Replik till Lennart Frantzell på – Det Progressiva USA

120715


Gästbloggning av Anders Romeljsö: Lennart har reagerat på mitt blogginlägg om Syrien på www.jinge.se. Han tar upp flera viktiga frågor, men ger inga fakta som visar att mina påståenden är felaktiga. Inledningsvis nämner han mitt påstående att ”det finns en helt dominerande supermakt som sedan länge arbetat på att försvaga Syrien för att ytterligare öka kontrollen över Mellanöstern, försvaga Iran och i förlängningen Kina och Ryssland. USA har mer än 700 militärbaser i mer än 70 länder, har startat mångdubbelt fler krig och stött mångdubbelt fler krig och stött mångdubbelt fler diktaturer och statskupper än något annat land. ”

Jag bemöter här några av synpunkterna från Lennart, som också tar upp en del ämnen som jag inte skriver om i mitt blogginlägg.

Först kan jag dock nämna att jag liksom, Lennart också har erfarenheter av USA. Jag var gästforskare på UC Berkeley för närmare 25 år sedan och har sedan besökt USA många gånger, där jag har många släktingar, vänner och kolleger och har övervägande mycket positiva egna erfarenheter.

1. Har USA försökt försvaga Syrien? Det finns många belägg för detta. De kan återfinnas bl.a. i inlägg på www.globalresearch.ca och i flera inlägg på bloggen http://aromelsjö.se.
– 2002 talade dåvarande presidenten GW Bush om Irak, Iran och Nordkorea som ondskans axelmakter, ett begrepp som senare utvidgades till att omfatta även Kuba, Libyen och Syrien.
– Sedan 2005 har USA:s regering finansierat den sunnimuslimska befolkningsgruppen mot Assad.
– I ett tal 2007 citerade NATO:s förre överbefälhavare Wesley Clark ett konfidentiellt dokument från 2001 från ”Office of Secretary Defense” i USA, som presenterade planer för att systematiskt destabilisera regeringarna i bl.a Irak, Iran, Libyen, Sudan och Syrien (Nile Bowie 120214. Geopolitical destabilization and regional war. The road to Teheran goes through Damascus. www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=29285).

– Enligt CBC News 18 april 2011 har USA:s utrikesdepartement ”been funding opponents of Syrian President Bashar Assad, since 2006?.
– Enligt Daily Star i Storbritannien har agenter från CIA och MI6 (Storbritannien) samarbete med FSA. Enligt en rapport från brittiska militära källor i november 2011 har brittiska och franska specialstyrkor tränat medlemmar i FSA, i en bas i Turkiet.

– 21 juni 2012 bekräftade New York Times: what alternative media outlets and numerous geopolitical analysts had been reporting since the first months of the uprising in 2011, that outside forces, including the American CIA, were supplying Syria’s rebels with weapons and material assistance from Southern Turkey.
(“C.I.A. Said to Aid in Steering Arms to Syrian Opposition,”)

-TIME Magazine beskrev 25 juni i artikeln “A War on Two Fronts hur US State Department budgeterat mer än $72 million för att träna beväpnade motståndsmän i Syrien (www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=31710)
Vem är ambassadör Robert Ford? Lennart beskriver Robert Ford, som en av USA:s ledande diplomater. Bilden kan kompletteras. Robert Ford har enligt uppgifter, som ter sig möjliga/sannolika spelat en viktig roll att organisera och slussa vapen från utlandet till motståndsmän i Syrien. Han var tidigare andre man hos John Negroponte, ambassadör i Bagdad 2004-2005., känd för att ha bidragit till att organisera dödsskvadroner i El Salvador, vilket medförde tiotusentals dödsfall. (www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=31096). Därmed inte sagt att jag har några belägg för att Ford är inblandad i sådant.

2. USA:s krig, statskupper och militärbaser: Boken ”Killing Hope av W Blum är en faktarik och utmärkt redogörelse för drygt 50 krig och statskupper som USA varit inblandad i efter andra världskriget. En annan sekundär källa är (http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_United_States_military_operations), och det finns flera andra liknande förteckningar att finna på via internet.

Militärbaser: Det finns lite varierande uppgifter om antalet USA-baser, i vilka länder de ligger och hur många de utlandsstationerade trupperna utgör. Totalt hade USA runt 2007 omkring 400 000 soldater och befäl utomlands varav hälften i uniform samt 80 000 lokalanställda i över 130 länder och på 737 militärbaser enligt officiella källor. En annan källa anger att USAs totala militär styrka är cirka 250 000 man (Andersson 2010), vilket stämmer någorlunda med den tidigare uppgiften om cirka 280 000 man i vapen. Ytterligare en källa uppger att det finns totalt över 700 militärbaser i ett sjuttiotal länder, och militär trupp i ungefär lika många länder (Foster et al. 2008). Ojanen et al. (2011) skriver att ”amerikanska soldater finns idag i fler än 150 länder på 100-tals basinstallationer”. The London Times (5-6-2010) rapporterade att amerikanska trupper nu är verksamma i 75 länder, och i Washington Post skrev Karen de Young och Greg Jaffee år 2010 att specialstyrkor från USA opererade i 75 länder, 15 fler än då Obama tillträdde (de Young & Jafee. US ”secret wars” expands globally. Washington Post 4 juni 2010; http://www.twf.org/News/Y2010/0604-Secret.html. En annan källa uppger att specialstyrkor verkar i 120 länder. (Nick Turse. Secret war in 120 countries. Asia Times 5 August, 2011; http://www.atimes.com/atimes/south_asia/mh05df01.html ..

Den förre presidentkandidaten för Republikanerna Ron Paul uppgav att USA hade 900 militärbaser i 130 länder (http://www.politifact.com/truth-o-meter/statements/2011/sep/14/ron-paul/ron-paul-says-us-has-military-personnel-130-nation/). Att det pågår en tävlan, en konkurrens om ekonomiskt och politiskt inflytande i världen mellan USA, Kina och Ryssland är knappast en kontroversiell bedömning. Det är belagt att USA anlagt en del militärbaser nära Kina och Ryssland under 2000-talet.

3. Iran: Sedan månader påstår framför allt USA:s regering med varierande intensitet påstående från att Iran håller på att skaffa kärnvapen, något som man inte presenterar belägg för. Chefen för den samlade underrättelsetjänsten i USA (NIE) J Clapper har i slutet av januari uttalat att man inte vet om Iran försöker skaffa kärnvapen, liksom försvarsminister Panetta 8 januari i TV-programmet “Face the nation” och Israels försvarsminister Barak 18.1 i israelisk radio.

Samtidigt har USA under Obama moderniserat sin arsenal tusentals kärnvapen, och accepterar tydligt att Israel har (uppskattningsvis 100-200 kärnvapen). USA har tagit initiativ till kännbara sanktioner mot Iran, vilket stöds av EU. Sunday Times, och DN skrev 25 mars: “Israeliska specialstyrkor, baserade i irakiska Kurdistan, opererar långt inne i Iran, iförda iranska militäruniformer”.

4. Irak. Lennart skriver att USA helt dragit sig tillbaka från Irak. Det stämmer inte, Man har sin största ambassad med 16 000 anställda i Bagdad, varav 5 500 är militärer. Sedan finns legoknektar och 6 baser. ”I enlighet med andra bilaterala överenskommelser än säkerhetspakten, kommer USA att ha en mycket kraftfull säkerhetsagenda”, säger USA:s Irakambassadör James Jeffrey. ”Det är vår långsiktiga relation som är viktig”, säger brigadgeneral Jeffrey Buchanan, talesman för USA:s trupper i Irak”. ”Vårt partnerskap med Irak och framför allt den irakiska militären är kritisk för våra intressen, USA:s intressen i regionen”.

Huruvida detta bloggsvar möter upp till Lennarts påstående om ”Anders Romelsjös helt hämningslösa och makalösa utfall mot USA, som närmast likar en lätt berusad gammaldags domedagsprofet någonstans på en Ziggarat i Babylon på Hammurabis tid” kan läsaren fundera på.

Bilaga: Viktiga årtal då USA ingriper militärt

Europa
– 1991: Kroatien och Slovenien bryter sig ur Jugoslavien, uppbackade av Tyskland
– 1995: NATO startar flygbombningar i Jugoslavien; serbiska ställningar i Bosnien
– 1999: NATO genomför massiva flygbombar av Jugoslavien; framför allt nuvarande Serbien. USA driver igenom Kosovos självständighet och skapade USA:s idag största militärbas, Camp Bondsteel, i Europa.

Mellersta Östern
– 1953. Iran. Mossadeqregeringen störtas genom en militärkupp organiserad av USA och Storbritannien. Den diktatoriska shahregimen styr sedan på USA:s mandat i nästan 30 år.
– 1978: Kampen om Palestina, den första av flera Israel-invasioner av Libanon
– 1979: Iran. Revolution och Khomeini tar makten; slaktar vänstern
– 1980: Stort krig mellan Irak och Iran (slutar först 1988); Väst levererar vapen till Irak
– 1980: Carterdoktrinen om Persiska viken; det anges som ett vitalt amerikanskt intresse, hindra andra stater att ta kontroll över oljan
– 1983: Libanon. USA-ambassad och militärbas angrips, och cirka 300 amerikaner dödas
– 1986: Libyen. USA flygbombar Libyens huvudstad Tripoli
– 1988: USA-fartyg skjuter ned iransk passagerarflygplan med pilgrimer (290 döda)
– 1991: Första Irakkriget
– 1993: Omfattande sanktioner mot Irak, som successivt slår hårt mot civilbefolkningen
– 2002. Irak m fl. 2002. Bush proklamerar USA:s rätt att militärt intervenera i ”skurkstater” som i första hand Iran, Irak och Nordkorea, och i andra hand Kuba, Syrien och Libyen.
– 2003: Andra Irakkriget

Asien
– 1950: Korea. USA saboterar strävandena till återförening av Korea efter kriget, och ger stöd åt bildandet av fascistregim i Sydkorea. Raider in i Nordkorea och artilleribeskjutning. Koreakriget slutar först 1953 med vapenstillestånd. Facit: 3-5 miljoner döda.
– 1975 Vietnamkriget slutar, har pågått sedan 1957
– 1979: Sovjet invaderar Afghanistan, och lämnar först 1988
– 1996: Talibanerna tar, med hjälp av krigsherrar, över makten i Afghanistan
– 2002: USA anfaller Afghanistan och två ockupationsarméer besätter efterhand landet

Afrika
– 1993. Somalia. USA Invaderar ”av humanitära skäl” och det slutar med massaker på ovillig civilbefolkning och ett antal invaderande soldaters död. Förödmjukande fiasko för USA.
– 1998. Sudan, Bombningar av ”strategiska mål” i Sudan visar sig vara fabriker för tillverkning av läkemedel.
– 2006. Somalia. USA övertalar och finansierar Etiopiens invasion av Somalia, varvid den fred som de islamistiska domstolarna lyckades skapa ersatts med det som varit, nämligen krig och kaos.

Latinamerika
– 1954. Den vänsterliberala Arbenzregimen i Guatemala störtas av en invasionsstyrka bestående av exilguatemalaner, stödda av USA.
– 1961: Kuba. USA utrustar en anfallsstyrka, vilken blir slagen i Grisbukten. Intensiva försök, ekonomiskt, diplomatiskt och militärt, inklusive många mordförsök på Fidel Castro, att störta den nya regimen, inleds.
– 1973. Chile. USA stöder aktivt militärjuntans störtande av den folkvalda Allenderegeringen och en långvarig högerdiktatur som tar 20000 människors liv upprättas.
– 1981: Nicaragua. USA bygger upp Contras militära styrka i Honduras. 1982 sker det första stora contrasangreppet inne i Nicaragua
– 1983: Grenada. USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i landet,
– 1986: Haiti – Baby Doc störtas och USA fortsätter att styra
– 1989: Panama. USA invaderar landet varvid minst 4000 civila offer krävs.
– 1992: Bildandet av NAFTA, North America Free Trade Association; en marknad på 370 miljoner människor skapas
– 2004: Haiti. Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas av USA och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas

Exempel på icke-militära, politiska interventioner från USA:s sida

1955-60. USA genomför framgångsrika politiska interventioner för att byta ut regeringar i Argentina, Vietnam, Ungern, Haiti, Japan, Chile, Irak, Laos, Sudan, Libanon, Nepal, Ecuador, Sydkorea och Turkiet


i Andra om: , , , , , , , , , , , , , , , , ab123 ekot dn123 svd123

  20 comments for “Replik till Lennart Frantzell på – Det Progressiva USA

  1. Christer
    15 juli, 2012 at 10:52

    Jag orkade inte plöja igenom detta mastiga inlägg. Jag tycker det räcker med att granska USA:s vapenutveckling och den enorma energi som läggs på detta, för att konstatera att vi bara har en ondskans axelmakt och det är USA!

    • KalleB
      15 juli, 2012 at 12:22

      Synd.

      Det ligger nog en hel del sanning i inlägget,måhända inte absolut sanning,men dock en klar antydning om vilket land kanske inte är så demokratiskt som herr Franzell vill tro?

      Vem vet?

    • Christer
      15 juli, 2012 at 12:49

      I all rättvisa vore en lika grundlig analys av motpolen Ryssland rimlig. Att USA inte har rent mjöl i påsen och drivs av sina interna mål för att skaffa sig inflytande och säkra landet betvivlar nog ingen.

      Men, jag misstänker och vet till viss del att även Ryssland hade liknande mål. Tittar man bara på alla Sovjetrepubliker så blir listan ganska lång och på de flesta ställen där USA varit har jag för mig att Ryssland stått som en motpol. Vem som startat slagsmålet har jag dock ingen aning om.

      Sovjet hade 15 republiker varav endast en var frivillig medlem. Sen har man vidare en mängd interna provinser inom Ryssland som inte är helt med på att vara del av Ryssland osv.

      Att bara beskriva en sida som ond är enkelt men jag tycker det är viktigt att belysa att USA bara är ena sidan av myntet. Jag misstänker att de flesta här trots allt nog helst vuxit upp i USA snarare än i Ryssland.

      Jag har varit en mängd gånger i bägge länder men kan för den delen inte alla detaljer om deras otyg runtom i världen. Misstänker att Jinge har betydligt bättre koll på Rysslands förehavanden och det vore intressant att få ta del av dem.

      • 16 juli, 2012 at 03:32

        Och varifrån har du fått idén att Putin är så odemokratisk?

        • 16 juli, 2012 at 12:52

          Då kan du förstås Rysslands konstitution så berätta: Är den så formulerad att en person inte får ställa upp igen – någonsin, efter två perioder som president? Eller är den så formulerad att det är tillåtet att ställa upp igen efter att en annan president har suttit någon eller några perioder? Eller så att den kan tolkas som att detta är tillåtet?

          • 16 juli, 2012 at 16:24

            Jag är ute efter fakta, har Putin manipulerat konstitutionen? Eller är detta påstående falskt?
            Just nu pågår det en kampanj mot Putin och denna kamanj bör sättas in i det större sammanhanget. Jag vill veta hur mycket som är sant i denna kampanj. Vill inte du det?

            • Jan B
              16 juli, 2012 at 18:07

              Jag tycker nog att Kerstin resonerar mest stringent och konsekvent. Medan du Jinge mest tar till allmänna och lösa subjektiva tyckanden. Det är ju i dessa- förmodligen – förkrigstiderså oerhört viktigt att analysera den globala politiska och ekonomiska situationen på ett korrekt sätt. Och detta är ju sannerligen inte lätt för den enskilde individen, med all den propaganda vi överösesav dagligen. MEN, vad alltfler börjar inse är ju att det allra största hotet globalt sett mot alla folks fred, frihet och demokrati, ja det hotet kommer i dagsläget INTE från Ryssland eller Kina utan från en allt mera vansinnig och krigsgalen västvärld, med USA i spetsen. I själva verket verkar det ju i dagsläget i stället vara så att det är just Rysslands och Kinas agerande som ännu så länge hindrar västsidan från att gå från ord till handling, och utlösa ett storkrig omkring Syrien med omnejd.

    • 16 juli, 2012 at 21:20

      Ja, jag försöker ge fakta-belägg för det. Lennarts kritik och hans replik idag visar att alla inte är övertygade. Fortsättning följer.

  2. KalleB
    15 juli, 2012 at 14:38

    Varför blanda in Ryssland här?
    (Skrev lite mer nyss men det gick mot yttre rymden,Irans fel?) ;)

  3. 15 juli, 2012 at 18:29

    Kan svara först i morgon em, som det verkar.

  4. 15 juli, 2012 at 21:37

    Här kommer mitt svar på Anders Romelsjö häpnadsväckande åsikter om USA. Som Ianto påpekar i en kommentar här ovan så ingrep USA faktiskt mot ett folkmord i det forna Jugoslavien. Men det är alltså Romelsjö emot. Han anser också att USA provocerade fram Koreakriget.

    http://www.usabloggen.se/2012/07/15/bland-sanningssagare-och-usa-besatta-i-den-svenska-bloggosfaren/

    • 16 juli, 2012 at 21:24

      I sitt nya blogginlägg förmår Lennart Frantzell inte på någon punkt vederlägga de fakta och de slutsatser jag presenterat i mitt blogginlägg och i min replik till honom igår. Jag kommer att i nästa inlägg kort diskutera USA:s militärbaser, Koreakriget och Jugoslavien, som Lennart återfunnit i bilagan till mitt förra inlägg.
      Fortsättning följer..

  5. Anton
    15 juli, 2012 at 23:18

    Anders Romelsjö har bra koll på läget och det hedrar Jinge att ge honom utrymme i sin eminenta blogg.

    Efter 25 år i USA är det begripligt att Lennart inte kan bita den hand som föder honom.
    Tyvärr gör han misstaget att etikettera all kritik mot USA som vänsterpolitik men även detta kan nog ursäktas med svårigheten att ha koll på det politiska läget här hemma efter så lång bortavaro.
    Tro det eller ej Lennart, men det finns ingen vänsterpolitik kvar i Sverige! Alla slags vänsteråsikter har flyttats till höger om mittpunkten samtidigt som alla högeråsikter flyttats mot vänster. Det gamla högerpartiet har t ex kunnat utropa sig som ”Det enda arbetarpartiet” utan att någon protesterat.

    Att ta ställning mot krig som avser att byta ut en liten sekulär diktatur mot en radikal wahabistdiktatur är heller inget höger- eller vänsteralternativ. Det är galenskap.

  6. 16 juli, 2012 at 03:40

    Anders Romelsjö :
    Bra svarat ovan, tycker en som också blev kritiserad av Lennart, i samma inlägg som du, men som inte ids besvara sådana där inlägg.

  7. Jens
    16 juli, 2012 at 06:37

    Romelsjo får väl bli mer konkret när det gäller källor

    • 16 juli, 2012 at 21:26

      Gärna. I min replik till Lennart anger jag tydligt flera källor, i kommande inlägg ett par till. Maila mig om du vill ha fler eller utförligare källor.

  8. Peter
    16 juli, 2012 at 17:39

    Jag har följt Lennarts blogg i några år nu och finner den ofta mycket intressant.

    Däremot tycker jag han reagerar mycket konstigt på Anders Romelsjös inlägg. Det är fullt möjligt att det finns faktafel i Anders Romelsjös påståenden, men Lennarts överreagerande med mindre sympatiska kommentarer som angränsar till personangrepp passerar gränsen till vad som är anständigt, tycker jag.

    Jag tar nog en pause från ”Det progressiva USA”, sen hoppas jag också på en ursäkt från Lennart

  9. 16 juli, 2012 at 19:36

    När jag, för några år sen påstod att USA siktade på att ge sig på Iran då uttryckte Lennart samma hånfulla åsikter om min person och mina förståndsgåvor som han nu uttalat mot Anders Romelsjö (och indirekt även mot mig). Det torde få förnuftiga människor betvivla idag, när man redan börjat – med de ekonomiska sanktionerna. Det är många som är blinda för de propagandakampanjer som pågår och vad de syftar till och tänk, det är precis det som är meningen med dem. Folk ska gå på dem – och det gör de till all olycka. Det kostar många oskyldiga människor livet.

    Tycker dessutom att det ser ut som om Lennart borde skaffa sig lite bättre information om krigen i f.d. Jugoslavien som nog inte heller de var vad de verkade vara. Idag finns det sådan information att tillgå på nätet. Då fanns inte nätet emellertid så den ensidiga propagandan mot serberna fick stå alldeles oemotsagd, utom i OM, där Diana Johnstone fick skriva en balanserande artikel – varvid helvetet bröt ut i mediasfären, i de stora drakarna, och OM:s redaktör tvingades avgå.

Comments are closed.