Detta viktiga gästblogginlägg har skrivits av Ulf Karlström, som skrivit många inlägg i skilda ämnen. De har behandlat miljö, ekonomi, EU, miljöfrågor och ”humanitär intervention” mm. Han har även skrivit en artikel om BRIKS-länderna. En recension av den uppmärksammade boken ”Profiting without producing” av Costas Laspavistas kom 13/7 följt av andra artiklar om ekonomin. Snabbt efter valet kom 16/9 inlägget ”Valet – hur kunde detta ske” medan ”Invandring, flyktingar och arbetslöshet” kom 30/11. Föregående inlägg kom 22/12 och ställde frågan om man kan vänta sig tre jämnstora block i svensk politik. Denna artikel diskuterar åter klimatfrågan, och utgör samtidigt en recension av Naomi Kleins uppmärksammade bok ”This Changes Everything”, med numrerade referenser inom parentes, och med referenslista. Frågan är alltid aktuell. På nyårsafton publicerade DN Debatt en optimistisk artikel ”Unik chans att göra positivt vägval för vår miljö nästa år” av kände klimatexperten Johan Rockström och Svante Axelsson, ordföranden i Naturskyddsföreningen. De skriver ”Möjligheternas år. Under 2015 ska FN besluta om nya hållbarhetsmål. Det finns många skäl att vara optimistisk – bland annat solenergins segertåg och ­oväntat snabba utsläppsminskningar. Nu kräver vi att Sverige tar täten i det globala ­moderniseringsprojektet”.

Artikeln
”Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)” släppte för ett tag sedan sin “Synthesis Report of the Fifth Assessment Report” (SYR-AR5). Den och kortare versioner kan lätt laddas ned på IPCC:s hemsida. De kortare versionerna är föredömligt pedagogiska, så de rekommenderas. Jag kommer här bara att göra vissa nedslag i Syntesvolymen, men ingalunda referera den i helhet. Så ladda ned diverse rapporter från IPCC!

De globala utsläppen av den dominerande klimatgasen CO2 ligger på 9 Pg C per år, och sänkorna är cirka 2,6 Pg C per år, varav Amazonas ensam svarar för 0,4 Pg C per år (Not 1). Räknar vi också med andra klimatgaser så ligger de totala emissionerna av växthusgaser, VHG (fossila bränslen, industrier exkl fossila bränslen och markanvändning) på drygt 35 Pg C per år (2). Nu är situationen sådan att cirka 50 % av emitterad VHG inte omedelbart når atmosfären utan binds i haven, vegetationen och marken (3). IPCC ger en något lägre siffra, 40 %; “between 1750 and 2011, cumulative anthropogenic CO2 emissions to the atmosphere were 2040 ± 310 Gt CO2. About 40% of these emissions have remained in the atmosphere (880 ± 35 GtCO2)” (2).

VHG försvinner inte, utan stannar kvar länge i atmosfären, och ackumuleras således över en längre period. Det betyder att synder, i form av tidigare utsläpp, fortfar att plåga oss än idag. Hur mycket finns då lagrat i atmosfären? Skattningarna går från 1900 Gt (4) till 2000 Gt (2). Världens regeringar har gett vaga löften om att medeltemperaturen på jorden inte skall få stiga mer än +2 ₀C. För att infria det löftet så får inte mer än ytterligare cirka 1000 Gt CO2 släppas ut. Vad hamnar vi då? När skall då utsläppen av VHG upphöra? Beroende på ingångsvärden om ytterligare maximala utsläpp på 900-1000 Gt VHG så handlar tidsutrymmet (”den utmätta tiden”) om 40-50 år (4; 2).

För oss dödliga är 40-50 år en lång tid, men inte för det atmosfäriska systemet. Och ser vi till åtagandena, som regeringar har uttalat sig om så behövs snarast den dubbla tidshorisonten. USA och Kina, vilka tillsammans är de stora länderemittenterna, har träffat en överenskommelse. För USA:s del är man beredd att skära ned utsläppen med 26-28 % i jämförelse med år 2005 och Kina förbinder sig att plana ut emissionerna kring 2030.

EU fastställde i oktober i år att minska utsläppen till 2030 med 40 % i förhållande till 1990 års nivå. Nu betyder inte beslutet så mycket för redan idag har utsläppen minskat med nära 20 %, mest beroende på industrikollaps i Östeuropa och den ekonomiska världskrisen. Det andra målet, lösare utfäst, att minska utsläppen med 80 % till 2050, är knappast trovärdigt. Det tyska forskningsinstitutet ICIR publicerade 2013 en rapport där målet 80 % beskrivs som ren skönmålning (5), såvida man inte börjar subventionera grön teknik och höjer skatterna för utsläpp av VHG.

FN:s toppmöte om klimatfrågan i Lima i mitten av december blev en ”cliffhanger”. Vad hänger i luften och vad har man egentligen sagt? Det som mest debatterades var ekonomin och vilka som skall betala. Ur ett politiskt perspektiv var detta bra, men klimatfrågan fördes därvid inte framåt. Det blev något av en återuppståndelse av Samir Amins politiska vision om kampen mellan centrum och periferin (den gamla, men skakiga Västvärlden och Tredje världen).

Kopplar vi dessa utspel, eller i bästa fall löften till satsningarna på gas- och oljeproduktion i USA och Kanada (6), och även i flera andra länder , så är det totalt uteslutet att världen skulle kunna nå det utfästa +2 ₀C-målet. Och inte nog med det. 2 ₀C-målet har kritiserats för att låta uppvärmningen gå för långt (7)

För närvarande ser vi också ett fossilkrig mellan oheliga parter. Gulfstaterna har inom OPEC låst fast råoljeproduktionen vid en hög nivå, och lågt pris, cirka 60 $ per fat. De har råd med en sådan prispolitik under en period, då man bokstavligen pumpar upp olja ur marken – billigare kan inte produktionen ske. Nordsjöoljan, djuphavsoljan och frackingoljan kostar väsentligt mycket mer i produktionskostnader. De reaktionära Gulfstaterna försöker skada/slå ihjäl två antagonister i ett slag: USA:s och Kanadas frackingutvinning, och Irans & Rysslands ekonomi (8). Låga oljepriser drabbar även t ex Mexiko, Brasilien, Venezuela och Nigeria, då en stor del av dessa staters inkomster kommer från råolja.

Författarinnan Naomi Klein blev känd över stora delar av världen med böckerna ”No logo” och ”Chockdoktrinen”. Nu har hon riktat sitt intresse mot klimatfrågan. Hennes nya bok (9) kom ut i år, och är disponerad i 13 kapitel, och med introduktion och sammanfattning.

Klein vill hamra in några huvudbudskap. Klimatförnekarnas styrka och politikens svaghet har medfört mycket förlorad tid. Det som måste göras, i form av minskade utsläpp, måste nu ske på kortare tid. Hennes teser styrks av många referenser; källhänvisningarna upptar 58 sidor liten stil. Ett omfattande register underlättar också läsningen. Ren teknologi är ingalunda oväsentlig, men den är inte det primära; det är i stället social mobilisering mot utsläpp och för en annan ekonomi. Klein argumenterar kraftfullt för att västvärldens dominerande ekonomiska system – kapitalismen, eller Marknaden – är helt oförmögen, till skillnad från baron von Münchhausen, att lyfta sig själv i håret ur klimatträsket. Så här långt följer jag med glädje Kleins fotspår.

När det kommer till identifieringen av allierade i klimatkampen blir förslagen tunnare. Klein är ju själv en reporter, inte aktivist, och det är väl därför som motståndsarmén i stort identifieras med sexuella och etniska minoriteter. Den typen av postmoderna markörer förminskar budskapet, men speglar måhända Nordamerika? Det typiska amerikanska tilltalet skorrar också något. Det skall medges att Klein även hänvisar till andra strömningar, t ex den gamla civil right-rörelsen. Det ter sig dock lite utopiskt att en sådan formation skall samla en majoritet av väljarna, oavsett vilket land som avses.

Men visst är Klein läsvärd. Det värmer naturligtvis ett vänsterhjärta att hon är så skarp och uttalat kritisk mot kapitalismen. Hon är intensivt anti-kapitalistisk, men vad som skall komma i stället undanhålls läsaren. Så frågan är om Klein drar fler rekryter till socialismen, eller om fler socialistister mobiliseras till miljöengagemang? Jag har inte svaret.

Referenser
1. Nature 2014:7484, s. 41
2. SYR-AR5
3. Nature 2014:7527, s 351
4. Nature 2014:7528, s. 473-74)
5. Nature 2014:7485, s. 597
6. Nature 2014;7529, s. 28-30
7. Berners-Lee, M. & D. Clark. Den brännande frågan. Karneval 2014, s. 40.
8. SvD N 19/12, s. 16).
9. N. Klein. This changes everything. Allen Lane 2014.

i Andra om: värme, klimat,miljö, mat, svält, Krig, kapitalism, Politik, bensin, olja, massdöd, massmediakärnkraft socialism solenenergi socialism, kapitalism, bloggar, samarbete,

DN Debatt 31/12 Jordbrukets roll DN 2/1 DN Debatt 2/11 -Kyotoprotokollet direkt skadligt DN 2/11 – förslag från professor L Nilsson DN 27/10 Jens Holm DN 26/10 DN 21/10 DN Debatt 26/9 Pål Steigan Intervju med Naomi Klein Intervju med Naomi Klein i The NationUppropet i Avaza DN Debatt 21/9 Andreas Berghs ledare DN 31/3 DN Debatt 30/3 DN Debatt 10/1 Nature Guardian 4/1 DN Debatt 2/12 Humanistbloggen NASA:s sammanfattning DN 21/11 Pål Steigans blogg 21/11 DN Debatt 22/9 Naomi Kleins tal 4/9 DN 8/10 Anna-Karin Hatt Åsa Romson DN Debatt 24/5 Dagens Industri 24/5 Kildén & Åsman 22/5 Annarkia Hans Nilssons blogg
Gail Tverberg Economy Watch Om fusionsenergin http://www.dn.se/nyheter/1-grad-varmare-grekerna-bavar-for-en-annu-torrare-varld?rm=print DN 4 grader varmare DN 9/12 att rädda världen Huddingeperspektiv Kommunisternas blogg DN 9/12 Per Ankersjö DN 9/12 Anders Svensson 9/12, Röda Malmö 9/12, AB 9/12,SvD 9/12, Bilderblogg 9/12DN 9/12 Röda Malmö, DN Debatt 27/11, Supermiljöbloggen 27/11, För ett Alliansfritt Sverige Waldemar Ingdahls blogg, Jonas Sjöstedt och Jens Holm i SvD Brännpunkt 26/11 ,DN 26/11, Supermiljöbloggen,Anders Svenssons blogg,Åsa Westlund, Röda Malmö, Pepprat, DN 19/11, SvD,SvT,Aftonbladet, BBC, Opinionsundersökning i USA 2011, , Sveriges Radio, DN 20/8 2012, SvD 20/8 2012, Pål Steigans blogg Aftonbladet Ingrid Eckermans blogg Miljömagasinet Ulf Karlströms blogginlägg Åke Kilanders recension av Klares bok i @politiken.se
DN Debatt 24/9
Sveriges Radio 24/9 SvD ledaren 25/9 Aftonbladet Expressen DN Birger Schlaug Miljöpartiet SvT FIB-Kulturfront