Inte bara Monas fel

En sak som jag lagt märke till många gånger från i höstas och fram till idag är att Mona Sahlin har svårt att få med sig dem som självklart borde stödja henne. Många journalister och politiska reportrar som har S-stämpel är mycket kritiska till Sahlin, och kritiken återkommer gång efter gång på ledarsidor och i deras egna kolumner. Det verkar som om vissa skribenter inte vill att Mona Sahlin ska bli statminister i höst. Igår skrev Lena Mellin en artikel som har underrubriken – analys.

Lena Mellin/AB: ”I dag är det exakt ett halvår kvar till valet och enligt opinionsmätningarna väntar en promenadseger för de rödgröna. Men för vänsteralliansens absolut största parti, Socialdemokraterna, är det motigt. Partiet ligger på eller under sitt gamla valresultat, 35 procent, den sämsta noteringen sedan riksdagsvalet 1921. Detta trots att Socialdemokraterna med alla rimliga mått borde sitta i guldsits. Arbetslösheten är den högsta på femton år, ungdomsarbetslösheten är skyhög, exporten krymper, missnöjet med försämringarna i sjukförsäkringen och a-kassan är utbrett – och högljutt. Ändå lyfter det inte för Mona Sahlin och hennes sossar.”

Själv fick jag upp ögonen för detta när Lotta Gröning kom ut med sin bok – Sanning eller konka, med underrubriken Mona Sahlins politiska liv. Hon arbetade då på Aftonbladet och fick en förfrågan från Albert Bonniers förlag om hon inte kunde skriva en bok om Sahlin, och det kunde hon. Idag har hon slutat på Aftonbladet och arbetar på Expressen.

Lena Mellin har dock rätt i en sak i sin artikel. Det var ett misstag av Sahlin när hon deklarerade samarbetet med MP utan att inkludera vänsterpartiet. Det var en gigantisk miss och jag tror som Lena Mellin att det fortfarande finns svallvågor kvar inom partiet. Samtidigt finns det förstås ett missnöje med att vänsterpartiet blev insläppt, jag behöver knappast säga namnen på de socialdemokratiska bloggare som i praktiken står mycket långt till höger om partiprogrammet. Förr kallades det gänget för gråsossar idag väljer jag att inte kalla dem någonting alls, men de finns och de är många.

Det är klart att ett trepartisamarbete reser ett antal frågor, medlemmarna i respektive parti är sällan helt odelat positiva, något som givetvis drabbar även Sahlin. Men samma sak händer i de andra partierna, det är många vänsterpartister som oroas över vad samarbetet ska leda till, somliga har till och med befarat att vi går mot ett tvåpartisystem och att (V) ska försvinna. Jag har inte särskilt bra insyn i (MP), men där är det väl klackarna i taket med tanke på all positiv press som Wetterstrand får.

Socialdemokraterna måste dock ta sig en funderare på varför många inflytelserika socialdemokratiska journalister är så negativa till partiledaren, något som den borgerliga pressen glatt noterar och hänger på.

intressant Tags : , , , , , , , svd1 dn1 ab1 ex1 t

  10 comments for “Inte bara Monas fel

Comments are closed.