Evolutionen och jag

Ulf Karlström som har skrivit detta är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var tidigare med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. och en tid ordförande i de förenade FNL-grupperna (DFFG), Sveriges kanske främsta antiimperialistiska organisation efter Andra Världskriget. Han har publicerat inlägg här i flera ämnen. Han har berikat denna blogg med många inlägg i skilda ämnen. Detta gäller inte minst bokrecensioner. Senast kom i denna genre hans recension av två av Elena Ferrantes böckerElena Ferrantes: en studie i klass, språk, utbildning och kvinnoroll

Artikeln
Evolutionsteorin har allt sedan dess presentation kring 1860 tilldragit sig stort intresse. Så tog t ex marxismens grundare – Marx & Engels – del av Darwins skrift ”Om arternas uppkomst” från 1859 med mycket stort intresse. Marx skickade även ett ex av Kapitalet volym I till Darwin, som denne dock aldrig öppnade. Darwin hade orienterat sig i nationalekonomi och läst Adam Smith, men runt 1865 låg nog fokus på annat, och kanske var tyskan för tung?
Darwin Om arternas uppkomst
Det stora intresset gäller än mer idag. Det är därför knappast förvånande att Johan Frostegård – medicinprofessor, romanförfattare, uppfinnare och entreprenör – gett ut boken ”Evolutionen och jag” på Volante 2017 (398 s.). Här presenteras ett mycket brett perspektiv. I en inledning, 24 korta kapitel och slutord får vi bl a översikter om Darwin, evolutionsteorin, olösta frågor inom e-teorin, gener och memer, Homo sapiens ”släktbuske”, kulturhistoria, diskussioner om Jaget, hjärnans utveckling, kroppen och Jaget, religion, kreationism & intelligent design, sexualitet, moral, samt AI & robotar. Det är med andra ord ett gigantiskt kunskapsfält som författaren behandlar eller försöker behandla
Evolutionen och jag
När man läser innehållsförteckningen slås man direkt huruvida författaren kan genomföra projektet på 400 sidor? Svaret är nej, det klarar han inte, utan sveper likt vinden över vissa kunskapsfält. Frostegård har en faiblesse för att resonera, eller snare spekulera, kring spännande frågor, ibland ofta med enbart en referens som stöd. Detta är bokens både styrka och svaghet. Det är i sig inget fel att spekulera om en framtid vi inte känner eller kunskaper vi idag inte har. En dag blir framtiden dåtid och då känner vi svaren på fler frågor än vad vi gör idag. Frostegård smyger heller inte med de lite mer fria bedömningarna, utan skriver t ex ”om jag får spekulera”. Kanske är det mötet mellan en faktabaserad framställning och vissa, svepande textavsnitt, med inslag av name-dropping, som ibland skorrar? Det är ju också priset man får betala när mycket vida kunskapsfält pressas samman på mindre än 400 sidor.

Han slår hej-vilt åt både höger och vänster, med en viss förkärlek att hacka på marxismen. Kan man gissa att han läst mer om än av Marx? Referaten blir ibland rätt bisarra, och knappast något marxister behöver grubbla över. Hans allmänna kritik av dagens nyliberalism är inte på något sätt originell, men känns i alla fall uppiggande.

Författarens credo är att skillnaden mellan människa och djur ”knappast är fundamental”, även om gradskillnader finns. Trots att bokens fokus ligger här är det ingen ren ”biologism” som trummas fram. Frostegård använder det evolutionära konceptet memer – ursprungligen myntat av Richard Dawkins - för att förklara mänskligt beteende och kulturell spridning. Författarens extensiva användning av memer gör att man ofta i stället bör tala om socialisation. Det finns också kritik mot konceptet om memer, t ex från Mats Björklund, professor i zooekologi i Uppsala. Hur som helst är författarens utgångspunkt, att evolutionärt tänkande kan användas i många sammanhang, tilltalande.

Trots min kritik vill jag rekommendera boken, i synnerhet till humanister och samhällsvetare, med måttliga kunskaper i naturvetenskap, och särskilt evolutionsteorin. Och för oss andra är det utmanande att kritiskt granska Frostegårds lite friare tanketrådar.

i Andra om:
, , , ,

, , , ,

  1 comment for “Evolutionen och jag

  1. Peter Grafström
    5 juni, 2017 at 20:21

    Det är ett ämne som intresserar en del Kristna som tror på skapelsen i ngn mening. Jag är inte ngn marknadsförare av sånt utan noterar att där pågår en del nytänkande även om det tolkas i termer av en skapande ande. Perry Marshall med boken Evolution 2.0 och en blogg där kritiker ofta gör inlägg, tar fasta på relativt ny info om DNA tex att det finns mekanismer som hindrar större delen av alla mutationer att realiseras. Jag har hittills inte tyckt att argumenten håller men det är intressant att dom försöker. En sak som är knepig att förklara är hur den första livsmolekylen skapades. Att många har spekulerat om händelser i rymden eller möjligen vid heta källor visar att det är knepigt att förstå hur ngt som måste gå via flera steg där enskilda delsteg inte kan ske i samma omgivning som intilliggande steg. Pga att den kemiska jämvikten skulle driva reaktioner åt fel håll. Så då måste det ske ngn sorts transport mellan distinkt olika omgivningar för att det skall vara möjligt.
    I rymden kan molekylära fragment bestå rätt länge så där skulle det vara möjligt att moln av tunn gas rörde sig mellan olika temperaturer och olika kemiska konstituenter. Sannolikheten verkar vara extremt låg så med nuvarande vetande kunde man misstänka att det är ngt väldigt ovanligt som bara hänt väldigt sällan och på få ställen.
    Men nuvarande vetande har förstås ett bästföredatum så det kanske är bortom vår nuvarande fattningsförmåga.
    Men i vilket fall så är detta en osäker punkt beträffande livets uppkomst av sig själv.
    Det använder Perry och andra som har hans uppfattning som bevis på att livet inte kan ha uppkommit av sig självt utan tyder på intelligent design. En vetenskapsman som inte skulle välja den tolkningen skulle vanligen ifrågasätta att det överhuvudtaget är en lösning eftersom det inte förklarar hur designern uppkom.
    Men då förutsätter man att designern lever vid en viss tid analogt med en människa. Om det finns ngn sorts återkoppling mellan olika tider skulle det verka väldigt mystiskt och svårgripbart för oss. Men det strider inte mot fysikens lagar det är bara outforskat. Det skulle kunna vara sånt som spökar när det handlar om livets mekanismer. Det är inte fastslaget att det går att förstå vad liv är med reduktionistisk metod.
    Jag vet inte om dom har framställt DNA i lab från bara atomer C H O N och P ?
    Lyckas dom med det så är iaf en osäker punkt undanröjd.

Comments are closed.