Rika barn går före i sjukvården

Att vår nya högerregering lämnar fältet öppet för dem som bor i Djursholm, Danderyd eller på Östermalm eller Lidingö blir tydligare för varje dag som går.

DN: ”Snart slipper rika barn köa på akuten. Hösten 2008 startas landets första privata barnsjukhus på Östermalm i Stockholm skriver Metro. ”Att sitta sex timmar i ett väntrum är fel prioritering för vissa”, säger överläkaren och initiativtagaren Staffan Meurling till Metro.

Nästa år öppnas landets första privata barnsjukhus på Östermalm i Stockholm. Den som har råd slipper vårdköer och långa timmar i väntrum, rapporterar stockholmsupplagan av Metro.”

Det är inte bara borttagande av förmögenhets- och fastighetsskatt som gäller för de bättre bemedlade, nu ska även deras barn få det lättare i tillvaron. Har man en välfylld plånbok så har man nära till vård, så har det alltid varit, och nu ska skillnaderna öka. Nu syns således klasskillnaderna ännu mycket mer. De som talat om att det inte finns någon överklass i Sverige får allt svårare att hävda sin ståndpunkt.

DN: ”-Det jag är rädd för är att vi får en situation där väldigt många tecknar privata sjukvårds-
försäkringar. Då får vi en tudelad sjukvård, en med väldigt hög kvalitet för dem som har råd och en av något sämre kvalitet för resterande delen av befolkningen, säger oppositionslandstingsrådet Dag Larsson (s), till Metro.”

Så blir det givetvis. Man stramar åt där vanligt folk finns, försäkringskassans regler skärps och man är snart tvingad att byta yrke efter några

månader i stället för att vara fortsatt sjukskriven till man blir frisk. Det är så det är i högerpartiernas Sverige. Samtidigt så har man visat exakt vad det är man menar med att kalla sig det nya arbetarpartiet.

Frågan är om inte högerpolitiken också leder till ett ökande klasshat, vi får ett samhälle där motsättningarna mellan de besuttna och de förtrycka kan ta sig våldsamma uttryck?

DN/Allt om barn

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

[tags]Högerpolitik, Klasser, Sjukvård, Östermalm, Klasshat, Reinfeldt, Val 2010, Politik[/tags]

  29 comments for “Rika barn går före i sjukvården

  1. 18 december, 2007 at 14:20

    “Att sitta sex timmar i ett väntrum är fel prioritering för vissa” …

    Intressant resonemang, Borde inte det gälla särskilt folk med låga löner och/eller osjälvständiga befattningar som har svårt att vara borta länge från jobbet, exempelvis? Med andra ord: krösusarna har faktiskt mer ekonomiska möjligheter att vänta (de kan väl dessutom hyra in någon att vänta åt dem?) Frånsett det: det är väl den medicinska bedömningen ute i mottagningen som avgör vem som skall få komma in först till doktorn? Eller borde avgöra, i alla fall … .

  2. Marcus R
    18 december, 2007 at 15:38

    Problemet är nog inte att det är privat, så dyra var inte försäkringarna.
    Runt 85-350kr i månaden/barn skulle en försäkring kosta och det har de flesta barnfamiljer råd med.

    Problemet är hur försäkringar (försäkringsbolag) fungerar och har ni sett Michael Moores Sicko så vet ni vad jag tänker på.

    Barn med kroniska sjukdomar och allergier kommer troligen inte att kunna bli försäkrade. Alternativet är en hög premie, eller en begränsad försäkring.
    – Huvudregeln är att man inte omfattas av skydd för sjukdomar som man har när man kliver in i försäkringen. Någon begränsning avseende pågående sjukdomar måste det finnas, säger Kent Andersson, nordisk produktchef på Trygg-Hansa, till Metro.

    Det betyder i princip att har du ett sjukt barn och vill ha bättre vård för den (oavsett om du är rik eller ej) så är det inte ens säkert att du kan få tillgång till det. Isåfall skulle ett statligt försäkringsbolag behövas som försäkrar alla och då är det ju ändå staten som betalar för oss (precis som nu), vilket leder till att privata sjukhus i längden är meningslösa. Satsa mer på den existerande fallerande sjukvården istället (att den är fallerande skyller jag på S-politiken på senare år).

  3. 18 december, 2007 at 16:28

    Om nån ger en lokal Moderat en käftsmäll så har i vart fall jag inte sett nåt…

  4. Sara G skriver
    18 december, 2007 at 16:42

    Samhället ska erbjuda ALLA BARN, vår framtid, adekvat vård, oavsett plånbok…
    Det här privata initiativet, ett av många som riktar sig till de högavlönade, är riktigt vidrigt, inhumant och tyder på ett samhälle som håller på att degenera!!!

  5. NATURE
    18 december, 2007 at 16:46

    Det verkligt snaskiga i detta är att vi har frångått principen att: ”sjukast barn först”.
    Hur kan man utbilda sig till barnläkare och se sig själv i ögonen efter detta? Hur ska de kasta ut de sjuka (men fattiga) barnen från detta sjukhus? Vad har läkarna att säga till dessa barn!

    ”Sorry… Din morsa är en fattigjon! Ge fann och stå och hosta och sprida din jälva TBC! Dö någon annanstans ditt kräk! Tvi”

  6. Hans
    18 december, 2007 at 17:03

    Hade den allmänna sjukvården fungerat som den skulle hade privata alternativ aldrig kunnat etablera sig. Att det är dom välbeställda som har råd med alternativen är bara som vanligt.
    Rotfrågan är: Vad gör vi för att få en fungerande allmäm sjukvård? Cubas lär fungera bra enligt Michael Moore. Vad gör dom som Sverige kan kopiera?

  7. 18 december, 2007 at 19:22

    Ibland undrar man hur det är ställt med logiken. Livet handlar inte bara om fattiga och rika faktiskt. Det handlar till en del om val också. För de allra flesta faktiskt. Ytterligheterna kan man lämna därhän. Det finns de som är riktigt snuskigt rika och det finns de som är rejält fattiga, men det är ändå ganska få i båda änder.

    Att betala en försäkring för sitt barn mellan 80-350 spänn i månaden är tydligen förfärligt. Men att köpa en limpa cigaretter eller tv per månad för mellan 400-800 kronor det går an. Det senare gör att man förmodligen belastar sjukvården i högre grad än andra sen.

    Om några 100 ungar går på privat sjukvård i Stockholm vad spelar det för roll egentligen? Det finns faktiskt ingenting som säger att den skattefinansierade sjukvården blir sämre för det, man kan inte dra sådana långtgående slutsatser. Kanske rent av tvärtom. Har ni aldrig funderat så?

  8. 18 december, 2007 at 19:22

    Jag har behövt sjukvården de senaste åren. Ibland akut till och med. Jag anser inte att den svenska sjukvården är fallerande. Tvärtom. Kommer man in och det är riktigt illa med en då finns det verkligen vård. Fantasktisk personal och fungerande avdelningar.

    Är man så djävla dum, att man vill betala mer bara för att få känna sig som en extremt viktig skithög så varsågod. Rätt åt hen. De människorna förtjänar inte vår gemensamma sjukvård. Och de kvacksalvare till barnläkare som anser att vissa barn har mer rätt än andra till sjukvård, de vill jag inte ens ha i närheten av mitt barn. Fy Fan!

  9. 18 december, 2007 at 19:29

    Sen vad är det för fel på att sitta med sitt barn på akuten? Om man inte vill sitta med sitt barn på akuten när barnet är sjukt, när gör man det? Det är helt obegripligt. Vad finns det viktigare under solen än att sitta med sitt barn om det är sjukt?

    Om man inte vill prioritera detta, om man anser detta som slöseri med tiden, så ska man bara inte ha barn, helt enkelt.

  10. Nadia
    18 december, 2007 at 20:12

    Tankar:

    Anta att sämsta tänkbara klimatkatastrofer inträffar och världen står där med flera hundra miljoner flyktingar. Vem går då före till att bli räddad och få rätten att bo i länder som fortfarande har rent vatten och beboeliga ytor?

    Gäller solidaritet, först till kvarn eller survival of the richest?

  11. Nadia
    18 december, 2007 at 20:18

    # Markus R ”Det betyder i princip att har du ett sjukt barn och vill ha bättre vård för den (oavsett om du är rik eller ej) så är det inte ens säkert att du kan få tillgång till det. Isåfall skulle ett statligt försäkringsbolag behövas som försäkrar alla och då är det ju ändå staten som betalar för oss (precis som nu), vilket leder till att privata sjukhus i längden är meningslösa. Satsa mer på den existerande fallerande sjukvården istället…”

    Håller fullständigt med din analys att det kommer ändå att sluta med att statliga försäkringar behövs pga försäkringsbolagens sätt att försäkra personer. Satsa mera på den existerade sjukvården och stärka samarbetet mellan sjukhus inom EU ännu mera!

  12. el persson
    18 december, 2007 at 22:01

    Sjukvården ska vara finansierad över skatten, för alla. Om någon vill betala två gånger för att gå före så visst OK.
    Vården ska också vara underställd kontroll från det allmänna så den uppfyller alla rimliga medicinska krav. Men vem som sedan utför vården spelar ingen roll. I Sverige, EU eller Thailand för den delen.
    Jag har inget att klaga på när det gäller akut vård vare sig för egen eller anhörigas del. Men jag har samlat mycket att klaga på när det gäller mer planerad vård. Inte för egen del. Inte än. Jag är inte pensionär än.
    Men jag har bekanta som använt delar av pengar, hopsparade till lite guldkant under åren som pensionär, för att betala operation privat.
    När landstinget bestämt att upphandla ett visst antal höftledsoperationer måste sjukvården prioritera mellan patienterna. Personer som är yrkesverksamma prioriteras framför pensionärer. Men med ont i höften och svårt att gå, så åldras man snabbt, vad ska man då ha pengarna till?
    Att som landstingen behandla sjukvården som en planekonomi där patienterna är till för vården i stället för tvärtom är det bästa argumentet för privatvård. Ibland har jag undrat om landstingen infiltrerats av privatiseringsförespråkare.
    Jag klagar alltså inte på sjukvården. Jag klagar, ja jag anklagar dess huvudmän landstingen för att sabotera svensk sjukvård. Det är bara att titta på turerna kring Karolinska och Huddinge. Omorganisation efter omorganisation där vinsterna som ska göras inte hinner komma innan nästa omorganisation. Ingenstans i världen har man lyckats göra de vinster det talas om. Det handlar bara om byråkrater som behöver sysselsättning. Och att chefer, som sedan sätter patienterna före byråkraterna, dvs ekonomin, får sparken. Det gäller att visa sjukvårdarna vem som bestämmer och vem sjukvården verkligen är till för: Byråkraterna!

  13. Rune
    18 december, 2007 at 22:53

    Patetiskt. Privata sjukförsäkringar finns redan för vuxna och ingen hetsar upp sig. Tyvärr inser inte folk hur dåligt den Svenska sjukvården fungerar och ställer politikerna till ansvar för det.

  14. 19 december, 2007 at 06:59

    Solidaritet eller prioritering? Det ena utesluter inte det andra enligt mitt sätt att se.

  15. 19 december, 2007 at 07:35

    Så oväntat Mary… :-)

  16. Galaxa
    19 december, 2007 at 09:36

    Om rubriken ändå varit: Rika föräldrar går före i sjukvården! Det är väl ändå inte barnens ev rikedom som avgör?

    För övrigt ska sjukvård vara på lika villkor för alla!

  17. 19 december, 2007 at 11:27

    Att påstå att sjukvården i Sverige fungerar dåligt är att bidra till nedrustning och privatisering.

    Jag har aldrig haft något att klaga på när det gäller sjukvård. Varken planerad eller akut sådan. Varken för egen del, egna barn, eller vänner och grannar.

    Risken finns att rika vuxna och ”Rika föräldrar” går före medan alla andra åldersgrupper hamnar hela tiden längst bort i kön om privata intressen kommer in och plockar russinen ur kakan.

    Är det någon som drabbas av långa köer så ska vi arbeta för att få bort köerna. Inte att skapa gräddfiler där de som har mer kan glida förbi.

    Men jag har också stått med anhöriga på akuten i sjukhus i Libanon där man inte släppt in de i operationssalen föränn man la fram ett visst antal tusen dollar i förskott. Tro mig. Det är inget ni vill vara med om. Att era älskade ligger och plågas tills ni får ihop pengarna mellan klockan 4 och 5 på morgonen.

  18. Sara G skriver
    19 december, 2007 at 12:11

    Jag förstår inte heller det där gnället om en icke fungerande sjukvård. Om det någon gång fallerar är det snarare på den enskilde läkaren det beror på,
    åtminstone här i Skåne.
    Man gnölar bara för att kunna privatisera och skapa ett sjukförsäkringssystem liknande det man har i USA, där fattigt folk dör av brist på sjukvård eller blir arbetsoförmögna…

  19. Marcus R
    19 december, 2007 at 13:08

    Där var en intevrju nyligen (tror det var Sydsvenskan eller SvD) med en tjej som var nr 200 med en operation. Det handlade om att fixa ett hål hon hade mellan två kammare i hjärtat och hon hade väntat lite över ett år på den operationen.
    Socialdemokraterna la ner ett stort antal vårdcentraler och att ens behöva sitta sex timmar på akuten är totalt värdelöst.

    Nog fanken ska man kunna kritisera sjukvården utan att vara för nedrustning och privatisering, den suger ju.

  20. Nadia
    19 december, 2007 at 15:22

    Rawia, Sara G och Marcus, jag delar er erfarnehet om att Svensk sjukvård är bra och att de problem som finns kan och ska lösas genom bättre användning av resurserna! Jag förespråkar även ökat ansvar hos individen över sin egen hälsa. Samt även förebyggande hälsovård som jag är övertygad skulle leda till att våra sjukvårdskostnader skulle minska.

    Jag har haft erfarenhet av privatsjukvård och det är inget jag vill ska bli standard här hemma i Sverige. Almänn sjukvård för alla!

  21. el persson
    19 december, 2007 at 16:50

    Varför ska folk ställas i kö? En sjukvård som är till för patienterna ställer inte folk i kö! Konstaterar min läkare att jag behöver en ny höft eller operation för gråstarr eller något annat ej akut, men nödvändigt ska jag inte ställas i kö på obestämd tid. Tidigare kunde köerna vara på tre till fem år. Besparingen låg i ”naturlig” avgång. Folk dog eller blev för gamla för behandling.
    Numera finns det en ”garanti”. Remiss från läkare till specialist tre månader, och sedan till operation ytterligare tre månader. Varför denna planekonomi? Den är det bästa argumentet för privatiseringsförespråkarna, men är livsluften för vårdbyråkraterna.
    En annan modell vore att när min allmänläkare konstaterat att jag troligen behöver en ny höft kollar en ”vårdkoordinator” (tex sköterska, läkarsekreterare) på mottagningen vilka tider som är lediga hos lämpliga specialister. Bokar in mig på en lämplig tid direkt som passar mig. Om väntetiden i Sthlm då är tre månader men tre veckor i Västerås kanske jag tycker det är värt tågbiljetten till Västerås för att bli utredd snabbare.
    Samma sak hos specialisten. Boka tid för operation omedelbart. Om jag är osäker på när det passar kan jag ta med mig olika förslag och återkomma. Förslagen kan då bli att vänta ett år i Sthlm, halvår i Linköping, Sunderbyn, Tallin och Phuket en vecka. Tallin inkluderar resa och Phuket resa med familj. Jag får oxå reda på väsentlig statistik om tex sjukhussjuka för de olika klinikerna. Sjukhusen ska vara godkända av och tillåta insyn från socialstyrelsen i Sverige. Landstinget betalar i alla dessa fall samma belopp för operationen, och är inte skyldigt att betala resan. Det blir alltså inte dyrare, men snabbare vård för patienten och därmed effektivare för samhället.
    Men idag ses patienten som landstingets egendom. Det viktiga är inte att jag som patient blir behandlad, det viktiga är att budgeten hålls, att alla besparingar genomförs. Byråkratin är väl den enda del av Sverige som lever upp till devisen ”Rör inte min kompis”.

  22. Galaxa
    19 december, 2007 at 17:58

    Kritik på sjukvården ska, i gammal ärke-reaktionär tradition, förstås betraktas som gnäll och gnöl! Varför? Sjukvården har ju blivit sämre de senaste decennierna, ju! Varför ska man betraktas som privatiseringsivrare när man kritiserar?

    Vi ska förstås se till att vården blir effektivare. Just effektiviseringen är där skon klämmer värst – i bästa statsapparatsstil har landstingen utvecklats till något där vården inte står i centrum, utan skyms rejält av byråkratin. Ungefär som att bensinmackar säljer mest livsmedel nu för tiden.

    Det hjälper tyvärr inte att vi upprepar att sjukvården är så bra så bra, såsom vore det ett mantra.

  23. 19 december, 2007 at 18:03

    På vilket sätt menar du att sjukvården blivit sämre?

    Hur EXAKT menar du Galaxa?

    Jag har konsumerat sjukvård i över 60 år och jag har inte märkt något. Om jag gjort det sä är det till det bättre.

  24. Marcus R
    19 december, 2007 at 18:09

    #27 Jinge – Sjukvården har så klart gått upp och ner, men vi är ju inte direkt i en topp nu.

    Dessutom så är du väl redan i systemet med ditt dåliga hjärta? Folk som blir sjuka nu måste vänta rätt länge för att få vård, beroende på vilka problem man har såklart.

    Du får gärna berätta om dina erfarenheterer för 60 år sedan så vi som inte har åldern inne kan få något perspektiv.

  25. 19 december, 2007 at 18:47

    Marcus! Kul att du skulle fråga om mina erfarenheter. Jo jag opererade blindtarmen akut när jag precis fyllde ett år. Brusten blindtarm. Men det enda minne jag har av det är ett stort ärr. Det är 60 år sedan. 5-6 dagar på sjukhus när jag var 6 år för ngn barnsjukdom (isolerad) Benbrott vid 14 och sedan ett antal normala sjukbesök fram till 1999 då jag blev storkonsument. Vill du läsa om det så klicka på kategorin hjärtat.

    En av de sista dagarna i november beställde jag ny återbesökstid för kontroll av pumpmaskineriet. Jag tillhör ett privat vårdbolag som tillhandahåller olika slags specialistläkare. Det privata alternativet gav mig sin första tid, första veckan i februari.

    Mellan 99 och hösten 2000 låg jag på sjukhus över trettio dygn, och jag kan verkligen inte säga att jag var missnöjd med vården. Det jag var missnöjd med var att jag inte fick åka hem.

    Jag har aldrig behövt vänta så länge på att få träffa en doktor som nu, i det privata alternativet.

    Jag har dessutom kommit in till sjukhus med ambulans (som gjort sjukhuslarm pga att jag var så dålig) och då stod det fyra läkare och 9-10 syssor och biträden och väntade när ambulansen rullade in på Sös. Snacka om service… :)

    Syrran från akutbilen åkte med i ambulansen för att de tyckte att jag var så dålig.

  26. 19 december, 2007 at 19:53

    Jinge,

    När jag åkte in till sös med över 190 hjärtslag i minuten helt utan någon som helst uppenbar anledning, hjärtat bara rusade och rusade, då stod det också sju personer runtomkrig mig i samma andetag jag kom in. Jag urskiljde 3 läkare och sjuksyrra men resten vet jag inte vad de var för jag orkade inte ens öppna ögonen efter 5 timmar med sådan hjärtverksamhet hemma.

    Senare fick jag välja mellan medecin och operation. När medicinen inte fungerade ville jag bli opererad. Jag blev erbjuden operation inom en månad.
    och världens trevligaste personal hela vägen. Och jag har aldirg haft några besvär igen. Och jag har verkligen ingenting att klaga på överhuvudtaget.

    Det man ska veta är att sjukvården fungerar när det behövs. Jag har två vänner som blivit av med sin cancer inom loppet av ett år. Vad begär man mer?

    Men åker man till akuten för att man har lite ont i magen, och det kommer in olycksfall och mycket svårt sjuka människor, får man faktiskt finna sig i att vänta. För när man kommer in med 200 hjärtslag i minuten, så vill man inte bli lämnad för att personalen håller på att ta hand om en urinvägsinfektion.
    Väntan på akuten är helt naturlig. Det heter ju akutmottagnin.

    Med privatiseringsdrömmarna blir det väl så att folk med bruten rygg får ligga och vänta tills efter att fina folkets urinvägsinfektioner blivit behandlade, för de kan minsann betala mer!

  27. Marcus R
    19 december, 2007 at 20:32

    #29 Jinge – Sjukhus i en månad? Låter som en mardröm med tanke på maten… :P

  28. Galaxa
    21 december, 2007 at 08:20

    Min kommentar där jag skall förklara de negativa erfarenheter jag vet av från vården kom inte fram. Kort bara: Det Rawia Morra berättar om att få välja mellan medicin och operation har jag inte sett exempel på i min nära krets – en av mina närmaste fick lov att flytta till Norge innan de tog hennes sjukdom på allvar, röntgade och hittade ett medfött allvarligt hjärtfel som genast opererades. Detta berodde mest på en oförmåga inom svenska Landstinget att samordna olika diagnoser.

    Och det är just där felet ligger – informationsflödet fungerar inte som det ska. Vi ska inte blanda äpplen och päron – det är inte läkarnas kompetens jag ifrågasätter – utan sättet som det hela ordnas på. Själva vårdapparaten är trög på samma sätt som kommunerna är tröga – om det ska effektiviseras hjälper det inte att anställa ännu fler administratörer och byråkrater! Det enda informationsflödet som ökar då, är flödet dem emellan.

    Att det är naturligt att vänta på akutmottagningen för att det heter just akutmotagning, är ju helt fel. Dit åker man ju för att det är akut och då är det ännu viktigare med information. Exempel: Sjuksyster säger attt läkare kommer snart. Förälder törs då inte lämna barnet för att gå och hämta något ätbart till den vrålhungriga elvaåringen med stort jack ovanför ögat. Läkare kommer efter ytterligare timmars väntan och är mycket förvånad att föräldrar inte hämtat mat, eftersom han ju varit på lunch och det borde sjuksyster vetat. Informationsflödet sköts dåligt!

Comments are closed.