Konsten att inte beskatta kapital


Här åter en aktuell artikel i ett ständigt aktuellt ämne. Även om det publicerats förr (18/7 2017)! Fakta är inte så dumt. Hur se på skattefrågan nu inför valet?

Artikeln.


Det pågår av och till en debatt om ojämlikhet och skatt. Nyligen föreslog LO-ekonomer på DN Debatt att fastighetsskatten bör återinföras. DN DebattStatistik visar att ojämlikheten ökat snabbare i Sverige än i många EU-länder. En viktig orsak till detta är den skattepolitik som S utvecklat och som alliansregeringen förstärkte. Allt .detta trots Oxfams rapport om att Sverige är så framgångsrikt att bekämpa ojämlikhet.Aftonbladet

Dessa ytligt sett kanske motsägelsefulla uppgifter bör för övrigt utredas.

Ulf Karlström som har skrivit detta är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var tidigare med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. och en tid ordförande i de förenade FNL-grupperna (DFFG), Sveriges kanske främsta antiimperialistiska organisation efter Andra Världskriget. Han har publicerat inlägg här i flera ämnen. Han har berikat denna blogg med många inlägg i skilda ämnen. Nyligen kom i denna genre hans recension av två av Elena Ferrantes böckerElena Ferrantes: en studie i klass, språk, utbildning och kvinnoroll och Evolutionen och jag.

Han har skrivit flera artiklar om ekonomi, bl.a. Hur är det med konkurrensen under dagens kapitalism? och Lapavitsas – vi lever i finansialiseringens epok

Thomas Piketty väckte med sin bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet (på franska 2013, på engelska 2014) stor uppmärksamhet. Pikettys tes, underbyggd med fascinerande tidsserier, är de växande klyftorna mellan de som lever på arbetsinkomster och de som lever på avkastning från kapital. Ojämlikheten har ökat språngartat. Och idag bygger vi snabbt ut ”de dubbla ojämlikheterna; de mellan arbets- och kapitalinkomster, respektive mellan infödda svenskar och stora delar av invandrarpopulationen.

Jag har tidigare på denna blogg gjort reklam för recensionstidskriften Respons (www.tidskriftenrespons.se) och finner nu anledning att göra det en gång till. Det är långtifrån en vänstertidskrift, vilket dess redaktör Kay Glans ”borgar” för. Emellertid är de långa och utförliga recensionerna oftast sakliga, och inte sällan är det politiskt ganska högt i tak. I det tjocka sommarnumret 3/2017 anmäler bl a Håkan Selin, docent i nationalekonomi, journalisten Erik Sandbergs bok ”Jakten på den försvunna skatten” (Ordfront). Boken diskuterar initierat hur ”en smärre revolution skett på skatteområdet, med en högst påtaglig sänkning av skatterna på framför allt kapitaltillgångar i olika former och på rika människors inkomster” (citat från Sandberg). Recensenten Håkan Selin vitsordar beskrivningen, sett ur ett perspektiv på 30 år. Han instämmer också i författarens tes att denna samhällsförändring skett i det tysta, ”i relativt små steg”.
Boken Jakten på den försvunna skatten
Skatterevolutionen skall naturligtvis ses i ljuset av nyliberalismens triumftåg från 1980-talet och framåt. Den tog bl a utgångspunkt i ”de extremt höga marginalskatterna på toppinkomster som fanns i Västvärlden fram till 1970-talet” (citat från Selin). Det är således inget svenska fenomen, även om Astrid Lindgren med ”pomperipossadebatten” gav den ett svenskt signum. Konkret, vad innebar då revolutionen för svenskt vidkommande?

Med skattereformen 1991 slogs inte längre arbets- och kapitalinkomster ihop, vid beskattning. Inkomster av kapital beskattas därefter med 30 %, oavsett storlek. Således minskades marginalskatten avsevärt. Sedan har bolagsskatten sänkts, i olika steg. Förmögenhetsskatten är avskaffad, och arvs- och gåvoskatten är slopad. Selin påpekar att Sandberg totalt missar en viktig fråga, de s k 3:12-reglerna. Det handlar om hur kapitalister i t ex fåmansbolag kan ”parkera sig på bolaget” och plocka ut inkomster som kapital i stället för inkomst. Denna ”generösa” skattepolitik påbörjades av en socialdemokratisk regering 2006, och späddes ytterligare på av Alliansregeringarna. Det är förtjänstfullt att Selin påpekar detta sätt att smita undan skatt för de rika.

Med detta i minnet skall vi betänka Annie Lööfs (c) utspel 4/7 under Almedalsveckan: Sänk företagsskatterna och låt företag med färre än 50 anställda sparka folk hur som helst.

Selin är även kritisk till Sandbergs bok: Den är för 1950-talsnostalgisk, vilket inte leder någonstans, och att backa historien låter sig knappast göras. Vidare är boken ibland för slängig; ”penseldragen [är] lite väl vida”. Selin gör också en reservation om Sverige som skatteparadis (”Sverige är fortfarande ett högskatteland”), och anför vidare att sedan mitten av 1990-talet har andelen kapitalskatt i förhållande till de totala skatteintäkterna trendmässigt inte minskat. Jag har inte Selins detaljkunskaper och kan därför inte granska påståendet.

Det är en svår konst att beskatta kapitalet på en globaliserade finansmarknad. Skatteparadis som Schweiz och Luxemburg verkar något ha tappat sin lockelse, till följd av viss öppenhet, men Kanalöarna och andra ”paradis” verkar finnas kvar, vilket bl a Panamalistorna vittnar om. Sandberg ägnar därför ett antal sidor åt möjligheterna att förhindra klyftor och kapitalkoncentration.

Mot denna bakgrund är det knappast förvånande att statliga skatteintäkter från företagsvinster och avkastningsskatt för 2016 och 2017 endast uppgår till 11,3 resp 11,5 % (prognos i Budgetproposition 2016/17:1, s. 469). Lägger vi till Hushållens kapitalskatter på 63 resp 61 miljarder kronor så ökar andelen med cirka 55 %. Av detta svarar rimligen ”icke-rika hushåll” för merparten, och bör således inte räknas in, ifall vi vill skapa oss en uppfattning av vad ”de rika” betalar. Eller, som Sandberg troligen skulle säga, ”inte betalar”.

Håkan Selins recension är exempel på en utmärkt sådan i Respons. Han slutar med att säga: ”det [vore] bra om omfördelningsperspektivet lyftes fram mer i den skattepolitiska debatten. Förhoppningsvis kan Sandbergs bok bidra till det”.

intressant.se, , , , , , , , ,, , , , ,, , , , ,, ,
, , ,


6 svar till “Konsten att inte beskatta kapital”

  1. Och störst ojämlikhet föreligger i Ryssland enligt Piketty. Se hans blog på Le Monde och inlägget Capital in Russia. I det karaktäriseras Ryssland som en kleptokrati.

  2. De högersossar som sitter på höga arvoden och skor sig brukar tydligen berätta för undrande vänstersossar, som gillade Olof Palme, att de måste bedriva den här politiken p.g.a. EU-medlemskapet.

    Att Ingvar Carlsson och andra EU-vurmande högersossar lurade in sina medlemmar i EU-medlemskapet och således medverkar till denna skatte-orättvisa, verkar inte ha gått upp för dem än.

    Vissa sossar har nu gått till SD, men nu svänger även SD:s galjonsfigurer i den frågan. Jag är inte förvånad. Jag har länge sagt att SD är ett typiskt högerparti som kommer sälja ut denna viktiga fråga för att få något tillbaka.

    Kvar är Vänsterpartiet som inte driver EU-frågan alls i valet, förmodligen för att inte reta upp EU-vurmande högersossar och miljöpartister och SKP och KP valsamverkar inte heller.

    Välkommen till en bisarr värld!

  3. Viktigt.
    De omfattande skogsbränderna. Fortfarande inget särskilt om orsakerna. Den rödgröna regeringen tycks vara totalt handfallen. Bäst verkar regeringen vara på migration och nyanlända. Socialdemokraten och tillika chef för beredskapsmyndigheten MSB Dan Eliasson kan inte ens begära hjälp från Försvarsmakten och med deras stora helikoptrar bekämpa branden. Han menar han inte har någon makt till det och dessutom är personalen på semester. Däremot har Sverige istället begärt hjälp från andra delar av Europa – däribland Italien, Danmark, Litauen, Tyskland, Frankrike och Norge. Brandbekämpningsflyg, personal och helikoptrar har skickats hit eller är på väg.
    https://www.svt.se/nyheter/flera-skogsbrander-i-landet
    Ett land som ligger nära oss och som har stora maskinella resurser och rutiner vid naturkatastrofer är Ryssland och där det regnar rätt bra nu så brandfaran inte är så stor. Jag tycker det skulle vara mycket förnuftigt av den svenska rödgröna regeringen att be Ryssland om hjälp nu när Sveriges politiker har fumlat bort allt vad beredskap heter för ”andra mål” som de tycker är högre. Och allt på skattebetalarnas bekostnad. Jag tror faktiskt Ryssland skulle ställa upp för det här till en mycket låg kostnad och istället se betalningen i förbättrade relationer länderna emellan. Ty det är så det fungerar. Tjänster och gentjänster så vara vänskapen längst. USA kan ju regeringen helt glömma i det här läget. Elden sprider sig nu och det är bråttom. Och då kan man inte hämta hjälp från andra sidan jordklotet även om de nu så gärna skulle vilja göra det för att vara inställsamma och USA till lags.

  4. ”Hur se på skattefrågan nu inför valet?”

    Idag matade jag fåglar. Gräsänder. Jag var rättvis och gav alla en bit var. Dom åt upp men någon större entusiasm blev det inte. Inte förrän jag hällde ut resten av påsen i en hög på marken. Då tog det fart ordentligt och de kämpades inbördes om det bröd som fanns i högen. Då tänkte jag för mig själv att konkurrens är naturligt och ”rättvis” fördelning är något påtvingat av någon som tror sig veta bättre. Den här gånger var det jag och kände mig inte särskilt populär. Snarare mer som en tillfällig diktator över fågelgruppen.