Fortsatt svenskt militärt deltagande i Irak?

Denna artikel av Lars-Gunnar Liljestrand, tidigare ordförande för FIB-juristerna och i föreningen Afghanistansolidaritet har tidigare publicerats. Alliansfriheten
Jag har även tidigare haft förmånen att publicera andra artiklar av Lars-Gunnar. Dit hör Vad utredningen inte tog upp – om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan;
Veterandagen får inte användas för att legitimera interventioner i allmänhet;
Försvarsminister Hultqvists uppslutning bakom USA:s i oträngt läge, dessförinnan Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic stöder USA:s folkrättsbrott

Artikeln.
Igår 8 juni beslöt riksdagen att godkänna regeringens proposition om fortsatt militärt deltagande i den USA-ledda koalitionen i Irak.

Som tidigare förutskickats utökar Sverige styrkan från 35 till 70 man med möjlighet att gå upp till 220. Deltagandet gäller till den 31 december 2017. Den nuvarande styrkan är placerad i Erbil norra Irak och stöder där de kurdiska styrkorna med utbildning och träning. Den utökade delen placeras i centrala Irak med uppgifterna att ”träna och utbilda förband inom bl.a. sjukvård, detektering av improviserade sprängladdningar, hantering av incidenter med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen, folkrättsliga regler tillämpliga i väpnad konflikt samt strid i bebyggelse”. Svenska soldater i Irak

Vi har tidigare på den här sajten kommenterat bristen på folkrättslig grund för insatsen: Deltagandet i Irakkriget är inte i vårt intresse som alliansfri stat som värnar FN-stadgan.
FN-mandat saknas och inbjudan av Iraks regering kan ifrågasättas som grund, då Bagdadregeringen inte har kontroll över betydande delar av territoriet. Vidare finns en risk att Sverige som alliansfritt land senare kan hamna i en stormaktskonflikt, eftersom de stridande parterna i koalitionen har olika mål och intressen i Irak.

Regeringen skriver om detta i propositionen:
”Situationen i Irak är komplex och karaktäriseras av flera sammanfallande kriser. Landet befinner sig i ett övergripande tillstånd av post-konflikt efter invasionen 2003, pågående konflikt i den militära kampen mot Daesh samt pre-konflikt genom ett möjligt politiskt sönderfall och en tilltagande våldsspiral efter det att grupper som nu samarbetar i kampen mot Daesh potentiellt förlorar sitt gemensamma mål. Därtill påverkas landet av flera yttre faktorer, som regional instabilitet och ett lågt oljepris.”
mosul-bombning-iMosul
Vidare pekar regeringen på att det saknas en politik för det framtida Irak:

”Samtidigt som den militära offensiven intensifieras, ökar behovet av att formulera en politiskt inkluderande agenda för Irak post-Daesh. Behovet av åtgärder för försoning och statsbyggande är akut för att förhindra att landet återfaller i konflikt när stridigheterna upphört.”

Situationen har inte förbättrats sedan beslutet om den första svenska insatsen: ”Motsättningarna mellan de politiska blocken har fördjupats, framför allt utifrån sekteristiska och etniska skiljelinjer, men även till följd av växande rivalitet inom shia, sunni och kurdiska grupper.”

För Sverige är det av vikt att inte dras in i en regional konflikt där flera stormakter är inblandade på olika sidor. USA har sina mål liksom Turkiet, Iran och Saudiarabien.

Det är inte heller säkert att konflikten begränsas till Irak. Risken finns att Syrienkriget, där Ryssland och USA redan är farligt nära att kollidera, dras in. USA, Storbritannien och Frankrike har hävdat en rätt gå in med styrkor i norra Syrien som ett led i kriget mot Daesh i Irak. Svenska regeringen är uppenbarligen medveten om detta när man i propositionen skriver om sammankopplingen mellan kriget i Irak och kriget i Syrien:

”Den militära multinationella insats som genomförs i Irak och Syrien verkar under en koalition som leds genom USA:s centralkommando, Centcom, i Tampa, Florida. Koalitionens militära plan för Irak och Syrien syftar till att besegra Daesh genom att bland annat utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien samt understödja säkerhetsstyrkor i Irak och Syrien med luftunderstöd.”

Som alliansfritt land måste det ligga i Sverige intresse att endast delta i internationella operationer med ett klart FN-mandat. Alternativet till svenskt militärt deltagande i den USA-ledda koalitionen är att bidra till att uppfylla FN:s säkerhetsråds resolution 2249 från den 20 november 2015 om bekämpandet av terrorism som syftar till en bred samling mot Isil/Daesh med tonvikten på att stoppa vapenleveranser, hindra rekrytering, stoppa IS oljeförsäljning med mera.

i Andra om: , , ,, FN, , , , , , , , ,

  2 comments for “Fortsatt svenskt militärt deltagande i Irak?

  1. stig-olof bragmo
    19 juni, 2017 at 07:19

    samtidigt som sveriges regering sa ja till militär insats i mosul irak för att bekämpa daesh.
    fortsatte obama ge nya vapen till daesh i syrien
    de som styr nato och cia är blodtörstiga lögnare som vi i sverige inte borde beblanda oss med.
    en svensk underrättelseorg borde ju kunna upplysa våra politiker så de tar vettiga beslut.

Comments are closed.