Krig – har imperialismen betydelse?



Den 14/8 publicerade jag här inlägget ”Krig och död – olika synsätt? baserat på en kommentar av Niklas Lindgren till gästblogginlägget ”Delning av Irak: mer våld, fler flyktingar och etnisk rensning” med svar av mig. Läs gärna detta först! Jag skrev där bland annat:
”USA har försökt påverka val i många andra länder, med odemokratiska metoder.
Man har också bidragit till att störta demokratiskt valda regeringar som Mossadeq i Iran och Arbenz i Guatemala 1953, Sukarno i Indonesien 1965, Sihanouk i Kambodja, Allende i Chile 1973, Grenada 1986. Dessutom alla försöken att störta Castro, Chavez och sandinister i Nicaragua. Glömde viss Aristide på Haiti och Selaya i Honduras detta millenium. Och nu det långvariga undermineringsarbetet i Ukraina och stödet till statskuppen där. I Venezuela verkar man försöka upprätta en variant av Ukraina-interventionen.
Vår historia visar att USA är den i särklass mest krigiska staten efter andra världskriget.

Imp Wikipedia 250px-Imperialism_Coverart

I boken ”USA som världspolis” finns i kapitel 1 en bilaga med förteckning av många av de krig där USA deltagit i
Bilaga: Några av USA:s krig efter andra världskriget. Grundorsaken är imperialismen med USA:s ekonomiska, politiska och militära elit som ledande makt i nödvändig strävan efter kontroll över så stor av produktionsmedlen och naturresurserna som möjligt. Dessa återgavs i föregående blogginlägg

Nu har Niklas Lindgren återkommit med en mycket lång kommentar som jag publicerar som blogginlägg tillsammans med mina kortare svar. Jag ska i två kommande inlägg försöka beskriva imperialismen, ett begrepp som först på allvar aktualiserades av den liberale brittiske ekonomen Hobson år 1902.

Kommentar:”Visst har du vid första anblicken rätt i att det inte spelar någon roll vem som dödar en som individ”
Hela min poäng är att om en part A, genom repressiva aktioner, dödar antalet N hos parten B så kan aldrig detta tas som intäkt, ursäkt eller försvar för att parten B, genom repressiva aktioner dödar antalet M hos parten A. I detta perspektiv har inte antalet N och M någon betydelse då människovärdet hos varje individ i den totala mängden M+N är lika stort. Sedan har antalet självklart en vikt när det gäller att bedöma omfattningen av repressionen, men det är en annan diskussion.
Svar: Då det gäller krig mellan stater, som ofta medför många dödsfall är detta förbjudet enligt FN-stadgan, utom som självförsvar. Och omfattningen av repressionen är inte en annan diskussion utan av stort betydelse. Insatserna ska vara proportionella (Jmfr Gaza-konflikten). Du har inget svar på eller argument mot betydelsen av kvantitet i diskussionen. Se boken ”Lagen om krig”Det är av stort intresse att främst USA initierat krig som dödat många människor. Se föregående blogginlägg och boken ”USA som världspolis”

Bekämpa USA-imp KP stockholm_bekampa_usa_1

Kommentar”Bilaga: Några av USA:s krig efter andra världskriget. Grundorsaken är imperialismen med USA:s ekonomiska, politiska och militära elit som ledande makt i nödvändig strävan efter kontroll över så stor av produktionsmedlen och naturresurserna som möjligt.”
Att på detta sätt se världen ur enbart ett perspektiv är, som jag ser det och framhållit i flera tidigare kommentarer, en mycket stor svaghet i de resonemang du för. Låt mig fästa uppmärksamheten på några punkter:
Svar: Du har varken påtalat varför detta perspektiv är felaktigt, eller presenterat något alternativt perspektiv. .

Kommentar: (1) Jugoslavien och Irakfrågan
Här får du det att framstå som att Jugoslavien splittring enbart skulle vara resultatet av utländsk inblandning. Faktum är att det fanns starka icke-serbiska krafter inom Jugoslavien, krafter som önskade självständighet. Likt dagens Mellanöstern var Jugoslavien en skapelse av segrarmakterna i Första Världskriget – inte någon ”naturlig” nationalstat. Precis som i Mellanöstern skapades en statsbildning med ett sort mått av interna spänningar, spänningar som ”hölls i schack” av repressiva regimer.

Obama hök untitled
Även om nya statsbildningar inte är någon ”patentlösning” (det finns självklart alltid problem) tror jag vi måste acceptera att vissa politiska kartor kommer att ritas om. Det är i sig inget dramatiskt i detta. Se på exemplet Tjeckoslovakien, som delades i Tjeckien och Slovakien. Om en månad kommer det att hållas en folkomröstning huruvida Skottland skall bryta sig ur Storbritannien. I Spanien finns på flera håll starka separatistiska rörelser, som innebär att den politiska kartan på den iberiska halvön mycket väl kan se helt annorlunda ut om 10 år. Utan Bryssel hade förmodligen Belgien idag varit två stater, Vallonien och Flandern.

Problemet med ditt resonemang, både vad gäller Jugoslavien och Irakfrågan, är att det utgår från andra ordningens problematik – hur stormakterna (specifikt supermakten USA) kan tänkas utnyttja situationen för att nå det ena eller andra syftet. Denna aspekt är fokus i dina resonemang medan första ordningens problem – hur folket som bor i den aktuella staten de facto vill ha det – inte alls får samma vikt. För mig är det en självklarhet att prioriteringen måste vara den omvända. Jag ser utifrån detta t.ex. inget riktigt hållbart argument för att förvägra kurderna en egen stat.
Svar: En del av beskrivningen av historien för Jugoslavien och Irak är nog riktig. Interventionen av stormakterna i eget intresse hindrade en demokratiskt genomförd procedur och utgör brott mot FN-stadgan.
(2) Bristen på analys av den politiska kontexten
Din uppradning av händelser är en sak men dessa måste, för att kunna förstås, sättas in i den politiska kontext, som rådde vid tillfället. Att endast kategorisera utifrån tiden för Andra Världskriget blir alldeles för grovt. Jag menar att perioden åtminstone bör delas in tre perioder:
– Kalla kriget
– Tiden före 11 september 2001
– Tiden efter 11 september 2001

Under Kalla Kriget fanns två supermakter. Prioriteten var att inlemma så många stater som möjligt i den egna intressesfären. Om staten hade en repressiv regim eller inte var inget som någon av supermakterna – USA och Sovjet – lade någon större vikt vid.

Efter Kalla Kriget förändrades den strategiska situationen drastiskt. Frågor om demokrati och mänskliga rättigheter får ett betydligt större fokus. Den kvarvarande supermakten kan inte på samma sätt motivera stöd till repressiva regimer. En utveckling i demokratisk riktning inleds i delar av världen där demokrati varit ett okänt begrepp. Utvecklingen går inte fort men idag kan vi ändå konstatera att antalet demokratier i både Latinamerika och Afrika är betydligt större än under det Kalla Kriget.
Dock är Mellanöstern fortsatt en krutdurk och ingen kan ifrågasätta att det är oljan det är frågan om. En händelse, av stor betydelse för den fortsatta destabiliseringen var det första Irakkriget, som utlöstes av att Saddam Hussein – helt folkrättsvidrigt – ockuperade den suveräna staten Kuwait. Denna ockupations betydelse för att den fortsatta utvecklingen tog en våldsam riktning är stor och avgörande. Händelsen legitimerade att storskalig konventionell krigföring åter blev ett verktyg för internationell konfliktlösning. Utan denna ockupation hade sannolikt dagens Mellanöstern sett annorlunda ut.

Nästa vändpunkt var den 11 september 2001. Det trauma, som det amerikanska folket drabbades av, var av enorm betydelse. Självklart drev detta politiker till handling. Här sattes också konkret och mycket tydligt fokus på fundamentalistisk islamism och vad denna var i stånd att göra. Att sedan tro att den islamistiska terrorismen kunde besegras genom den strategi, som tillämpas inom ramen för ”Kriget mot terrorismen” är – i alla fall med facit i hand – naivt att tro. Dock måste USA’s agerande ses utifrån detta perspektiv – ett perspektiv som på väsentliga punkter skiljer sig från Kalla Kriget-perspektivet.

Svar: Visst finns det fog för diskussion av olika perioder, vilket finns i boken ”USA som världspolis”. Jag menar att situationen inte ändrades drastiskt efter Kalla krigets slut, då USA & Co fortsatt sin imperialistiska politik, som under 2000-talet blivit allt brutalare. Vi är överens om att Mellanösterns olja är av stor betydelse, och historien om detta är till stor del en historia av imperialistisk politik. 1953 störtade USA via CIA (Kermit Roosevelt) och Storbritannien den demokratiskt valde, nationellt liberale Mossadeq då denne ville att landet skulle ha större kontroll över sin olja. Sedan kom USA-stödde diktatorn shahen som störtades. USA och Storbritannien uppmuntrade då Saddam Hussein till krig mot Iran, som bekant. Instämmer i att Saddams angrepp mot Kuwait var helt folkrättsvidrigt, även om området var omstritt och förståelse från USA förväntades av vissa etc. De mycket hårda sanktionerna av f.a. USA och Storbritannien , utöver FN-beslut, som beräknas ha medfört död för 500 000 barn var också helt folkrättsvidrigt, och medförde mångdubbelt fler dödsfall än Iraks angrepp på Kuwait.Frihetsgudinna gråter bild

11/9 gör på intet sätt USA:s och NATO:s angrepp mot Afghanistan acceptabelt. I dessa länder har hundratals gånger fler människor dödats än de som dödades vid attacken i USA, och än fler som andel av befolkningen. Detta motiverar inte drönarattackerna med tusentals oskyldiga dödade. Och al-Qaida som troligen utförde attacken fick från början starkt stöd av just USA.
Sammanfattningsvis har du inte på något sätt belagt att imperialismen är den grundläggande orsaken till de allra flesta krig. Jag ska i kommande inlägg försöka beskriva imperialismen, ett begrepp som först på allvar aktualiserades av den liberale brittiske ekonomen Hobson år 1902.


i Andra om: , , , , , , , , , , , , , al-Qaida, , , ,, , ,

Uppropet DN -svensk oenighet Al Jazeera Nyhetsbanken – Nato-medlemsskap förenligt med svensk lag? Nyhetsbaken om Nato-toppmöte Svensk insatsstyrka redo för strid 2015 Blogginlägg 22/6 DN 15/4DN 2/4DN Debatt 22/4 DN Debatt 25/1 Nyhetsbanken 2/4 SvD 2/4 Youtube om NATO-övning FIB-Kulturfront DN 26/9 Sydöstran 24/5 DN 30/5 Middle East Online DN 25/4 Björnbrum 23/5 Russia Today 14/5 om Syriens syn på fredsförhandlingar Gulf Today Nyhetsbanken Reuters om al NusraMiddle East Online 15/5 USA-bloggen 25/5 Israel förbereder nytt anfall mot Syrien 16/5 DN 15/5 Erik Helmerssons ledare Turkiet vill ha flygförbudszonNepal News DN 15/5 Protester i Turkiet 16/5 Aron Lunds rapport NY Times25/3

  5 comments for “Krig – har imperialismen betydelse?

  1. Нешко
    17 augusti, 2014 at 16:30

    Intressant intervju om en eventuell utveckling (en ny orange revolution) i Ryssland med början i st. Petersburg i september:
    There will be Maidan in St Petersburg – Evgeny Fedorov
    http://youtu.be/WNAPbuwLMHg

  2. Peter Grafström
    18 augusti, 2014 at 05:49

    Niklas Lindgren tillhör tydligen den skaran som på fullt allvar tror att 9/11 hade något med muslimska fundamentalister att göra. Nyttigt att bli påmind om att somliga tror på Usas officiella verklighetsbeskrivning. Det är säkert en merit hos vårt (Orwellska)public service.

    • Niklas Lindgren
      19 augusti, 2014 at 01:31

      Anders Romelsjö,
      Delar du Peter Grafstöms konspirationsteoretisk syn på 9/11 och att denna inte skulle haft ”något med muslimiska fundamentalister att göra”?

      • 19 augusti, 2014 at 20:32

        Jag tror att 9/11 har ”något med muslimska fundamentalister att göra”?
        Delar du uppfattningen att 9/11 har att göra med framväxten av al-Qaida med USA:s viktiga stöd, samt USA:s mångåriga brutala politik i Mellanöstern i decennier?

  3. Benny H
    20 augusti, 2014 at 08:58

    Man blir nästan spyfärdig när Carl Bildt är nere i Irak och låtsas som han plötsligt bryr sig om de drabbades väl och ve. Alla vet att CB var en av de som mest högljutt var för att avsätta Saddam och stödja USA:s invasion i Irak. Ett annat märkligt fenomen är att han inte bryr sig om kristna som skyddas av Assad i Syrien…där kunde IS få härja och mörda fritt. Eller terrorbombningarna som juntan i Kiev utför mot städer i östra Ukraina. Den mannens dubbelmoral och cynism kan väl bara existera i Sverige utan större kritik från medierna, vilket återigen bevisar min tes att CB är den som egentligen styr Sverige och då är med och bestämmer om tidningsstöd och pengar till SVT m.m.

Comments are closed.