Denna artikel med titeln ”Reaction to Recent Iranian Protests Reveals Western Blind Spots More than it Does Reality” har skrivits av James O’Neill. Den har vänligen och förtjänstfullt översatts av den svenske tandläkaren Martin Gelin i Australien, liksom flera andra artiklar av James O’Neill som jag kunnat publicera här. Den publicerades i New Eastern Outlook 30/1 2018. New Eastern Outlook

Man fokuserar på att våld används mot demonstranter i Iran och det traditionella beklagliga slöjförbudet, men bortser från utländska påverkan.

James O’Neill var tidigare akademiker vid Universitetet i Bergen (Norge), universitetslektor vid universitetet i Waikato (NZ) och visiting professor vid Louvain la Neuve universitet (Belgien). Han var också en konsult med FN:s ekonomiska kommission för Europa i Genève. O’Neill är specialiserad på internationell rätt med särskild tonvikt på gränssnittet mellan lag och geopolitik. Han har publicerat två böcker och många artiklar i peer reviewed journals (vetenskapliga tidskrifter) samt kommentarer på flera webbplatser i USA, Europa, Storbritannien och Australien.

Artikeln.
Den senaste tidens sociala oro i Iran avslöjar ett antal element i västs utrikespolitik som de traditionella medierna antingen inte kunnat förstå eller kanske mer troligt, medvetet valde att inte rapportera om.
Iran har varit föremål för västs interventioner under en mycket lång tid. Operationen Ajax, en gemensam CIA och MI6 subversion under året 1953, störtade den relativt sekulära och nationalistiska Mohammad Mosaddeghs regering och istället installerade den brutala Shah-regimen.
Det främsta motivet för kuppen var att förhindra nationaliseringen av det Anglo-Persiska oljebolaget (nu BP) genom Mosaddegh. Ett annat viktigt motiv som ofta förbises var (och fortfarande är) Irans geografiska läge i en utmärkt position mellan delar av Asien och Europa, och närheten till de viktiga olje- och gasförekomsterna i Mellanöstern.
Shahen av Persiens regim innebar ett orubbligt stöd för de amerikanska geopolitiska målsättningarna i Mellanöstern och sydvästra Asien, men kom till ett abrupt slut genom den islamiska revolutionen 1979.
Expressen: Iran protester 2017-2018
Sedan dess har USA och dess allierade i praktiken ägnat sig åt asymmetrisk krigföring mot Iran.

Dessa krig, i skepnad av sanktioner, konfiskering av Irans utländska tillgångar, stöd till terroristgrupper såsom MEK som saboterade landets ekonomiska tillgångar, mördande av viktiga forskare och tjänstemän och främjandet av egna syften och separatistiska ambitioner inom olika iranska etniska grupper.
Sedan 1979 har USA kontinuerligt uppmuntrat Israel att föra verkliga krig mot Iran. Successiva israeliska regeringar har ofta upprepat att Iran var bara månader från att färdigutveckla kärnvapen och skulle därmed utgöra ett existentiellt hot mot Israel.

Att sådana anklagelser upprepats under 20 års tid, utan att ett uns på bevis kommit fram om Iransk atomvapensutveckling, förbises gärna. Okritiska västerländska media rapporterade dessa anklagelser ad nauseum, tillsammans med andra påhitt som Irans påstådda sponsring av internationell terrorism. Att sådana anklagelser kommer från regeringarna i Israel, Saudiarabien och USA påvisar tydlig ironi och ignorans som genomsyrar media och ledarskap i dessa tre länder.

Det var i detta sammanhang som Iran deltog i JCPOA förhandlingarna där Iran förband sig att inte utveckla kärnvapen i utbyte mot att de långvariga sanktionerna som strypt landets ekonomiska program hävdes.
USA som deltog i dessa förhandlingar, undertecknade avtalet vilket ledde till ett enhälligt säkerhetsrådsbeslut om godkännandet av JCPOA. Detta avtal fördömdes knappt ett år senare då Donald Trump beskrev avtalet som ”den värsta affären någonsin.” Trump betygade motvilligt att Iran uppfyller villkoren i JCPOA som krävs enligt amerikansk lag, (men inte villkoren i avtalet).
JCPOA förhandlingarna
USA har inte bara misslyckats med att häva sanktionerna i enlighet med avtalet, men har i själva verket infört ytterligare sanktioner baserade på uppenbart falska premisser. Detta förhållande bekräftar Putin i sin iakttagelse att USA helt enkelt ”inte är i stånd att förhandla fram genuina överenskommelser .”
När de iranska protesterna mot prisökningar för basråvaror i livsmedelsbranschen bröt ut i slutet av 2017, misslyckades de västerländska medierna helt med att erkänna att en stor och bidragande faktor till Irans nuvarande ekonomiska svårigheter i själva verket kom från sanktionerna som ju stöddes av västvärlden. Ett typiskt hyckleri och oetiskt agerande på en nivå alltför ofta förekommande i västmedia.

Faktaförvrängningarna fortsatte. Filmklipp av protester i Argentina, Bahrain och Spanien användes på västTV, föreställande ”bevis” på oroligheterna i Iran. Att det totala antalet demonstranter i hela Iran var färre än New Yorks ”Occupy Wall Street” protester omnämndes aldrig. Inte heller nämndes omfattningen av de regeringsvänliga demonstrationerna som med stor marginal övertrumfade storleken av proteströrelsen mot regeringen .
Det amerikanska State Department har öppet erkänt att de kommunicerat med regeringsfientliga demonstranter i Iran via fria sociala media. Den brittiska “Joint Threat Intelligence Research Group”, en enhet av den brittiska underrättelsetjänsten med uppdrag att sprida falska nyheter på sociala medier för att misskreditera den brittiska regeringens motståndare, var också aktiv vid denna tidpunkt. Mycket lite av detta har någonsin rapporterats i västerländska media.

Inget av detta förvånar. Som Tony Cartalucci nyligen har påpekat www.journal-neo.org (3 januari, 2018), var planen att störa och förstöra den Islamiska Republiken. Detaljer anges därom i Bookings Institut dokumentet (2009) ”Vilken väg leder till Persien”?. Cartalucci beskriver en 200 sidor lång bekännelse – “en underskriven och daterad konspiration mot en suverän nation”. Tony Cartaluccis artikel
Det underliggande motivet för USA:s rådande strävan att föra krig mot Iran går dock mycket djupare än Cartalucci’s beskrivning. En trolig bakgrund är USA:s desperata försök att behålla dollarn som världens ledande handelsvaluta.

Sedan åtminstone 1971, då Nixon avlägsnade guldmyntfoten, har USA i själva verket spelat ett gigantisk pyramidspel, som med hjälp av andra människors/länders resurser finansierat sina egna underskott, betalat för sina ändlösa krig och trotsat allt som normalt borde vara konsekvenserna av papperspengar utan reell uppbackning och lyckats skapa en statsskuld på drygt 20 biljoner dollar. (Översättarens kommentar: Janet Yellen, Ordföraren av the Fed, beskrev i november 2017 att magnituden av USA:s skulder är så ofantlig skulle detta förorsaka sömnlöshet bland befolkningen, om den blev allmänt känd.)
Enligt sedvanliga ekonomiska principer, bör snabbt växande skulder automatiskt medföra behov av allt större lån för att reglera skulden och med ränteökningar som logisk följd. En räntehöjning skulle naturligtvis göra underhållet av skulden ännu svårare.
För att undvika detta, behöver följdaktligen utrikes efterfrågan på US dollarn vara hög. Hot mot US dollarns globala ställning måste med all kraft motarbetas, t.o.m. med hjälp av krig. Irak och Libyen är två aktuella exempel där invasion och förstörelse av hela samhällen motiverades genom att de två nationerna hotade med att inte längre använda den amerikanska dollarn som betalningsmedel i handeln med olja och gas.

Traditionell krigföring kombinerad med ekonomisk krigföring, långvariga sanktioner, ändlösa hot och sabotage av Irans ekonomi förmedlar ytterligare insikt. Amerikanerna frös 100 miljarder dollar av Irans utländska tillgångar och stoppade även SWIFT Interbank betalningssystemet. Dessa utgör viktiga faktorer som ledde till ekonomiska svårigheter i Iran. Irans regering stod/står inför nödvändigheten av att införa åtstramning av ekonomin som i sin tur ledde till den senaste tidens sociala oro.

Amerikanskt ekonomiskt sabotage av sina motståndare blir allt vanligare. USA har fört ekonomisk krigföring mot Ryssland av och till sedan 1917, och helt nyligen hotade USA:s finansminister Mnuchin med att utesluta Kina från SWIFT-systemet.
Det är därför knappast förvånande att Putin kritiserade orättvisan i den nuvarande globala finansiella strukturen vid BRICS-mötet i september 2017 och uttryckte behovet av ett nytt system.

Konstruktionen av en nytt finanssystem med Ryssland, Kina och Iran i spetsen, har påbörjats för att besegra vad Alisdair MacLeod kallar ett amerikanskt ”pump och dump system” integrerat i den amerikanska dollarns status som ledande handelsvaluta. (www.goldmoney.inc 20 april 2017). USA skapar skulder, vilket innebär pengar strömmar till USA från utlandet via valutamarknaden, handeln med statsskuldväxlar och aktiemarknaden. Ett slutet kretssystem skapas därmed,till stor del oberoende av reell industriproduktion.
BRICS 2017
I oktober 2015 invigde Kina/China sitt eget internationella betalningssystem (CHIPS), vilket var ett schackdrag ämnat till att öka självständigheten från det av USA styrda SWIFT-systemet. Andra motåtgärder inkluderar undertecknandet av ett ökande antal kontrakt med betalning i en gulduppbackad Yuan och inom en snar framtid kommer oljeterminskontrakten att baseras på Yuan.
Kort sagt, är slutet på dollarns dominans i sikte, med den snabba utvecklingen inte bara genom Kinas BRI (Belt Road Initiative) men även relaterad geopolitisk och ekonomisk utveckling, i synnerhet genom EAEU, SCO och BRICS.

Invånartalen i länderna som deltar i denna utveckling överstiger redan mer än 42% av världens befolkning.
Dessa länders ledare ser tydligt fördelarna med den ekonomiska modellen som Kina, Ryssland och Iran byggt upp. Från ett amerikanskt perspektiv utgör denna utveckling ett stort hot mot dess ekonomiska och geopolitiska dominans.
Därför kommer alltmer desperata toner från Washington i form av Trumps löjliga retorik, upptrappning av spänningar i Korea och Sydkinesiska havet och den senaste bisarra och olagliga planen avsedd att skapa en separat kurdisk ledd stat i norra Syrien tillsammans med en 30.000 man stark, så kallad gränsstyrka. Det är knappast nödvändigt att nämna att denna senaste ideen saknar FN- säkerhetsrådets godkännande eller annan förankring i internationell rätt.

Trots dessa desperata manövrar är det uppenbart att den geopolitiska fotbollsmatchen nu spelas med Kina som favorit. Den kinesiska regeringen har nu förmågan att leverera en finansiell nådastöt mot amerikanerna. För närvarande är de uppenbarligen villiga att avstå från att utöva denna makt. Ju mer USA eskalerar sina hot och demonstrerar obalanserat beteende, ju närmare i tid ligger en ‘coup’ redo.
Under tiden skapar Kina, Iran och Ryssland ett helt unikt finansiellt och geopolitiskt ramverk. När det oundvikliga skiftet inträffar behöver det amerikanska imperiet ha en alternativ modell färdig att sätta in.

i Andra om:
Iran, USA, protester, CIA, Israel, färgrevolution, Politik, regimskifte, Ryssland präster massmedia, folkrätt, imperialism, demokrati,
Margot Wallström, ekonomi, Kinadollarn, regim, solidaritet, historia