Viktigt avtal om Kaspiska havet


Denna artikel replierar främst på en artikel i Ryska Posten nr 27 av Stefan LindgrenRyska Posten med tillägg av uppgifter i en liknande artikel av Björn Nistadsblogg. Stefan Lindgren har fått uppgifterna från en rysk källa
Kaspiska havet är världens största insjö med en yta på374 000 kvardratkilomter, dvs 83 % av Sveriges yta.
Även etablerade media har rapporterat om detta, men inte lika utförligt eller insiktsfullt om avtalets betydelse. SvT
Kaspiska havet 180814

”Avtal om Kaspiska havet” (Från Ryska Posten)
De fem kuststaterna vid Kaspiska havet har undertecknat ett historiskt dokument som bl.a. innebär att området fredas från utländska militärbaser. Förarbetet för avtalet har pågått sedan 1996.
Konventionen om Kaspiska havet undertecknades vid en ceremoni i Aktau, Kazakstan, av Rysslands president Vladimir Putin, Azerbajdzjans president Ilham Alijev, Turkmenistans president Gurbanguly Berdymuchamedov, Kazakstans president Nursultan Nazarbajev och Irans president Hassan Rouhani.

Konventionen föreskriver att huvuddelen av Kaspiska havets yta kommer att vara i gemensamt bruk medan kontinentalsockeln delas upp. Staternas territorialvatten
ska inte överstiga 15 sjömil (ca 28 km), och den intilliggande fiskezonen – 10 sjömil (ca 19 km). Sjöfart, fiske, forskning och installation av ledningar ska bedrivas enligt gemensamma regler som bl.a. tar hänsyn till miljön.
Kuststaterna har rätt att upprätta en säkerhetszon på upp till 500 meter runt särskilda objekt. Den viktigaste principiella frågan har varit om Kaspiska havets ska behandlas som en sjö eller som ett hav,
vilket leder till olika principer för uppdelning. Ryssland, Kazakstan och Azerbajdzjan har hela tiden yrkat på uppdelning enligt mittlinjeprincipen, som gäller för hav, medan Iran och Turkmenistan har velat dela upp kontinentalsockeln i fem lika delar. I huvudsak tycks mittlinjeprincipen ha segrat men den exakta gränsdragningen har lämnats till fortsatta förhandlingar. För att blidka Iran och Turkmenistan har man avstått från den brukliga uppdelningen i 200 sjömils ekonomisk zon; istället ska hela havsytan brukas gemensamt och endast kontinentalsockeln delas upp.

En tvistefråga har varit pipelines och kablar. Nu fick Turkmenistan igenom sin uppfattning att sådana bara behöver godkännas av de stater vars territorialvatten berörs, vilket öppnar för export av landets gas till Europa via Azerbajdzjan.

Björn Nistad skriver dessutom bland annat att
”Avtalen forbyr dessuten opprettelse av militærbaser tilhørende fremmede makter ved Kaspihavet. Og partene ble enige om å inngå en avtale om militært samarbeid.
I tilknytning til inngåelsen av avtalen ble partene enige om å opprette et eget økonomisk forum.

Kaspi-regionen er ikke bare rik på olje og gass, men olje- og gasseksport fra Sentral-Asia til Europa vil måtte skje gjennom området. (Från Björn Nistads blogg)
Kaspi-regionen er ikke bare rik på olje og gass, men olje- og gasseksport fra Sentral-Asia til Europa vil måtte skje gjennom området. (Från Björn Nistads blogg)

At forhandlingene om grenser og rettigheter i Kaspihavet har vært langvarige er naturlig. Havområdet er rikt på naturressurser. Ifølge Izvestijas oppslag om Kaspi-avtalen, ”Olje gass og kaviar”, utgjør de påviste forekomstene av olje og gass 12 milliarder tonn, og de antatte forekomstene ytterligere 50 milliarder tonn. Havbunnen antas dessuten å skjule forekomster av diverse verdifulle mineraler. Og størbestanden i Kaspihavet har gitt grunnlag for en lukrativ kaviarproduksjon. Kaspi-regionen er ikke bare rik på olje og gass, men olje- og gasseksport fra Sentral-Asia til Europa vil måtte skje gjennom området. Kaspihavet har dessuten stor strategisk betydning, ikke minst med tanke på bygging av olje- og gassrørledninger.”

For Russland er den inngåtte avtalen en diplomatisk triumf. USA og andre fremmede makter får ikke opprette militærbaser ved Kaspihavet. Og russiske krigsskip får adgang til hele havområdet.”

” Helt siden begynnelsen av 1700-tallet har for øvrig Russland, Tyrkia og Persia (Iran) bedrevet et komplisert geopolitisk spill om kontroll over Kaspi-regionen. Det russiske engasjementet i området begynte da en russisk armé under kommando av Peter den store i 1722 besatte vestbredden av Kaspihavet for å hjelpe de kristne armenerne og georgierne som hadde gjort opprør mot perserne. Hovedlinjen Russlands politikk i de følgende 150 årene gikk ut på å styrke Persia som en motvekt til hovedfienden i sør, Tyrkia, og tyrkisk inntrengning i Kaukasus.”

i Andra om: , , , , , Turkmenistan, , , , , ,


6 svar till “Viktigt avtal om Kaspiska havet”

  1. Goda nyheter om Kaspiska havet.
    Det finns en mycket viktig geopolitisk konsekvens. Det är bara naturligt att regionen rik på outnyttjade resurser är av intresse för Nato. Kaspiska bassängen ligger inom Europaskommandans ansvarsområde. Det har försökt att använda skillnaderna mellan de kaspiska staterna att infiltrera regionen. Konventionen eliminerar militär närvaro från icke-Kaspiska stater, för att hålla Nato borta och bana vägen för kaspian för att bli ett hav av fred.
    Kaspiska havskonventionen (CSC)… Sätter stopp för den internationella konflikten som har pågått i över två decennier. Avtalet kommer att underlätta spänningar i regionen och bana väg för lukrativa energiprojekt samt mer militärt samarbete mellan de Kaspiska staterna. Havsbotten rymmer cirka 50 miljarder fat olja och nästan 9 miljarder kubikmeter naturgas i beprövade eller sannolika reserver, vilket kostar trillioner av amerikanska dollar. Den slutgiltiga avgränsningen av havsbotten kommer att kräva ytterligare överenskommelser mellan kustnormer för att komplettera konventionen. Dokumentet hänvisar till Kaspian som ett hav (inte en sjö) med ”en särskild juridisk status”. Varje land har rätt att etablera territorialvatten som inte överskrider 15 sjömil från strandlinjen. Ytterligare 10 sjömil definieras som exklusiva fiskezoner. Den återstående ytan av havet hålls för allmänt bruk. De statliga suveräniteten för kuststater sträcker sig över havsytan fram till dess yttre gränser för deras territorialvatten, samt till havsbotten nedan och luftrummet ovanför detta område. Ömsesidigt överenskomna säkerhetszoner på havsbotten begränsade till 500 meter skulle kunna etableras längs omkretsen av respektive sektorer kring konstgjorda objekt på villkor att de inte överstiger 500 meter från yttre punkter. Under inga omständigheter bör parternas suveräna rättigheter undergrävas. De fem kustnära nationerna kommer att skapa ett kaspiskt ekonomiskt forum.
    En bestämmelse i dokumentet förhindrar att icke-kaspiska länder utnyttjar militära styrkor på havet. Navigationsfriheten för militära fartyg är viktig för Ryssland, som planerar att flytta sina krigsfartyg som är utrustade med Kalibr långväga landangripskryssningsmissiler från Astrakhan till Derbent, närmare sjöfart. Med Kalibr-missilerna i bruk har den ryska kaspiska flotillans roll ökat. Konventionen förutsätter att sjöfartyg ska följa vissa regler, särskilt i kustområden och ekonomiska zoner.
    Med fem flottor som är verksamma i området är förebyggande förebyggande problem av särskild vikt och det finns enighet om det. I början av augusti höll Ryssland, Kazakstan, Turkmenistan och Azerbajdzjan TENIZ-2018 sök- och räddningsövning för att förbättra samarbetet mellan nationerna med gemensamma havsgränser. Turkmenistan måste inte gripa i säkerhetsproblemen när islamiska statsgrupper blir mer aktiva i norra delen av Afghanistan. Att komma närmare partnerna i Kaspiska havet kan behövas om landet behöver allierade att befria hotet.
    De säkerhetsrelaterade protokollen som undertecknades vid Aktau-toppmötet skapar en ram för den gemensamma säkerhetspolitiken i regionen. Kaspiska havet ligger i närheten av flyktiga Mellanöstern och hotbed i Afghanistan för att göra tanken om gemensam säkerhetsinsats överst på agendan för Caspian Five.

    Med ekonomiska och säkerhetsintressen förenar de fem kuststaterna, kan undertecknandet av konventionen utgöra en utgångspunkt för uppkomsten av ett nytt internationellt forum. Caspian Five kommer säkert att driva fram med projekt som hade blivit stoppade medan överenskommelsens detaljer blivit krossade. Det är en stor sak för investeringar.
    Kina kommer att vinna som utvecklingen har omedelbar relation till sitt Belt and Road Initiative (BRI). Kaspiska havet kan bli en region med växande handel och ekonomiskt välstånd. Iran behöver det dåligt som USA sanktionerar tryckfästen. I maj tecknade Iran och Eurasian Economic Union (EAEU) ett avtal om frihandelsområdet. Två kaspiska stater, Ryssland och Kazakstan, är EAEU-medlemmar. Unionen har ett frihandelsavtal med Kina för att länka det ekonomiskt med Iran, som redan är kopplat till Peking politiskt genom SCO, där det har en observatörsstatus som en aspirant nation för fullvärdigt medlemskap. Lösningen av problemet med Kaspiska havet kommer säkert att sporra det ryska-iranska ekonomiska samarbetet, eftersom båda länderna drabbas av amerikanska sanktioner.

    https://www.strategic-culture.org/news/2018/08/13/caspian-sea-convention-signed-open-new-prospects-for-region.html

      • De baltiska staterna slutar aldrig sina krigsförberedelser mot Ryssland
        Oavsett vad Ryssland gör (som t.ex att genomföra militära övningar inom sina egna gränser) presenteras det av de västerländska medierna som en demonstration av fientlig avsikt, medan Natos starkt provocerande beteende hålls utanför rampljuset. Varje nation skulle vara oroad över krigshandlingar på dess tröskel som utförs av en ovänlig allians. Den som är opartisk skulle bekräfta att Moskvas oro är mer än berättigad.
        Infrastrukturförbättringar i Baltikum och Polen för att uppfylla Nato-normerna är nästan färdigbyggda. Detta gemensamma projekt med Förenta staterna, finansieras genom det europeiska återförsäkrings-initiativet. Amerikanska B-52 strategiska bombplan har redan släppt dummy ammunition där. En NATOs Saber Strike-övning hölls i juni. US National Guard soldater är redan där för att förbereda Kazlų Rūda för nästa övning. Platsen är belägen mindre än 60 km från den ryska gränsen.
        Den 7 augusti avfyrade ett spansk krigsflygplan av misstag en flyg-missil över Estland i Pangodi-området i Estlands Tartu län, landets östra gräns till Ryssland. Antag att det hade varit en missil som flög vilse och landade på ryskt territorium. I juli skrev det litauiska försvarsdepartementet ett avtal med NSPA (Nato) för infrastrukturutvecklingsprojekt som avsevärt förbättrar träningsförhållandena. Tretton anläggningar ska fyllas i för litauiska väpnade styrkor år 2021.
        Enligt Nationella försvarsminister Giedrimas Jaglinskas, kräver omfattningen av NATO-utplaceringen en större militär infrastruktur för att rymma dessa styrkor. När uppgraderingen är klar kommer Kazlų Rūda att vara den enda militära anläggningen i landet som kan vara värd för och tillhandahålla logistik för en brigadstorlek, inklusive hårdvara. Moderniseringsprogrammet gäller även för gen Silvestras Žukauskas träningsplats – ett gemensamt projekt finansierat genom Litauens militära budget, NATOs säkerhetsinvesteringsprogram och det amerikanska europeiska återförsäkringsinitiativet. Nato Security Investment Programme (NSIP) finansierar också byggandet av anläggningar för att rymma NATO:s luftpolicyuppdrag, värdnationstjänst, militära utbildningsplatser och delvis NATO Force Integration Unit. Estlands Amari Air Force Base nära Rysslands gräns är en annan anläggning som uppdateras för att stödja amerikanska flygplan A-10, F-15, F-16, F-22 och F-35 , vilket kommer att omfatta tankningsinfrastruktur samt specialuppsättningar krafter.
        De baltiska staterna undertecknade Status of Forces Agreements (SOFA), vilket möjliggör förekomsten av amerikanska styrkor inom gränserna så långt tillbaka som i början av 2017. Hittills har NATO utplacerat fyra bataljonstora slag-grupper (cirka 4500 trupper) till Estland, Lettland, Litauen och Polen.
        I juni uttryckte alla tre baltiska staterna stöd för tanken på att bygga en permanent amerikansk militärbas i Polen och bildandet av en militär allians mellan USA och två nordeuropeiska stater: Sverige och Finland. Och USA:s flygvapens närvaro som har expanderat i Östeuropa.
        Glöm inte spänningarna i Svarta havet nära Rysslands stränder. Ryssland konfronteras av 29 NATO-medlemsländer.
        Med tanke på allt detta.. kan någon hävda att Moskvas bekymmer är obehöriga?
        Nato talar om hur Ryssland hotar de baltiska staterna och vars beteende är provocerande.

        • Nato upprepar Warszawapaktens stora misstag.
          Under den amerikanska president Bill Clinton:s ordförandeskap, utvidgades NATO obevekligt och oupphörligt genom Centraleuropa. Idag fortsätter utvidgningen av alliansen österut och omringar Ryssland med kraftigt ryssofobiska regimer i det ena lilla landet efter det andra- och i Ukraina. Denna NATO-expansion fortsätter att driva världen närmare mot hotet av termonukleärt krig.
          Det hävdas att tillägget av de gamla Warszawakrigsländerna i Centraleuropa.. till Nato har stärkt Nato och försvagat Ryssland dramatiskt. Detta har varit ett universellt accepterat antagande i USA och hela väst för de senaste decennierna. Idag är de entusiastiskt förenade med Ungern, Polen och de tre små baltiska staterna, som försvagar sina allianspartner snarare än att stärka dem.
          Att leda och organisera nivåerna i Warszawapakten stärkte inte Sovjetunionen: I stället försvagade dessa aktiviteter. Att integrera de flesta av de små länderna i Centraleuropa i något imperium eller allians har aldrig varit en generator av militär eller nationell styrka. I bästa fall ger det enkänsla av nationell styrka.
          När nationer som Frankrike, Tyskland, eller Förenta staterna ses som stigande makter i världen, snabbar sig de små länderna i Centraleuropa att bli allierade i enlighet därmed.
          Ryssland stiger i nationell makt, som stöds av dess verkligt kraftfulla allierade, Kina och Indien.

    • USA och dess allierade vasaller kan nu tvingas hålla tassarna borta från Kaspiska Havet.
      Naturgas från Turkmenistan och Azerbajdzjan kan transporteras längs den transanatoliska gasledningen (TANAP) genom Georgien och Turkiet till Grekland, där den förbinder med Trans Adriatic gasledning (TAP) till Syd Europa. I artikel 14 i den kaspiska konventet föreskrivs följande: ”Parterna får lägga kablar och rörledningar på ubåtsbädden. Undersökningar av kablar och rörledningar skall fastställas genom överenskommelse med den part som havsbotten ska kryssas över genom kabeln eller rörledningen”.
      Som vi kan se är det bara formella skäl som kan hindra byggandet av den trans-kaspiska gasledningen. Artikeln säger också att parternas projekt ska ”följa miljöstandarder och krav som ingår i de internationella avtal som de är parter till, inklusive ramkonventionen om skydd av havsmiljön i Kaspiska havet och dess relevanta protokoll.
      På måndagen den 13 augusti, då Kreml publicerade den fullständiga texten från Caspiankonventionen på sin officiella hemsida, blev det helt klart att det inte fanns några hinder för byggandet av den trans-kaspiska gasledningen. Ryssland och Iran inte kan hindra byggandet av rörledningen. Moskva och Teheran har bara rätt att kräva att miljöskyddsåtgärder följs under byggandet av rörledningen.

      http://www.pravdareport.com/world/ussr/14-08-2018/141395-caspian_convention-0/

      Turkiska regeringens experter är övertygade om att Turkmenistan kommer att kunna lägga till 14 miljarder kubikmeter turkmenergas till 16 miljarder kubikmeter gas som Azerbajdzjan snart kommer att exportera via den södra gaskorridoren till Europa, förutsatt att Trans-Caspian-rörledningen är lanseras.
      Det är värt att notera att Turkmenistan är en av de fyra länderna i världen som har största reserver av naturgas. Brittiska revisionsbolaget Gaffney, Cline & Associates uppskattade reserverna av turkmenska insättningar av Galkynysh och Yashlar på 26,2 biljoner kubikmeter.
      För närvarande håller Europeiska unionen, Turkmenistan och Azerbajdzjan trepartsförhandlingar om början av byggandet av den trans-kaspiska gasledningen. Azerbajdzjan kommer att spela rollen som ett transitland i projektet och kommer inte att stödja det ekonomiskt.
      Nu uppenbarar Kazakstan och Uzbekistan sitt intresse för att exportera sin naturgas till världsmarknaderna genom den södra gaskorridoren. Trans-Caspian gasledningen kan därmed öka gasexporten från länderna i Centralasien och Azerbajdzjan och sätta ett konkurrenskraftigt tryck på Gazproms regering på den europeiska marknaden för ”blue fuel”.

      • Diplomati?.. Man frågar sig varför Ryssland (Putin) inte agerar kraftfullare mot USA?
        FN:s säkerhetsråds sanktionsövervakningsgrupp släppte nyligen sin 26: e rapport (pdf).
        Där noteras i sammanfattningen att det är uppenbart att USA vill hålla ISIS levande för att återigen kunna använda dem om det behövs, mot den syriska och irakiska regeringen. Amerikanska militären i Syrien har avstått från att slåss mot ISIS i flera månader. Territoriet som rymmer ISIS vid den syriska-irakiska gränsen i den amerikanska kontrollerade zonen norr om Eufraten har inte förändrats sedan november 2017.
        Sedan november 2017 slutade USA i stor utsträckning kampen mot ISIS i nordöstra Syrien. Det gav ISIS chansen att återfå makten. En ny rapport till FN: s säkerhetsråd bekräftar nu att ISIS i nordöstra Syrien har återhämtat sig. ISIS pumpar olja igen under näsan på mer än 2000 amerikanska styrkor i nordöstra Syrien, och sälja den till den lokala marknaden.
        Samtidigt fortsätter Ryssland och Turkiet dialogen för att fullt ut genomföra avtal om de-eskaleringszoner i Syrien, däribland i Idlib-regionen, sade ryska utrikesminister Sergey Lavrov tisdagen i Turkiets huvudstad. Uppgifterna att övervinna motståndet från de sista terroristgrupperna och återvänder väpnade oppositionsgrupper som avvisar terroristiska metoder för ett fredligt liv står också på agendan.
        Jabhat al-Nusras dominans, som har tiotusentals militanta där, enligt uppskattningar. Idlib i norra Syrien är den största återstående syriska rebellhändiga enklaven. President Bashar Assad har sagt att hans styrkor kommer att återta regionen där Turkiet har satt upp ett dussin militära observationsställen, rapporterade Reuters. Cavusoglu sa på tisdag att han hoppades att hitta en lösning över Idlib under sitt möte med Lavrov.
        Diplomaterna har utbytt syn på regionala och internationella frågor, bland annat situationen i Mellanöstern och Nordafrika, i Sydkaukasien, Centralasien, liksom i Ukraina och Svarta havsområdet. Den ryska utrikesministern tillade att Moskva uppskattade Ankara vägran att ansluta sig till sanktionerna mot Ryssland. Amerikanska sanktioner, inklusive det senaste mot Turkiet, alla principer för global handel och kommer över tiden att undergräva dollarns roll som avvecklingsvaluta.