synes hopplöst uppdrag i ett arabland, ett uppdrag som i all sin orimlighet fås till att bli en trovärdig thriller för Guillous penna. På vägen hinner han dela ut ett antal snytingar åt politiker och företeelser i Sverige, på ett visserligen förutsägbart sätt men samtidigt med den elegans som bara Guillou och någon enstaka till kan klara av.

Men inte om det gäller din dotter är en av de bästa Hamiltonböckerna. Det är en tät stämning och boken känns väl bearbetad. Många kommer att hävda att det är den absolut bästa. Guillou sade i en nätchatt igår på Dagens Nyheters hemsida att detta är den sista Hamiltonboken. Så kanske det känns, och det kanske är sant.

I så fall går den f.d. amiralen, Carl Gustaf Gilbert Hamilton, i pension med flaggan i topp. it HD1 SDS DN AB

[tags]Carl Hamilton, Ewa Tanguy, Anna Holt, Erik Ponti, Pierre Tanguy, Erik Ponti, Jan Guillou, Boktipset, Politik, ISBN 978-91-642-0265-9, Piratförlaget[/tags]