Bra protester vid G20-mötet i Hamburg


Denna positiva rapport har publicerats i tidningen Internationalen och ger värdefull information från ett ögonvittne. Internationalen
Hamburg Noora och Tord_3142Jordens Vänner från Finland och Sverige på motkonferensen. Noora Oljala med en karta över hur klimatförändringarna om 100 år kan leda till översvämning av stora områden i Europa, inte minst Hamburg och Tord Björk, författaren till denna artikel.
Jag har tidigare publicerat två artiklar om G20-mötet. Först Bra att protestera vid G20 i Hamburg?! Nej till vandalismen i Hamburg! Men ”Styrs Väst av psykopater?” I det förre menar jag att det är rätt att protestera, i det senare tar jag avstånd från vandalismen, som nämns i sista avsnittet i denna artikel.

United Demonstration against G20 Hamburg 2017
Artikeln.
G20-protesterna visade på politiskt mognad och unik sammanhållning mellan alla krafter som arbetar för social rättvisa och miljön. Under hårt tryck och ogynnsamma förhållanden visade de tyska folkrörelserna att det går att enas i brokig mångfald. Det skriver Tord Björk som var på plats i Hamburg.

Ingenting tycktes peka på att protesterna mot G20 mötet i Hamburg skulle bli ett lovande steg framåt och återknyta Europa till den globala antiglobaliseringsrörelsen. Folkrörelserna är försvagade. Allmänna läget för vänsterpartierna i Västeuropa är velande mellan olika försök att samla vänsterkrafter tillsammans med folkrörelser eller enbart med parlamentariska partier.
Intresset hos folkrörelser för G20 protesterna tycktes obefintligt i Sverige förutom hos det alerta SAC som ordnade en buss till Hamburg. För egen del skrev jag innan mötet att det verkade gammaldags med toppmötesprotester utan uppföljning.
De låga förväntningarna kom på skam. Trots lågvattenmärke för internationell solidaritet och vacklande hållning hos västeuropeiska parlamentariska vänstern blev G20-protesterna ett uttryck för politisk mognad och unik sammanhållning mellan alla krafter som arbetar för social rättvisa och miljön. Under hårt tryck och ogynnsamma internationella förhållanden visade de tyska folkrörelserna att det går att enas i brokig mångfald.
Sammanhållningen visades från första stund. De rödgröna lokala makthavarna sökte hindra möjligheterna för tillresande demonstranter att upprätta tältläger för att sova. Polisen slog brutalt ner försök att upprätta lägren. Gensvaret blev massivt. Det demokratiska tyska civilsamhället satte sig i rörelse. Rättighetsorganisationer fastslog att agerandet gick emot grundlagen om samlingsrätt och domstolar tvingade myndigheterna att delvis ge plats åt lägren. Attac och andra organisationer satte igång med omfattande civila olydnadsaktioner, sleep-ins, för att markera hur oacceptabelt det var att inte upplåta mark för tält åt demonstranter. Kyrkor och hem öppnade sina portar och trädgårdar åt demonstranterna. Själv hamnade jag hos ett äldre par som arbetade som lärare och åt kyrkan. De hade blivit upprörda över hur aktivister hindrades från att få någon plats att sova.

Hamburg Attacdans_3471Bildtext 2. Attac spelade en central roll under protestdagarna i Hamburg. De gick till direkt aktion när polisen stängde tältläger för sovande, vägrade som alla andra folkrörelser att dela in demonstranter i goda och onda och protesterade mot polisens eskalering av våld mot demonstranter. Men framförallt protesterade de lika mycket mot flyktingpolitiken som för klimatet och ett rättvist skattesystem eller bekämpande av storföretagens orättvisa handelsavtal

När sedan motkonferensen kallad Gipfel für globale Solidarität (toppmöte för global solidaritet) började 5 juli ökade sammanhållningen ytterligare. Den hade stöd av NGOs och lärarfackets, Miljöpartiets samt Vänsterpartiets politiska bildningsorganisationer, flera fackliga ungdomsorganisationer, flyktingråd, freds- och bondeorganisationer, Attac i flera länder, Jordens vänner i Tyskland och många andra inklusive motorcykelklubben Kuhle Wampe.
Skillnaden gentemot sociala forum och än mer gentemot Socialistiskt forum i Stockholm var markant. Där fanns de självorganiserade seminarierna om en mängd olika teman som på forum. Men där fanns också stora gemensamma plenum som ofta var fullsatta med upp mot 2 000 i publiken. Moderatorerna var mestadels påtagligt demokratiska och såg till att publiken kunde kommentera och om det var för många lämna lappar med frågor till panelen. På Socialistiskt forum kan de antidemokratiska tendenserna ibland gå så långt att publiken inte alls får komma till tals eller att de som får ställa frågor utses på förhand. Men framför allt, många paneler dominerades av aktivister i Hamburg, inte bokförfattare eller journalister som blivit allt vanligare som förtolkare av vad som bör göras på Socialistiskt forum. Symptomatiskt var diskussionen om flyktingpolitik med enbart icke-vita som var direkt berörda i panelen. Den enda från ett västland var en asylsökande i Hamburg som deltagit i ockupation av det styrande socialdemokratiska partiets kontor för att hävda flyktingarnas rättigheter.

Tematiskt skiljde sig innehållet från Socialistiskt forum och vänsterns Västeuropamöten på senare tid. Redan från solidaritetsmötets start hade ekofeministen Vandana Shiva gjort socioekologiska frågor till ett huvudtema i sitt föredrag som inledde hela motmötet. Tyska mjölkbonden Johanna Böse-Hartje blev den samlande rösten i panelen om klimat och mat tillsammans med Frank Ademba från Tanzania. Politiken för att stärka agroindustrins makt genom land grabbing och subventioner för ökad produktion som slår mot familjejordbrukare i alla länder fick en stark social kritik.
Fredstemat var starkt företrätt med två paneldebatter, en om den pågående militariseringen och upprustningen och en om gemensam säkerhet för att motverka den nuvarande polariseringen mellan Nato och andra länder. Rainer Braun, vice ordförande för Internationella fredsbyrån IPB, världens äldsta fredsorganisation väckte mest engagemang av alla talare i plenum på solidaritetsmötet. Han angrep inte bara vapenindustrin och upprustningen utan hela den militariserade nyliberalismen som G20 står för. Mest glöd hade Martha Sanchez från Movimiento Migrante Mesoamericano (Rörelsen för centralamerikanska migranter) när hon berättade om hur mödrar från dessa länder kom till Mexiko för att gräva upp anonyma gravar i sökande efter sina barn som försvunnit på vägen till USA.
Förvånansvärt nog blev de ekonomiska panelerna mest urvattnade. Utöver sedvanligt fördömande av nyliberalismen blev det mest att panelen berömde ”kollegor” som de samarbetade med i olika viktiga alternativa projekt.

G20_2017_logo-768x472
Intressantast blev avslutande debatten med Samir Amin, Hans-Jürgen Urban, styrelseledamot i IG-Metall, Jayati Gosh från Jawaharlal Nehru universitetet i New Delhi och Srecko Horvat från Democracy in Europe Movement 25 (DiEM). Urban lovordade den mosaik av rörelser som motmötet och protesterna gav uttryck för. Vad som gjort att facket och så många andra rörelser funnit varandra beskrev han som en lärandeprocess som började i samband med Blockupy protesterna mot Europeiska Centralbanken i Frankfurt där facket stått mest vid sidan om. I de stora protesterna mot TTIP hade så alla rörelser funnit varandra vilket nu fört fram till de gemensamma manifestationerna under G20 mötet.

Horvat tog upp den roll sociala forum spelat. Han ansåg att tiden var ute för forum där man bara diskuterade. Vad som nu behövdes var ledarskap. Att World Social Forum fortfarande hålls med mångfalt större deltagande än på motmötet i Hamburg och att man numera uppmanar till bildande av motståndsförsamlingar för fortlöpande organisering var något han var okunnig om. Han tillhör det av förre grekiske finansministern Varoufakis startade projektet DiEM som arbetar för en ny konstitution för EU som man vill få beslutad 2025. Till sig söker man knyta västeuropeiska proteströrelser som Blockupy, flyktingpolitiska grupper, klimatengagerade och politiker från progressiva partier. Horvat är filosof från Kroatien men betonade att han numera vistas mestadels på platser som Amsterdam och London. Han tillhör en typ av ung medelklassvänster som för ett tag sedan hyllade horisontalism hos rörelserna där mångfalden skulle leda till förändring men som nu tycks ha fått en ny modeideologi genom att betona vikten av ledarskap. Hans publikfriande budskap med lättsamma historiska och aktuella axplock där han undvek den centrala roll DiEM önskar ge EU tycktes gå hem hos delar av publiken.
Alla övriga i panelen tog också upp World Social Forum som ett viktigt led i rörelsernas utveckling. Urban menade dock att sociala forum inte blev tillräckligt fördjupande. Han betonade fackets viktiga roll på arbetsplatserna som avgörande. För det fick han skarp kritik från Gosh som menade att facket mycket mer måste engagera sig för arbetare utanför den formella sektorn och de stora arbetsplatserna. Något som fick Urban att revidera sin ståndpunkt en del.
Amin menade att vår tid kännetecknas av att makthavarna inte längre har någon strategi. De väljs istället för sin taktiska fingerfärdighet som Macron i Frankrike. Varje försök at förnya kapitalismen menade han numera leder till större problem än det kan lösa. Visst skulle det ta tid men förfallet var påtagligt politiskt och ekonomiskt. Att den teknologiska utvecklingen inte längre leder till påtagliga produktivitetsförbättringar som förr är något som visar att det saknas strategi.

Parallellt under mötet kom rapporterna i plenum från stora demonstrationer. Under första dagen samlade ”Hellre dansar jag än G20” 30000 i en kreativ aktion väl mottagen av massmedia. Under avslutningsdebatten kom rapporterna in från ”Welcome to Hell” demonstrationen. Polisen slog till innan demonstrationen med 12000 deltagare hann börja. Massmedia pekade ut polisen som skyldig till att starta ingripandet som var brutalt. Süddeutsche Zeitung gick så långt att man ifrågasatte det kloka i polisens agerande vars formella grund var att avmaskera en mindre grupp deltagare. Genomgående kritiserade massmedia polisen för överdrivna siffror på hur många ”våldsbenägna” aktivister som skulle anlända. 8000 farliga demonstranter menade polisen var på väg. Nu när konfrontationerna bröt loss under den tillståndsgivna demonstrationen pekade public service TV på att polisens uppgifter om tusen maskerade i tåget inte stämde, det var ”betydlig färre”.

G20 Hamburg gruppfoto

När demonstrationen skingrats brutalt bildades små grupper som startade kravaller. Varken media och än mindre olika delar av de som gjorde sin röst hörda under G20 mötet skyllde dessa på demonstrationsarrangörerna. Olika organisationer stod bakom olika möten, demonstrationer och aktioner men solidariteten med alla andra aktivister var påtaglig. Varje indelning i goda och dåliga demonstranter vägrade inte bara solidaritetsmötet att acceptera. Många som gick till demonstrationen klädde sig i svart för att göra det svårare för polisen att avgränsa ett svart block. I massmedia kom experter till tals som tydligt förklarade att svarta blocket inte är något enhetligt fenomen och att polistaktiken därför var kontraproduktiv, en insikt om svarta blockets karaktär som delas av många politiskt medvetna. Kritiken mot polisens eskalering var enhällig hos de protesterande organisationerna.
Dagen därpå var stora aktionsdagen. Polisen inledde med att bryta upp den stora demonstrationen som skulle vandra runt hela toppmötet. Mathias Wåg från Allt åt alla betecknade polisens strategi som märklig och kontraproduktiv. Istället för att ha de grupper man var orolig för samlade i demonstrationer splittrades alla och kunde mer effektivt störa ordningen överallt. Under tiden deltog tiotusentals andra i femfingertaktiken för att med olika grader av icke-våldslig militans blockera mötet med parlamentariska övervakare från Vänsterpartiet efter sig som sökte se till att dialogen hölls vid liv med polisen och eskalering undgicks. Parlamentarikerna blev ibland med visst våld bortmotade av polisen. Demonstrationer tågade fram och tillbaks genom staden medan Greenpeace och andra gick till aktion i hamnen där G20 politikerna skulle delta på en konsert samtidigt som 21000 poliser sökte hålla allt under kontroll. Det fungerade inte så bra. Jag kunde se sju stora maskiner med vattenkanoner i arbete samtidigt för att jaga bort folk från hamnen. Frivilliga juridiska team och sjukvårdare var snabbt på plats för att skydda sårade demonstranter. Hem var det svårt att ta sig då hela innerstaden blev avspärrad och all kollektivtrafik stannade upp. På vägen hade Hamburgbor spontant ordnat för vatten åt oss som sökte ta oss hem. Till slut hittade jag en lucka genom Schanzenviertel där strax efteråt mycket våldsamma kravaller utbröt under hela natten.

Dagen därpå fanns det oro för att polisens skrämseltaktik, kravallerna och boulevardpressens hets skulle leda till mindre deltagande i den stora gemensamma demonstrationen. Så blev inte alls fallet. Tusentals och åter tusentals strömmade till. Brokigheten var mycket påfallande. De flesta plakaten handgjorda med budskap om klimatskydd och rättvisa eller citat av kända personligheter som Hanna Arendt om plikten av att inte vara lydig. A A Antikapitalista var det mest populära slagordet som hördes på många håll i tåget och även var det mest populära under de militanta aktionerna dagen innan. När ett block tog upp slagord som Tutti antifascisti hakade nästa på. Påtagligt var att många block beblandade sig med varandra. Den största delen av deltagarna föreföll snarare delta i en stor gemensam manifestation än tillhöra något av de 19 blocken där ungdomsblocket var störst, Attac samlade många, svarta blocket deltog och kurdiska inslaget var det synligaste.
Talare på avslutningen var Samir Amin, Jakeline Romero Epiayu från Wayúuindianerna och Catalina Caro Galvis från Jordens Vänner i Columbia som bägge kämpar mot stenkolsgruvor, Salih Muslim, viceordförande för PYD Syrien, Priya Reddy, Black Lives Matter USA samt Madeleine Does, representant för Rätten till staden nätverket i Hamburg och demonstrationsarrangörerna som bestod av 174 organisationer.

Polisen hade stora resurser i bered­skap men höll sig till stor del utom synhåll. En enda incident inträffade under avslutningsmötet som jag blev nära vittne till. Strax utanför ingången med tusentals och åter tusentals demonstranter dök en polisgrupp upp. De häcklades till en del men inget handgripligt skedde från något håll. Till slut tycks någon ha kommit för nära och fallit till marken. När andra sökte skydda och dra undan den person som fallit pepparsprayade polisen dem intensivt. Därefter lugnade det ner sig när polisen drog sig undan mot närstående fordon med vattenkanoner. Vattenkastarna användes lite grann men när polisen märkte att folkmassan inte sökte angripa dem tog de av hjälmarna och allmän fred utbröt. TV rapporterade positivt om marschen och incidenten. Demonstrationsarrangörerna intervjuades och påpekade att alla gjort sitt till för att det gick bra, särskilt betonades att Hamburgs autonoma som alla andra agerat som överenskommet. TV angav 50-70 000 deltagare, arrangörerna angav 76 000 och många närmare 100 000. Under alla omständigheter var det en stor framgång. En mindre demonstration ordnad av kyrkor och andra grupper hölls också för de som betonade vikten av fredliga manifestationer som dock ej lockade så många. Men plakat över hela staden för denna välfinansierade manifestation bidrog till att legitimera att alla skulle ut och göra sin mening hörd. New York borgmästare höll avslutningstalet och kritiserade Trumps klimatpolitik.

Efter demonstrationerna tilltog decentraliserade kravaller, bilar brändes och butiker slogs sönder. Alla från autonoma centret Rote Flora till demonstrerande organisationer tog avstånd från skadegörelsen. Påtagligt var också att massmedia inte skyllde kravallerna på demonstranterna. Snarare riktade sig kritiken mot politikerna som inte insett konsekvenserna av att hålla ett G20 möte något kvarter bort från den europeiska autonoma rörelsens hjärta strax intill frihetliga vänsterns favoritfotbollsarena Millerntor-Stadion.
Att så många kom ut på gatan i den största demonstrationen i Hamburg sedan 1980-talet ses av folkrörelserna som en stor framgång. Här finns mycket att lära inte minst inför EU-toppmötet om tillväxt och sociala rättigheter i Göteborg 17 november.

Länkar om aktiviteterna i Hamburg

, som jag fick av Tord Björk kvällen 18/7

Allmänt: http://g20-protest.info/category/week-of-protest eller https://www.g20hamburg.org/en

Dokumentation av brott mot grundlagen och polisvåld: https://g20-doku.org

Söndag-måndag 18-19 juni

The World We Want, Civil20 Summit, www.civil-20.org

Söndag 2 juli

Tältläger för 1500 startas och blir nedrivet med våld av polisen i trots mot domstolsbeslut https://g20camp.noblogs.org ”Die polizei wirt jedenfalls mit gewalt ihre zelt entfernen”

Demonstration på gatorna och på sjön Alster med 25000 deltagare: G20 Protestwelle https://www.g20-protestwelle.de

Greenpeace, Campact, DGB Nord, Oxfam, WWF, Jordens Vänner Tyskland, Solidarische Landwirtschaft mfl. Sammanlagt 15 organisationer

Måndag 3 juli

Klima Barrio – System Change not climate change! Klimaträttviseläger med program under hela veckan i lägret, får ställas in efter polisens ingripande mot tältande.

Klima-Barrio auf dem G20-Camp

Tisdag 4 juli

16:00 – 22:00 ”Massencornern”, uppmaning att gå ut på gatorna och visa att staden tillhör invånarna och inte G20 politikerna. https://g20hamburg.org/de/content/hamburg-hedonistisches-massencornern-gegen-g20, https://www.allesallen.info/kalender

Onsdag 5 juli

10:00-21:30 – Globala solidaritetstoppmötet, dag 1, http://solidarity-summit.org/en/

13:30, 1000 Gestalter, Kulturell manifestation med tusen uppvaknande zombies , Der gemeinnützige Kulturverein Neu am See e.V., https://1000gestalten.de/en/the-performance/

18:00 – ”Lieber Tanz Ich als G20”, Nattdansdemonstration med 20-30000 deltagare

Organizers: Alles allen (Everything for all is a collective of political hedonists) Starting from Landungsbrücken, https://www.allesallen.info/kalender

Torsdag 6 juli

10:00-21:30 – Globala solidaritetstoppmötet, dag 2: http://solidarity-summit.org/en/

19:00 – “Welcome to Hell” demonstration med 6000-12000 deltagare som direkt angrips av polisen så deltagarna skadas eller skingras:

https://g20tohell.blackblogs.org/international-anticapitalist-demonstration/

Fredag 7 juli

Aktionsdag runtom i Hamburg på G20 mötets första dag

Omfattande civil olydnad, Block G20 – Colour The Red Zone: http://www.blockg20.org/en/

Hamnaktion, i socialstrejkens tecken, Shut down the logistics of capital!: https://shutdown-hamburg.org/?lang=en

Studentstrejk, i socialstrejkens tecken på gatorna – Ungdom mot G20 http://jugendgegeng20.de, http://jugendgegeng20.de/bildungsstreik/ablauf/

19:00 – Cykelaktion färgstark Critical Mass “We don’t car!” , mer än 2000 cyklister protesterade . https://g20hamburg.org/de/content/colorfull-mass-gegen-den-g20-am-7-juli

15 – 21.30 – Dialog “Debt20 meets G20″, organiserat av erlassjahr.de / Jubilee Germany; vid GLS Bank Hamburg, http://erlassjahr.de/termin/wir-muessen-reden-debt20-meets-g20

7.30 to 10 pm – Paneldebatt om konstruktiv olydnad, motstånd i en tid av övervakningskapitalism. Renata Avila, Angela Richter, Aral Balkan, Srećko Horvat, Michael Hardt, Yanis Varoufakis (video), DiEM25, Audimax of the Universität Hamburg

Det fanns också en tillståndsgiven antikapitalistisk demonstration som ställdes in efter polisingripandet mot Welcome to Hell som också var tillståndsgiven.

Lördag 8 juli

11:00 – Demonstration “Solidarity without borders instead of G20” med 76000 deltagare och 174 stödjande organsationer http://g20-demo.de/en/start-2/

12:00 – Hamburg zeigt haltung, demonstration med 10000 deltagare med stöd av socialdemokraterna, Miljöpartiet mfl.

http://hamburgzeigthaltung.de/

http://www.patriotische-gesellschaft.de/webfile/show/1910/PM-Hamburg-zeigt-Haltung_Abschluss.pdf

Söndag 9 juli

Soldaritetsdemonstration med fängslade vid häktet GeSa i Harburg https://g20hamburg.org/node/560

utöver dessa förekom ett mycket stort antal aktiviteter av olika slag som:

„Bridges to Humanity“

„Brücken bauen statt Mauern“

”Global Citizen Festival ”mot fattigdom och sociala missförhållanden, Coldplay, Pharrell Williams, Shakira och Ellie Goulding

”Gay20-Gipfel”

Vaka i protest mot kränkning av mänbskliga rä’ttigheter i Kashmir

„G20 (Bier holen)“

„Kicken gegen den Gipfel“ Sportlich protestiert wird beim FC St. Pauli.

„One World – One Vibe!”

Mer om Hamburg: Självförsvar och skådespel, Ilmari Kjellman https://www.arbetaren.se/2017/07/14/sjalvforsvar-och-skadespel/

”Vänsterextremistregister” föreslås efter toppmötet

”Vänsterextremistregister” föreslås efter toppmötet

G20: En FAQ för vänstern http://flamman.se/a/g20-en-faq-for-vanstern

Slaget i Hamburg

http://flamman.se/a/slaget-i-hamburg

Aktivister: kravallerna i Hamburg var polisens fel https://www.etc.se/utrikes/aktivister-kravallerna-i-hamburg-var-polisens-fel G20-mötet: Tusentals demonstrerar mot världsledarna https://www.etc.se/utrikes/g20-motet-tusentals-demonstrerar-mot-varldsledarna

Därför måste vi ut på gatorna varje år; Sigrid Aliki https://www.etc.se/ledare/darfor-maste-vi-ut-pa-gatorna-varje-ar

När G20-cirkusen kom till stan

http://www.internationalen.se/2017/07/nar-g20-cirkusen-kom-till-stan/

Rapport från demonstrationerna mot G 20 i Hamburg jämfört med Göteborg 2001, Tord Björk http://blog.zaramis.se/2017/07/11/rapport-fran-demonstrationerna-mot-g-20-i-hamburg/

Demokratin är ansatt från flera håll, Björn Werner http://www.gp.se/ledare/demokratin-%C3%A4r-ansatt-fr%C3%A5n-flera-h%C3%A5ll-1.4444099

Björn Werner i GP visar sig monumentalt okunnig, Anders Svensson http://blog.zaramis.se/2017/07/17/bjorn-werner-i-gp-visar-sig-monumentalt-okunnig

Svenskarna i Hamburg http://www.gp.se/ledare/svenskarna-i-hamburg-1.4434881

”Vänsterextrema” ska registreras

https://tidningensyre.se/2017/nummer-180/eu-oro-eu-medborgares-status-storbritannien/ Mathias Wåg publicerar sig på svarta blockets svenska nyhetssida – av Jerlerup https://gatorna.info/threads/mathias-wag-publicerar-sig-pa-svarta-blockets-sven-729/

Flera texter och videos om Hamburg

https://gatorna.info/ Protesterande modelljärnväg

http://www.lindelof.nu/protesterande-modelljarnvag/

Antikapitalism växer efter G20 http://offensiv.socialisterna.org/sv/1260/ledare/13537

Nytt nordiskt nätverk samlar autonomt motstånd mot G20 http://www.fria.nu/artikel/129479

intressant.se, , , , , , , , , , , , , ,, , orättvisor, , , , ,, ,


4 svar till “Bra protester vid G20-mötet i Hamburg”

  1. Även Sveriges Kommunistiska Partis ordförande Andreas Sörensen var där. Tysklands Kommunistiska Parti hade i samband med G20 mötet anordnat ett möte mellan kommunistiska partier. Enligt Andreas var mötet välbesökt och hade många deltagare.
    Anderas talade för SKP:s räkning vid det mötet. Han nämner bl a ’Medan EU svetsas samman blir motsättningarna mellan blocken tydligare, inte minst sedan den senaste G-7 träffen, där klyftan mellan EU och USA blev allt större. Det är bara at förmoda att dessa sättningar kommer att fortsätta utvecklas och situationen blir allt skarpare. Vi har att göra med imperialistiska motsättningar som i slutändan leder till ny uppdelning av världen, vilket i sin tur betyder krig. När imperialisterna återigen försöker dela upp världen mellan sig är det viktigt för kommunisterna att inte välja sida’.
    http://riktpunkt.nu/2017/07/vi-maste-stalla-socialismen-som-ett-klart-och-tydligt-alternativ-till-kapitalismen/

  2. 26 personer äger en femtedel av jordens landyta.
    Via våld och manipulation har en relativt liten klick makthannar, (samt en och annan kvinna), genom historien tillskansat sig makten över jordens arealer och i egenskap av ”Guds utvalda” legaliserat anspråken på mark, djur och människor. Man har sen lyckats inbilla folk att de inte har någon som helst naturlig rätt till mark, dryck och föda, utan att detta är något de måste hyra eller köpa från dem vars förfäder tidigare har gjort anspråk på, det vill säga stulit, naturresurserna.
    Basen till det som presenteras här bygger på den första fullständiga kartläggningen av jordens mark och territorier och dess ägare samt redogörelser från FN-rapporter och insiders om vilka som äger och styr världen.
    Kevin Cahill är medlem av The Royal Historical Society, The Royal Geographical Society och former Assistent of British House of Lords i England. I boken ”Who Owns The World”, den första fullständiga kartläggningen av jordens mark och territorier, bevisar han att världen kontrolleras och bokstavligt talat ägs av en liten elit. ”Jag begriper inte varför ingen har gjort en sån här undersökning tidigare”, säger Cahill, vars omfattande studie visar att 60 procent av all odlingsbar mark i Europa ägs av bara 0,3 procent av dess befolkning, 1/5 del av jordens landyta ägs av 26 personer, 1/6 del ägs av en enda person, endast 15 procent av jordens befolkning tillhör de som lagligen äger mark och 41 procent av världens landyta ägs av en procent av jordens befolkning. Detta är fullkomligt svindlande siffror som visar på den groteska ojämlikhet som tyvärr fortfarande råder på jorden.

    http://www.vaken.se/har-ar-bevisen-eliten-ager-varlden-och-dig-2/

  3. Nått annat än brända bilar och acopolypsen i Hamburg som övriga Mainstream Media rapporterade. Såg en del bilder från G20HH och hade vänner på plats och ”Agents Provocateurs” i Black Bloc fanns tveksamt, för att ge media vad de ville ha.

    Att de väljer Hamburg var genrep, de står redo med samma insatser som France och UK gällande Militariserad Polis.

    Även om Internationallen gjorde just detta bra så shit vad de gnäller på Nordiska Motståndsrörelsen va på Almedalen, låter som kränkta sossar och även om jah inte håller med NMR så Yttrandefrihet före allt.

    Kommer avsluta min prenumeration på Internationalen.

    • Jag tycker att Internationalen har bra artiklar om nazisterna i Sverige. Och varför ska de inte kritisera nazisterna? Nazisterna är varje rättmätig socialists fiende, det eftersom de är den militanta delen av kapitalismen.
      Yttrandefrihet? Ja … men att skada (hot, elakheter, etc) verbalt och via Facebook och annan media är inte yttrandefrihet som vissa tror. Och oftast gör de det anonymt.
      Det tjatas så mycket om yttrandefrihet så att det har blivit enbart en rättighet för nazister och fascister att få uttrycka sig. I dag är mer vanligt att se en nazistisk och fascistisk text och uttalande än det var för tio tjugo år sedan. Men de som inte vill lyssna eller läsa vad på vad nazisterna säger – vem tänker på dom? Har vi ingen rätt att slippa nazistiska och fascistiska rasism, påhopp och texter? De som vill ta reda på vad nazister och fascister har att säga får leta sig till deras media.
      Det är som om gränsen av vad som får sägas och skrivas har flyttas till ytterligheternas gräns. Man höjer inte ens ögonen vid rasistiska påhopp längre. Vilket kan få även negativa konsekvenser för yttrandefriheten. Ingen vågar nämligen ställa sig upp och protestera mot vardagsrasismen. Risken är stor att man själv blir trakasserad och mobbad, och kanske eventuellt bli misshandlad eller få bilen skadad eller ännu värre. Därför håller man tyst för att nazisterna och fascisterna kräver sin yttrandefrihet att säga vad de vill.