Denna artikel av Lars-Gunnar Liljestrand, tidigare ordförande i Föreningen Afghanistansolidaritet, har publicerats i Göteborgsposten som debattartikel 29/11. Göteborgsposten
Artikeln.
Om några veckor skall riksdagen ta ställning till fortsatt svensk trupp i Afghanistan. Målen att stärka den afghanska armén, öka kvinnors rättigheter samt bygga förmågan för det egna nationella försvaret har inga utsikter att uppfyllas.
Som tidigare år saknas folkrättsligt stöd för de svenska militära insatserna i Afghanistan. Hänvisning till inbjudan från regeringen i Kabul legaliserar inte närvaron av de utländska trupperna. En regering som inte har kontroll över territoriet saknar rätt att ta hjälp av utländsk militär i en inbördes konflikt. Inget mandat finns heller från FN:s säkerhetsråd.
Inget av målen har någon utsikt att uppfyllas. Efter 16 år med amerikanska och Nato-ledda styrkor (som mest 130 000) står den afghanska armén längre från att upprätthålla säkerheten än någonsin sedan 2001. Nära hälften av Afghanistans territorium kontrolleras av talibanerna. Kvinnornas ställning har snarast förvärrats av kriget. Två tredjedelar av alla civila offer är kvinnor och barn säger FN:s sändebud för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Regeringens egen utredare Tone Tingsgård konstaterade också i sin utredning om kriget att målen att förbättra kvinnors ställning inte alls uppnåtts.
Stärker inte svenskt försvar
Deltagande i kriget medverkar inte till att stärka vårt nationella försvar som regeringen påstår. Försvarets Forskningsinstitut utvärderade insatsen och kom fram till att resurser slösades bort i Afghanistan som kunde användas för det egna nationella försvaret. De militära erfarenheterna i Afghanistan var helt enkelt inte tillämpbara hos oss.
Nu handlar det i högre grad än tidigare om ett viktigt vägval. President Trump lade i slutet av augusti fram en ny strategi för kriget. USA:s och Natos styrkor ökas med minst 3 000 (för närvarande är det 13 000), restriktionerna för bombattacker och andra vapeninsatser tas bort. Nu är det fullskaligt krig som gäller. Åter flyger nu B 52:or över Afghanistan och fäller sina bomblaster. Antalet flygattacker från USA- och Nato är fler än någonsin under de senaste sju åren. CIA har återupptagit targeted killing av motståndsmän. Ingen öppning för en fredlig lösning angavs av Trump och inga civila mål som kvinnors rättigheter, utbildning mm finns med i strategin. USA:s försvarsminister har förklarat att kriget skall föras till dess talibanerna besegrats. President Obama satte en tidsgräns för de utländska trupperna. Med Trumps nya strategi finns ingen tidsgräns. Det är ett krig utan slut.
Regeringen vilseleder
Regeringen säger att den svenska styrkan endast har icke-stridande uppgifter. Det är vilseledande. Stridande eller rådgivande utländska militärer, alla medverkar de i kriget. USA:s försvarsminister Matthis benämnde också 13 november alla nationer under Natos ledning som deltagande på slagfältet (”on the battlefield”).
Spelar det någon roll om Sverige skickar en trupp på 50 till Afghanistan? Militärt gör det varken till eller ifrån men för USA är det avgörande inte antalet soldater utan den politiska dimensionen. Alla medverkande i den Nato-ledda koalitionen oavsett storleken på truppbidraget räknas in som vapenbröder till USA i kriget. Då Finlands president Niinistö besökte Trump 28 augusti passade den amerikanske presidenten på att framhålla Finland som USA:s allierade i kriget i Afghanistan trots att Finland inte har fler militärer där än Sverige. Trump lovordade Finland insats mot talibanerna ” it’s barbarism versus civilization”.
Vägval
USA:s nya strategi är inget regeringen vill tala om. I den mångordiga propositionen står det bara på ett ställe kryptiskt att USA ”avser att öka sin militära närvaro”. Tydligen skall svenska folket inte upplysas om att det nu handlar om ett totalt krig och ett nytt läge.
Sverige står inför ett vägval i Afghanistanpolitiken. Regeringen vill att vi skall hoppa med i kriget utan slut. Men riksdagen har nu chansen att en gång för alla äntligen ta hem de svenska soldaterna och sätta punkt för vårt deltagande i det katastrofala kriget. Som alliansfri stat skall vi inte delta i USA:s krig och vi skall inte delta i folkrättsstridiga interventioner.
i Andra om: regeringen, talibaner, Afghanistan, försvaret, Nato imperialism, USA, politik, IS, ekonomi, demokrati
Trump , FN, FN-stadgan, alliansfrihet, utrikespolitik fred, desinformation, Sverige
Ett svar till “Hur länge ska Sverige fortsätta kriget i Afghanistan?”
[…] Denna artikel av Lars-Gunnar Liljestrand, tidigare ordförande i Föreningen Afghanistansolidaritet publicerades igår av Alliansfriheten.se Alliansfriheten.se. I tisdags återgav här en annan artikel om Afghanistan som han publicerat i Göteborgsposten som debattartikel 29/11. Göteborgsposten och Hur länge ska Sverige fortsätta kriget i Afghanistan? […]