Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven publicerade igår debattartikeln ”Välfärdens yrken måste få sin frihet och status åter”. Han tar upp brister i vård och välfärd, som han kritiserar allainasregeringen, och ger en del, vanligen mycket allmänt hållna förslag. Jag publicerar nedan huvuddragen i hans artikel med kommentarer. Titeln anger mitt helhetsomdöme – liksom Zlatan I mot Portugal igår missade Stefan målet trots en del fina dragningar. Olika delarna har tidigare behandlats i detalj på denna blogg tidigare.

”Stoppa avprofessionaliseringen. Människor som arbetar i välfärden har gått från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare. Vi vill etablera en ny syn där de får större frihet och kan utnyttja sin yrkeskompetens.” Kommentar: Mycket allmänt skrivet. Men S accepterar ändå vinster i vården, i betydande utsträckning. Detta gör även de två medlemmarna i tankesmedjan Cogito -varför bara gå en liten bit på vägen? Därmed har en grund lagts för de problem han själv beskriver, och för andra problem i vård och skola. Möjligen blir de litet mindre under S. Inom psykiatrin beskrevs vådan av detta på SvD Brännpunkt måndagen 4/11 (med mig som en av 146 undertecknare).

”Den svenska välfärden är en viktig del av det som gör Sverige unikt. Få länder kan stoltsera med en gemensamt finansierad välfärd i utvecklingens frontlinje. Men något håller på att hända. Nya larmrapporter kommer varje vecka. Personalen går på knäna i sjukvården. Allt fler barn når inte målen i skolan. Fler och fler börjar tveka om välfärden håller vad den lovar dig och dina barn.”
Kommentar:Beskrivningen är riktig. Minskning av skatter är ett generellt drag inom kapitalismen. Detta bidrar till ökad köpkraft för de som anställning och lön, till ökad konkurrens om de stora transnationella bolagens investeringar, men ger mindre till välfärd. För Sveriges del bidrog reformer under Göran Perssons tid som finansminister för 20 år sedan till minskningen av välfärden. Och Löfven ifrågasätter på intet sätt kapitalismen, tvärtom.

”Det största hotet mot välfärden är arbetslösheten. När 400.000 människor saknar arbete och arbetslösheten har bitit sig fast kring 8 procent kan färre sbidra till välfärden. Den Moderatledda regeringen har prioriterat skattesänkningar och privatiseringar framför att investera i jobb och skola, och arbetslösheten är nu högre än när de tillträdde. Vi har satt upp ett ambitiöst mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det krävs för att finansiera välfärden. Vi måste sluta tro på skattesänkningar som mirakellösning och istället investera i jobb- och praktikplatser för unga, utbildning och en aktiv näringspolitik för att nå dit.”

Kommentar: Kritiken är riktig. Arbetslösheten har ökat generellt i världen under de senaste 10 åren enligt officiell statistik. Hundratals miljoner är arbetslösa eller undersysselsatta. Men kapitalismen får inte kritiseras.Löfven vill säkert minska arbetslösheten. Men kungsvägen dit är inte alls utbildning som han pläderar för – utan att samhället på demokratisk väg tar kontroll över det v iktigaste produktionsmedlen och naturresurserna.

Vinstintresse ska aldrig tillåtas vara styrande. Vi har förberett nationella kvalitetslagar som höjer kvaliteten och sätter medborgarnas intresse främst i välfärden. Kommentar: Säg helt nej till vinstintresse i skola och vård då, liksom V och flera andra smärre partier, Gemensam Välfärd m.fl.! Forskning visar inga fördelar, bara nackdelar med privatiseringarna.
Teorierna om New Public Management, som var tänkta att effektivisera välfärden, har i många lägen i stället byråkratiserat den. Kommentar:Sant, därför tar vårdens företrädare avstånd från detta. Se t.ex. Läkarupproret vid midsommartid.

När människor som arbetar i välfärden går från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare riskerar vi en avprofessionalisering. Administrationen måste minska. Lärarna måste kunna fokusera på det som är viktigt: att utveckla undervisningen och ge varje elev det stöd han eller hon behöver. Det krävs en nationell samling för läraryrket, för att förbättra både lön och arbetsvillkor, men även varje lärares självständighet för att vända de sjunkande kunskapsresultaten i skolan.
Kommentar: Höj gärna lönerna. Ännu viktigare är att avskaffa friskolor och privata skolor med deras betygsinflation.

Vi vill göra om Arbetsförmedlingen till en matchningsspecialist, där arbetsförmedlarna får stor frihet att använda resurserna till det som de vet gör att människor kommer i arbete. De måste kunna ge arbetsgivarna vad de efterfrågar. Kommentar:Mycket viktigare och effektivare att medborgarna, samhället tar kontroll över produktionsmedlen än detta knäfall för storkapitalet.

Sjukvården. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor utbildar sig för att ge människor vård och omsorg. Men på samma sätt som i skolan tar administrationen över inom sjukvården. På flera håll gör också påhittade marknadssystem att personalen nu tvingas bedöma lönsamheten i en patient. Kommentar:Riktig beskrivning, men Löfvens allmänna förslag innebär ingen egentlig ändring.

Med en socialdemokratisk regering kommer välfärden få större resurser, ett nytt regelverk som sätter människa framför vinst och en ny styrning som utgår från de välfärdsprofessionellas kompetens och yrkesetik. Kommentar:Tomt prat så länge S inte tar helt avstånd från vinster i skola och vård?
Välfärdens proffs ska få vara proffs.Kommentar:Vore bra om S tar tydligt ställning för människan och socialism och inte så sluter upp bakom kapitalismen.

Bakgrund skola* I artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten skriver ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin att att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Deras slutsats är att man inte kan se några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat.
* strong>På DN Debatt presenterades tidigare i år antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av Daniel Suhonen (S) och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. De skrev:
* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola.
* Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.
* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.