De senaste månaderna har jag tyckt mig lägga märke till att Svenska Dagbladets ledarsida blivit alltmer blogglik. Jag vet inte om de anser att läsarna inte klarar av att ta in en text på med än hundra ord, eller om de helt enkelt inte har något att säga.
Men som underhållning betraktad så duger den trots allt fortfarande. Per Gudmundson hävdar idag i rubriken att det går fortsatt ”Framåt för Maud Olofsson”. Det är en sorts rå humor som ibland undslipper Pers penna, för inte ens han kan väl undvika att ta till sig att den centerpartistiske partiledaren allt oftare kallas ”Skrikan” i folkmun. Det är förstås lite elakt, men hon har ju som bekant en gäll röst.
Sanna Rayman skrev igår som rubrik ”Det kan komma in en kommunist i regeringen”. Och det upptäcker hon först nu? ”Artikeln” är som vanligt under hundra ord och jag väljer att citera två meningar: ”Där andra politiker kan förefalla lite svalt distanserade är Maud Olofsson allt annat än ljummen. För henne är det på riktigt – hela tiden. Det här är en politiker som investerar känslor i sitt värv.”
Av detta kan man givetvis dra den helt korrekta slutsatsen att man nu jobbar på att rädda kvar centerpartiet i Riksdagen, och för all del, ledarsidan är Svenskans politruckavdelning och de får försöka rädda vem de vill. Det är dessa politiska livräddares förbaskade skyldighet att försöka rädda kvar Maudan oavsett vad andra tycker om saken.
AB: ”De svenska bönderna ska minska sina utsläpp och därmed bidra till att övergödningen i Östersjön minskar. Men det ska inte ske med hjälp av lagstiftning utan på frivillig väg, framgår av regeringens havsstrategi som presenteras på tisdagen… …– Lagkrav låter kortsiktigt så kraftfullt. Men det riskerar att bli som att pissa på sig, skönt först men kallt efter ett tag, säger miljöminister Andreas Carlgren till Svenska Dagbladet.”
Nu kommer vi snart att få se en stor kampanj för att rädda kvar Andreas Carlgren i Sveriges Riksdag. Samtidigt är det skojigt att se att alla centerpartister inte har gett upp bönderna. Man kan faktiskt vara miljöminister och hoppas att bönderna självmant ska dra ner på utsläppen, i alla fall under valår. Nu vill vi se en massiv räddningsaktion för Carlgren också på SvD:s ledarsida.
i Tags: Sanna Rayman, Per Gudmundson, Svenska Dagbladet, SvD, Mediekritik, Politik, Val 2010, Maud Olofsson, Andreas Carlgren svd12 ab12 dn12 ex t
10 svar till “SvD:s ledarsida alltmer blogglik”
Centerpartiet är ett riktigt blysänke, förhoppningsvis lyckas de t o m dra ner SvD:s ledarsida.
Ja de försvinner ur riksdagen i valet, och vem kommer att sörja dem? Inte jag i alla fall.
Observerade precis samma sak när jag bläddrade i svd’s pappersupplaga igår; att i helt tomma ord smöra för centern och maud. En annan sak gick också att observera; de gick hårt åt miljöpartiet och försökte framställa dem som oseriösa och som att de med en ”dold agenda” skulle chockskatta svenskarna om de fick makten. ”Rapporteringen” från deras kongress var särskilt underhållande – ett riktigt lågvattenmärke som visar hur lågt den politiska journalistiken sjunkit.
Miljöpartiet ser ut att vara det logiska målet att angripa för borgarpressen då det är dom som står för de rödgrönas höga opinionssiffror.
Ja det är uppenbart, frågan är förstås om de inte skjuter sig i foten när läsarna märker hur de agerar. Jag tror det.
SvD:s hets är skrämmande. Undrar om någon skulle våga skriva en artikel om en dag i kd:s idealsamhälle eller m:s idealsamhälle?
Vinklingen av kongressen är också extrem. Annat är väl inte att vänta med tanke på att många muf:are vässar tänderna och följer kongressen. Jag följde kongressen från tv-soffan och bortsett från någon lokalpolitiker och Laszlo Gönci (han är ju alltid med…) så var det inte några extrema förslag. Att man markerar i arbetstidsfrågan tycker jag är bra. Det är inte farligt att ta en debatt om det och Peter E har varit övertydlig om att det INTE kommer genomföras denna mandatperioden, ändå skräms högerpopulisterna…
Jag tycker att det är viktigt för demokratin att sådana som Laszlo G. får ha sina udda åsikter, se udda ut och komma till tals. Alternativet – ett toppstyrt moderaterna – är ju än mer skrämmande där man får uppmaningar om hur man ska klä sig och vilka ord man ska använda… Original finns med udda åsikter finns i alla partier, det är ju en paradgren för c (nassen), kd (fundamentalister och kreationister), fp (alexander bard och hans liktänkande) och m (röstfuskarna och de som egentligen vill avskaffa allt vad välfärdsstat heter) så det är lite lätt löjleväckande att de ger sig på enskilda gräsrötter för att skrämmas faktiskt…
Det patetiska i att centern angriper miljöpartiet är ju att de, som visade sig med bensinskatten, egentligen tycker samma sak i 90% av miljö- och företagarfrågorna. Skrämmer man med mp undrar nog många väljare försynt varför man ska rösta på m eller kd för småföretagen och miljön?
Det är inte farligt att ta en debatt om det och Peter E har varit övertydlig om att det INTE kommer genomföras denna mandatperioden, ändå skräms högerpopulisterna…
Jag klurar på att skriva lite om det där…
Jag är övertygad om att Mauds hets mot ”kommunisterna” och Mona slår tillbaks mot henne själv. Den sortens retorik hon försöker skrämma med är ju applicerat på henne argument för varför hon själv ska bort. Man ska inte kasta sten i glashus och jag tror att många retar sig på henne. Hon erkänner aldrig misstag, kan inte ta saklig kritik och benämner centern som ”mitt parti”.
Om man läser hur folk reagerat som sett intervjun med henne i Korseld verkar det som att de flesta delar min åsikt… Maud är inte partiledare efter valet, den saken är säker! Frågan är vad som kommer istället… Magnus och Fredrik är läsikga i sin dåliga respekt för etablerade politiker som faktiskt kan något. Unga politikerbroilers som avfärdar oliktänkande i partiet med tillmälen trots att de oliktänkade var födda när Chernobyl inträffade, den ene av dem råkar vara professor i miljöfysik och den andre en lantbrukare som drabbades personligen i flera år av Chernobyl. De vet vad de pratar om men tystas ned av broilers som har noll koll. Pinsamt och säger mycket om centern av idag.
Jag hade stort förtroende för Andreas Carlgren när han blev utsedd till miljöminister och tyckte att han var ett utmärkt val. Idag har jag inget förtroende kvar för honom. Karln saknar ryggrad!
Framåt för Maud Olofsson?, Centern har ju misslyckats gång på gång på senaste tiden. Maud kan ju inte ens vara med i debatter på tv utan att börja skrika högljutt, det är väl hennes sätt att föra härskarteknik.
Jag har tyckt länge att våra tidningar som förmedlar nyheter har var riktigt lågt Det börjar likna den typ av media som US har haft sedan 80 talet, mer åsikter en fakta.
Jag har också inte set en nyhets källa skriva om avtalet mellan Iran och Turkiet/Brasilien om att Iran ska lämna över sitt Uran till Turkiet för raffinering och på så sätt inte få tillgång till vapenklassat uran.
Men det är väl för att vi ska köpa Britternas, Israels och USAs kommande krig mot Iran.
Jag håller helt med om synpunkterna om Svd:s ledarsida – den torde väl slå alla rekord bland svenska tidningar idag vad gäller enögdhet på det som sker inom politiken. Och på senare tid är det som sagt ”Skrikan” som man på alla sätt för fram som ett föredöme. Vem skriver man för egentligen? Det var också intressant att se skillnaden mellan DN:s ledarkommentar till de s.k. visionära mål som ”Skrikan” förde fram häromdagen. Svd tyckte det var höjden av politisk framsynthet, medan DN tyckte det var mest flum utan konkret innehåll! Vad gäller Carlgren är det väl bara att hoppas att det blir han som efterträder Maud. Då får vi säkert se Centern försvinna ur svensk politik, maken till pajas är ju svårt att hitta. Då måste man gå på cirkus!