Livet och bloggen består inte bara av politik!
Liksom många, många andra är jag också intresserad av biologi, av frågor om arv och miljö mm.
Återpublicerar här en artikel som första gången publicerades 3 juni 2017. Jag återpublicerar nu som regel en artikel som publicerats precist ett år tidigare. Om jag anser att den fortfarande är intressant.
Ulf Karlström som har skrivit detta är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var tidigare med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. och en tid ordförande i de förenade FNL-grupperna (DFFG), Sveriges kanske främsta antiimperialistiska organisation efter Andra Världskriget. Han har publicerat inlägg här i flera ämnen. Han har berikat denna blogg med många inlägg i skilda ämnen. Detta gäller inte minst bokrecensioner. Senast kom i denna genre hans recension av två av Elena Ferrantes böckerElena Ferrantes: en studie i klass, språk, utbildning och kvinnoroll
Artikeln
Evolutionsteorin har allt sedan dess presentation kring 1860 tilldragit sig stort intresse. Så tog t ex marxismens grundare – Marx & Engels – del av Darwins skrift ”Om arternas uppkomst” från 1859 med mycket stort intresse. Marx skickade även ett ex av Kapitalet volym I till Darwin, som denne dock aldrig öppnade. Darwin hade orienterat sig i nationalekonomi och läst Adam Smith, men runt 1865 låg nog fokus på annat, och kanske var tyskan för tung?
Det stora intresset gäller än mer idag. Det är därför knappast förvånande att Johan Frostegård – medicinprofessor, romanförfattare, uppfinnare och entreprenör – gett ut boken ”Evolutionen och jag” på Volante 2017 (398 s.). Här presenteras ett mycket brett perspektiv. I en inledning, 24 korta kapitel och slutord får vi bl a översikter om Darwin, evolutionsteorin, olösta frågor inom e-teorin, gener och memer, Homo sapiens ”släktbuske”, kulturhistoria, diskussioner om Jaget, hjärnans utveckling, kroppen och Jaget, religion, kreationism & intelligent design, sexualitet, moral, samt AI & robotar. Det är med andra ord ett gigantiskt kunskapsfält som författaren behandlar eller försöker behandla
När man läser innehållsförteckningen slås man direkt huruvida författaren kan genomföra projektet på 400 sidor? Svaret är nej, det klarar han inte, utan sveper likt vinden över vissa kunskapsfält. Frostegård har en faiblesse för att resonera, eller snare spekulera, kring spännande frågor, ibland ofta med enbart en referens som stöd. Detta är bokens både styrka och svaghet. Det är i sig inget fel att spekulera om en framtid vi inte känner eller kunskaper vi idag inte har. En dag blir framtiden dåtid och då känner vi svaren på fler frågor än vad vi gör idag. Frostegård smyger heller inte med de lite mer fria bedömningarna, utan skriver t ex ”om jag får spekulera”. Kanske är det mötet mellan en faktabaserad framställning och vissa, svepande textavsnitt, med inslag av name-dropping, som ibland skorrar? Det är ju också priset man får betala när mycket vida kunskapsfält pressas samman på mindre än 400 sidor.
Han slår hej-vilt åt både höger och vänster, med en viss förkärlek att hacka på marxismen. Kan man gissa att han läst mer om än av Marx? Referaten blir ibland rätt bisarra, och knappast något marxister behöver grubbla över. Hans allmänna kritik av dagens nyliberalism är inte på något sätt originell, men känns i alla fall uppiggande.
Författarens credo är att skillnaden mellan människa och djur ”knappast är fundamental”, även om gradskillnader finns. Trots att bokens fokus ligger här är det ingen ren ”biologism” som trummas fram. Frostegård använder det evolutionära konceptet memer – ursprungligen myntat av Richard Dawkins – för att förklara mänskligt beteende och kulturell spridning. Författarens extensiva användning av memer gör att man ofta i stället bör tala om socialisation. Det finns också kritik mot konceptet om memer, t ex från Mats Björklund, professor i zooekologi i Uppsala. Hur som helst är författarens utgångspunkt, att evolutionärt tänkande kan användas i många sammanhang, tilltalande.
Trots min kritik vill jag rekommendera boken, i synnerhet till humanister och samhällsvetare, med måttliga kunskaper i naturvetenskap, och särskilt evolutionsteorin. Och för oss andra är det utmanande att kritiskt granska Frostegårds lite friare tanketrådar.
i Andra om: böcker
litteratur, historia, arv, forskning, Politik
miljö
evolution, Darwin, Marx, människor, djur
16 svar till “Evolutionen och jag”
Det är ett ämne som intresserar en del Kristna som tror på skapelsen i ngn mening. Jag är inte ngn marknadsförare av sånt utan noterar att där pågår en del nytänkande även om det tolkas i termer av en skapande ande. Perry Marshall med boken Evolution 2.0 och en blogg där kritiker ofta gör inlägg, tar fasta på relativt ny info om DNA tex att det finns mekanismer som hindrar större delen av alla mutationer att realiseras. Jag har hittills inte tyckt att argumenten håller men det är intressant att dom försöker. En sak som är knepig att förklara är hur den första livsmolekylen skapades. Att många har spekulerat om händelser i rymden eller möjligen vid heta källor visar att det är knepigt att förstå hur ngt som måste gå via flera steg där enskilda delsteg inte kan ske i samma omgivning som intilliggande steg. Pga att den kemiska jämvikten skulle driva reaktioner åt fel håll. Så då måste det ske ngn sorts transport mellan distinkt olika omgivningar för att det skall vara möjligt.
I rymden kan molekylära fragment bestå rätt länge så där skulle det vara möjligt att moln av tunn gas rörde sig mellan olika temperaturer och olika kemiska konstituenter. Sannolikheten verkar vara extremt låg så med nuvarande vetande kunde man misstänka att det är ngt väldigt ovanligt som bara hänt väldigt sällan och på få ställen.
Men nuvarande vetande har förstås ett bästföredatum så det kanske är bortom vår nuvarande fattningsförmåga.
Men i vilket fall så är detta en osäker punkt beträffande livets uppkomst av sig själv.
Det använder Perry och andra som har hans uppfattning som bevis på att livet inte kan ha uppkommit av sig självt utan tyder på intelligent design. En vetenskapsman som inte skulle välja den tolkningen skulle vanligen ifrågasätta att det överhuvudtaget är en lösning eftersom det inte förklarar hur designern uppkom.
Men då förutsätter man att designern lever vid en viss tid analogt med en människa. Om det finns ngn sorts återkoppling mellan olika tider skulle det verka väldigt mystiskt och svårgripbart för oss. Men det strider inte mot fysikens lagar det är bara outforskat. Det skulle kunna vara sånt som spökar när det handlar om livets mekanismer. Det är inte fastslaget att det går att förstå vad liv är med reduktionistisk metod.
Jag vet inte om dom har framställt DNA i lab från bara atomer C H O N och P ?
Lyckas dom med det så är iaf en osäker punkt undanröjd.
Peter Grafström
Det finns inget stöd för att uppkomsten av liv skulle vara ovanligt, lika lite som för att det skulle vara vanligt.
Att utgå från vårt lilla dammkorn Jorden, eller vårt lilla solsystem i den frågan är att tappa perspektivet.
Vi är inte ens helt säkra på att det inte finns liv på Månen.
En fullt rimlig spekulation kan vara att när dom rätta fysiska förutsättningarna är på plats så uppstår liv med samma sannolikhet som vilken annan kemisk/fysisk reaktion som helst. Det skulle kunna finnas i nästan alla solsystem utan att vi vet det.
För dom religiösa är livets uppkomst det största halmstrået av alla. Den dagen vetenskapen hittar förklaringen blir det tufft för deras gudar. Inte ens ”God of the gaps” blir mycket att hänga i granen. Enbart universums uppkomst återstår då för dom troende att klamra sig fast vid, men tanken på människan som guds avbild faller ihop och med den nästan alla religioner.
Så länge sharialagar inte införts i Sverige står det väl ännu fritt för var och en,
hög som låg, att bli salig på sin tro utan att be om lov, eller ställas i skampålen.
Korp
Lite oklart vad du menar Korpen, men jag hoppas du inte menar att man därför inte skall få lov att diskutera religion.
Ett team av amerikanska forskare tror att de kan ha upptäckt den mänskliga andlighetens kemiska ursprung i en viss del av den mänskliga hjärnan.
Religiösa, övernaturliga och till och med meditativa ögonblick kan skapa alla slags mänskliga reaktioner, förändra människors känslomässiga och psykologiska tillstånd. Om övernaturliga händelser tror forskare att de nu vet var all magi händer inom människans hjärna.
Studien, av forskare vid Yale University, har publicerats online i Cerebral Cortex journal, och det förklarar att erfarenheter som överstiger den vanliga självföreningen har en neural bas i parietal cortex. Enligt Yale University krävs ytterligare studier för att upptäcka om några andra delar av hjärnan matar in i parietal cortex-aktiviteten.
https://www.rt.com/usa/428717-supernatural-brain-area-parietal-yale/?froisappinstalled=0/
Över kulturer och genom historien har människor rapporterat en mängd olika andliga upplevelser och den samtidiga uppfattade känslan som överstiger ens vanliga självförståelse. Ändå är lite känt om de underliggande neurala mekanismerna för andliga upplevelser, särskilt när man undersöker olika traditioner och praxis. Genom att anpassa en individualiserad guidad bildsuppgift undersökte vi neurala korrelater av personligt meningsfulla andliga upplevelser jämfört med stressiga och neutrala avkopplande upplevelser. Vi observerade i det andliga tillståndet, jämfört med det neutrala avkopplande tillståndet, minskad aktivitet i den vänstra, underlägsna parietala lobuleen (IPL), ett resultat som föreslår att IPL kan bidra betydligt till perceptuell behandling och självförtroende vid andliga upplevelser.
Jämfört med stress-signaler visade svar på andliga signaler minskad aktivitet i medial thalamus och caudate, regioner associerade med sensorisk och emotionell behandling. Sammanfattningsvis introducerar studien en ny metod för att undersöka hjärnans korrelat av personligt meningsfulla andliga erfarenheter och föreslår neurala mekanismer i samband med bred definierad och personligt erfaren andlighet.faren andlighet.
https://academic.oup.com/cercor/advance-article-abstract/doi/10.1093/cercor/bhy102/5017785?redirectedFrom=fulltext
Studerar man religioners utbredning i världen från deras tidigare begynnelse och de effekter av droger som finns tillgängliga i regionerna de uppstod, så kan man väl konstatera att drogerna har haft en betydande roll i hur organiserad religion blev till. Förmodligen den absolut främsta rollen.
Enklaste är att titta på Buddhismen, för där behövs inga djupare insikt om drogen i regionen för att inse vad Buddha gick på. Judendom, kristendom och islam har präglats av flera olika droger och där är det lite svårare, men långt ifrån omöjligt att se hur dessa har påverkats av droger och avsaknaden av droger under deras periodiska utveckling.
Martin Kullberg
Det är inte heller långsökt att tro att även jägar/samlarfolken hade hittat roliga svampar och annat som kunde förgylla kvällarna runt lägerelden.
Ur det missbruket kanske shamaner och medicinmän föddes.
Dom gamla naturreligionerna förde då sannolikt med sig detta in i jordbrukarsamhället och även in i dom nya former av religion som formades av ägarmaktens intressen.
Anders Åberg, Martin, Korp.
James Connolly har skrivit en hel del om religion. Helt naturligt om man är en socialistisk irländare i ett mycket katolskt Irland. Här är en av dom. Men gå gärna in på marxistachivet (internationella) och leta upp James Connolly. Förutom att Connolly var en socialist så var han dessutom, journalist, fackföreningsmedlem, redigerare, diktare, musikskrivare, etc.
https://www.marxists.org/archive/connolly/1901/evangel/socrel.htm
Han har skrivit mycket och hans texter är inte svåra att förstå.
Intressant inblick i livsfrågorna som förbryllar. Nu till något mer konkret. Marx menade att staten skulle ”vittra bort” i det kommunistiska samhället. Men staten är ju ändå den som stiftar lagarna och sköter rättsväsendet. Finns det lagar och rättsväsende i kommunismen eller bygger det utopiska kommunistiska samhället på anarki?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Anarki
Det har aldrig funnit kommunistiskt land i modern tid, vilket kommunistpartierna hela tiden klargjort. Sovjet, Kina m.fl var socialistiska stater. Kommunismen ligger långt fram i tiden möjligen. Hur mycket av detta som förverkligas återstår faktiskt att se. Marx yttrade sig föga och mycket allmänt om framtida kommunism efter vad jag vet.
Kommunism är bra men ingen vet hur den ser ut? Påminner lite om Jesus. Alla vet vem han är och han är bra. Men ingen har sett honom.
Jag uppskattar sällan sammanblandning av evolution och samhälle, samhället har inte existerat länge nog för att göra några större avtryck i evolutionen och samhället i sig är inte främst en uppkomst av evolution. En antropolog sa att det var sannolikt för framställning av öl/mjöd som människan blev bofast. Man bör därför betrakta det bofasta samhället som ett droginducerat beteende.
@Martin Kullberg
Efter att ha begrundat det du skriver här och tagit till mej Korps kommentarer här ovan, inser jag varför jag blir på gott humör vid blotta tanken på att äta falukorv.
Martin K
Evolutionen inbegriper även selektion som en signifikant mekanism.
Tex penninginriktade verksamheter har sannolikt selekterat vissa människors arvsanlag genom att framgångar i sån verksamhet ledde till större barnaskaror vilka kom att sätta sin prägel på folkgruppen. Azkenazijudar och Igbo-folket i Nigeria har signifikant högre IQ vilket i det sistnämnda fallet av somliga antas ha med handel vid floddeltan att göra.
I vår tid är skillnader mellan västs sekulariserade kultur och islam en orsak till att massinvandringen kan antas generera ett avtryck i befolkningens genmassa som innebär en evolution genom selektion.
Kvinnors frigörelse i väst har sannolikt i viss mån påverkat deras benägenhet att föra vidare sina anlag vilket utgör ytterligare ett exempel på evolution genom selektion.
Vår fn negativa syn på organiserad eugenik dvs medvetet urval av gener är åter ett exempel. Man skulle kunna tänka sig en organiserad agenda för att stärka genbasen genom en kombination av vanlig familjepolitik och spermabanker(motsvarigheten med ägg är jag inte så insatt i). Vetenskapens utveckling öppnar hela tiden möjligheter. Oavsett om man tar dem eller ej innebär det evolution genom selektion.
En del av er ansluter er till reduktionisternas livssyn att det andliga inte existerar.
Men tom den bevisade delen av den teoretiska fysiken påvisar sammanhang som snarare pekar på en bakomliggande verklighet bortom det materiella. Fysiken kan komma att förklara materien som relationer mellan ickemateriella företeelser.
Filosofen Hegel, vars följare Karl Marx hämtade en hel del från, ansåg att vi människor ingår i det andliga, som en naturlig del, och vände sig mot den underlägsna inställningen att Gud är en omnipotent supervarelse skiljd från oss och som vi bara passivt kan acceptera. Av någon anledning har just tyska filosofer enligt min uppfattning kommit närmare sanningen. Leibniz tex kritiseras av en del anglosaxiska filosofer för sin tes om att vi lever i den bästa av alla möjliga världar. Om man har Hegels inställning går det väl ihop. För ’möjliga världar’ inbegriper isf inte en omnipotent regissör utan endast en form av optimeringsprincip som möjliggör för oss att agera konstruktivt, men överlåter till oss att göra dåliga vägval. Jag tror att fysikens mål är att söka och finna den optimeringsprincipen.