Med Stefan Lindgrens tillstånd återges nedan det inledningstal som han höll vid manifestationen på Sergels torg igår kl 14. Stefan Lindgren är en välkänd person i den antiimperialistiska rörelsen alltsedan den antiimperialistiska rörelsen mot Vietnamkriget i slutet av 1960-talet. Han kommer från Örebro, bor i Stockholm och är främst aktiv i Afghanistandolidaritet.

”I 20 månader har man ljugit och sagt att diktatorn och barnamördaren Bashar Al-Assad är på vippen att falla. Vilken dag som helst. Ju fortare, ju mer sanktioner vi inför mot landet och ju mer vi stöder de hjältemodiga rebellerna.
De unga journalisterna har rest i skytteltrafik till Turkiet för att slussas in i rebellkontrollerade delar av Syrien och intervjua glada mördare i chicka bandannas. Sverige förser dem med mobila kök och ambulanser för sårade.

I en intervju i Svenska Dagbladet i juli (18 juli 2012) sa Carl Bildt att det nu bara var ”slutstriden” om Syrien som återstod. I 20 månader har så Bashar Al-Assad förklarats vara på fallrepet, men han har ju inte fallit? Stora delar av anrika städer som Hama, Homs, Aleppo har ödelagts av rebellerna och hundratusentals civila tvingats på flykt. Gruvliga terrordåd har inträffat nästan dagligen – ibland med uppenbar logistisk hjälp av utländska underrättelsetjänster – och ändå sitter Bashar kvar. Avhoppen från hans regim har varit mycket få.

Uppenbarligen har man ljugit för oss. I parti och minut. Det folkliga stödet för Syriens regering har varit mycket starkare än Nato:s ledare och västmedia har velat medge. Nu försöker man förlänga detta ljugande genom att stoppa de sista informationskällorna från den andra sidan. Genom beslut av EU har all satellit-TV från Syrien och Iran stoppats från och med oktober. Den västerländska demokratin ska tydligen försvaras med censur av den ena sidans argument. Men som tyskarna säger ”Lögner har korta ben”.

Sanningen om den syriska väpnade s k oppositionen, Fria syriska armén och en rad andra benämningar, börjar sippra ut.
Massakern på 28 obeväpnade regeringssoldater har fått FN att reagera och tala om krigsförbrytelser på rebellsidan. De som följt nyheterna på nätet vet att sådana massakrer förekommit många gånger tidigare. Houlamassakern som sattes upp på regeringens konto var i själva verket en massaker på regeringsanhängare.

Det står ganska klart att den väpnade oppositionen långt ifrån att vara en folklig revolt drivs av utländska intressen. Qatar och Saudiarabien, två länder med odemokratiska regimer men med desto större resurser är ledande och tar order av USA och Nato. Där spelar den forna kolonialherren i Syrien. Frankrike en särskilt ondskefull roll liksom Turkiet, som av och till fångas av nostalgi för det osmanska imperiet.
Alla dessa länder ger terroristarmén logistiskt stöd och förser den officiellt med allt upp till kommunikationsutrustning, inofficiellt med tyngre vapen och helt nyligen även värmesökande robotar.

Al Quadia-soldater utgör en viktig kontingent syriska terrorister. Dessa Al Qaida-soldater har tidigare kämpat mot USA i Irak och Afghanistan. Uppenbarligen har State Department inga problem att alliera sig med krafter som president Obama offentligt beskriver som USA:s största fiende.

Enligt ett vittnesmål från Läkare utan gränser är ungefär varannan sårad rebell i Aleppo utlänning. Om den siffran är representativ skulle det kunna innebära att USA och dess allierade har en legoarmé på 50 000 man på plats i Syrien med tillgång till bottenlösa arabiska kassakistor.

Vad är det om inte en utländsk invasion? Kom ihåg att Internationella brottmålsdomstolen fällde USA i ett mål om Nicaragua för stödet åt Contrasgerillan, som var betydligt mindre. Domstolen fann att USA:s ekonomiska och militära stöd till en part i ett inbördeskrig utgjorde ett brott mot aggressionsförbudet i FN-stadgan.

Trots att FN:s säkerhetsråd inte har några sanktioner riktade mot Syrien har USA, EU och Arabförbundet infört sådana sanktioner som förvärrar situationen för civilbefolkningen. 2,5 miljoner syrier har ett akut behov av humanitär hjälp och över 340 000 har flytt till grannländerna.

Även i sin diplomati har USA visat att målet inte alls är fred i Syrien. I veckan har utrikesminister Hillary Clinton försökt distansera sig från det så kallade Syriska Nationella Rådet som ”ett exilgäng utan kontakt med verkligheten” och denna vecka möts alla finansiärer av terroristinvasionen av Syrien under Clintons ledning till en konferens i Qatar för att försöka lista ut en ny plan och bilda en exilregering, vars ledare redan är utsedd – av Washington.

Att FN har ett medlingsuppdrag i Syrien och att en internationell överenskommelse med bland annat Syriska Nationella Rådet om en övergångsregering i Syrien slöts i juni i Genève nonchaleras fullständigt av USA.

För varje nykter bedömare finns bara en väg ut ur krisen i Syrien och det är vapenstillestånd och en förhandlingsprocess, som inte blir lätt. Syrien är en sekulär stat, kanske Mellanösterns enda vid det här laget, ett land med flera religiösa samfund och etniska grupper som måste samsas om makten. Det säger sig självt att motsättningar mellan stora folkgrupper inte kan lösas med militära medel, vilket vore liktydigt med den ena gruppens folkmord på den andra eller den andra på den tredjes.

Ett maktövertagande i Syrien av de fundamentalistiska grupper som idag driver upproret skulle med all sannolikhet betyda slutet på den sekulära staten och början på ett allmänt religionskrig. Är det just detta USA och Israel önskar uppnå? En viktig arabstat i totalt kaos, vilket kanske skulle underlätta det militära angrepp på Iran som nu uppskjutits till 2013 och som Israel räknar med blir av, oavsett hur presidentvalet går i USA.

Till dem som bygger sin strategi på sådana överväganden säger vi: ”Se skriften på väggen!” USA är sedan länge på nedgång i världen och kan inte gapa över för mycket.

Se hur det gick med deras så kallade befrielse av Irak. USA:s oljebolag är nu bannlysta från Irak förutom Kurdistan och landet håller på att bli en viktig motvikt till USA i regionen. Vad hade USA för de fyra biljoner dollar som spenderades på krigen i Irak och Afghanistan?
Absolut ingenting.

De mest insiktsfulla i ledande amerikanska och europeiska kretsar förstår redan att USA:s och EU:s krigsplaner i regionen på sin höjd kommer att uppskjuta deras oundvikliga återtåg. Ur askan efter askan efter de krig som nu pågår och de som planeras kommer att stiga ett Mellanöstern ännu mer beslutet att befria regionen från USA:s, oljeshejkernas och rasstaten Israels strupgrepp.

Inte heller syndafloden varade för evigt”.

i Andra om: Syrien, Konflikt, Syriens nationella råd,Syriens nationella råd, imperialism, desinformation, Krig, USA, Politik, FN, massmedia infiltration Carl Bildt, utrikespolitik Kina Ryssland opposition,

Stefan Lindgrens blogg New York Times 31/10 Washington Post 1/11 Bill Auken Countercurrents 2/10 Konflikt 27/10 S Hersh i The New Yorker 2007 Aftonbladet – Bildts strategiråd FolkrättsbevakningenDN 12/10Anförande av Rysslands ambassadör
FIB-Kulturfront konferensreportage Porelären om Syrien Russia Today Dagens Arena 10/10 Syrien har inte bett om ursäkt DN 8/10 DN2 8/10 SvD 8/10Ab 8/10SvD 9/10Monthly Review DN 6/10 SvD 6/10 Aftonbladet 6/10Expressen 6/10 Sveriges RadioNya Zeeland Inlägg på Syriensolidaritets hemsida Konferensen i Damaskus DN 30/9DN Gunnar Jonssons ledare 28/9SvD 29/9Sveriges RadioSvTExpressenAftonbladetDN 26/9 SvD 26/9SvD 2 26/9Aftonbladet 26/9Expressen 26/9Sveriges Radio SvTAftonbladets ledare 21/9 Folkrättsbevakningens Syrienlathund DN 24/9 DN 20/9 SvD Expressen SvT 7/9 Expressen 17/9 Sunday Times 19/8 Sana 26/8 DN 19/8 SvD 19/8 Aftonbladet 19/8 Expressen 19/8 New York Times 3/8 DN 11/8
NY Times 4/8 SvT DN SvD Aftonbladet Expressen DN ledare 3/8 DN Croneman 31/7 DN 2/8 DN2 2/8 Skelton i the Guardian 12 juli DN 1/8 Aftonbladet 2/8 DN huvudledare 31/7 SvD 1/8 DN ledare 31/7 DN Joscha Fischers kolumn