Hur går det för USA? Börsen har gått upp med c:a 20 % sedan Trump tillträdde, och en miljon nya jobb har ”skapats”. Trump hade lyckat möte med ledare från Mellanöstern och ett gigantisk försäljningspaket av vapen ske ske till Saudiarabien. Men det är inte allt…
Jag skrev tidigare ”Imperialismen lever och frodas som aldrig förr, och begreppet används ibland av företrädare för USA:s officiella politik. NATO:s aggressiva politik, globaliseringen, krigen i Mellanöstern, statskuppen i Ukraina och försöken att införa de odemokratiska handelsavtalen TTP och TTIP är uttryck för imperialismen, liksom Sveriges uppslutning vid NATO och USA:s utrikespolitik.” Är imperialismen död?

Kan bedömningar som i Pentagon-rapporten ge upphov till tankar om att det är bättre att slå till nu/snart innan USA försvagats än mer?

Jag återger en artikel av Pål Steigan, samt kompletterar med en beskrivning från skriften ”USA som världspolis”.
Pentagon: USA:s imperium på väg att kollapsa

* Artikeln publicerades första gången för precis ett år sedan, men är lika aktuell idag tycker jag.

Pål Steigans artikel.

Rapporten The U.S. Department of Defense (DoD) Risk Assessment in a Post-PrimacyWorld

Summering av rapporten
Amerikanska försvarsdepartementet (DoD) står inför en ständig grundläggande förändring i strategiska och operativa miljöer. Denna rapport menar att detta beror på att USA är på väg in i en ny, mer konkurrenskraftig situation efter USA:s ”primacy”: Detta kommer att innebära omfatta effekter på USA:s nationella säkerhets- och försvarsstrategi. Följaktligen är det brådskande för DoD att undersöka och anpassa hur man ska utveckla strategi och beskriva, identifiera, bedöma och kommunicera risk på företagsnivå. Denna rapport tar upp denna utmaning. Den argumenterar för ett nytt riskbegrepp och har fyra viktiga principer om mångfald, dynamik, långvarig dialog och anpassning. Författarna föreslår att detta tillvägagångssätt är avgörande för att bibehålla USA:s militära starka ställning i framtiden. Avvikande förändring av nuvarande riskkonvention, föreslår rapporten DoD exponerar nuvarande och framtida militärprestanda för potentiellt misslyckande eller brutto underpresterande.
Titeln på rapporten av Nafeez Ahmad är At Our Own Peril: DoD Risk Assessment i en Post-PrimacyWorld.

Det framtida scenariet för USA som målas upp i Pentagon-rapporten är dystert. Försvarsdepartementet är medvetet om att USA: s världshegemoni håller på att kollapsa och dess lösning för att rädda det sjunkande skeppet är mer pengar till det militär-industriella komplexet.
”Kort sagt, det tillstånd som presenterades av av amerikanska strateger efter andra världskriget och bibehölls i decennier håller inte bara på att vittra utan kan vara på väg att kollapsa.”

Rapporten publicerades i juni 2017 av US Army War College’s Strategic Studies Institute och är en bedömning av Försvarsdepartementets riskhantering. Studien stöddes av U.S. Army’s Strategic Plans and Policy Directorate; Joint Staff, J5 (Strategy and Policy Branch); Office of the Deputy Secretary of Defense for Strategy and Force Develop­ment; and Army Study Program Management Office.

USA i kvicksanden.
Pentagon konsulterade också American Enterprise Institute; the Center for Strategic and International Studies (CSIS); RAND Corporation; and Institute for the Study of War. Med andra ord är detta en produkt från ”Den djupa staten.
Rapporten påminner om de gyllene dagarna när USA:s hegemoni var oöverträffad:

”Den ordning med dess komponenter som uppkom efter andra världskriget, omvandlades till ett unipolärt system i och med Sovjetunionens sammanbrott och har stort sett dominerats av Förenta staterna och dess västerländska och asiatiska allierade. Krafter som vill bevara status quo är bekväma med sin dominerande roll för att diktera villkoren för internationell säkerhet och motstå uppkomsten av rivaliserande centra.
Här på bloggen har vi ganska ofta kritiserat USA för dess strävan att diktera global politik, liksom steigan.no. Nu bekräftar även Pentagon detta.
Rapporten beskriver hur USA:s makt eroderar och försämras, så att USA ”inte längre kan räkna med sin ställning av dominans och övermakt som den haft under de 20 plus år efter Sovjetunionens fall.”
De viktigaste motståndarna som vill förändra det nuvarande läget är Ryssland och Kina.
”De vill åtminstone förstöra räckvidden av den USA-ledda påverkan på vad de uppfattar som deras legitima inflytandefält. De är också beslutna att ersätta den ordningen lokalt med en ny som dikteras av dem.”

Ett krisande imperium förstår naturligtvis att andra kanske vill ha lite hegemoni själv, åtminstone i sin omedelbara närhet.
I synnerhet är Pentagon oroligt för att USA förlorar sin förmåga att styra världsopinionen och utmanas av ”okontrollerad spridning av information”.
”Omfattande okontrollerad tillgång till teknik som de flesta nu tar för givet undergräver snabbt fördelen med diskreta, hemliga avsikter, handlingar eller operationer … I slutändan bör ledare i försvaret anta att all försvarsrelaterad aktivitet från mindre taktiska rörelser till stora militära operationer skulle kunna ske helt öppet.”

Pål Steigans kommentar: För oss vars ambition är att besegra imperiet är det här goda nyheter. Vi kämpar inte förgäves. Vi bidrar till att undergräva USA:s hegemoni.
Pentagonens tjänstemän klagar över vad de kallar ”fakta-toxisk” information, dvs ”faktiska sanningar i frånvaro av sammanhang” (deras sammanhang, förmodligen), vilket förgiftar ”viktig politisk diskurs”. Bon Appétit, vi lovar att behålla det så länge som denna viktiga politiska diskurs handlar om krigs- och finanskapitalets dominas.

Pentagon anser alltså att en viktig orsak till imperiets nedgång är att de utmanas av fakta som underminerar legitimiteten för dess existens.
Vi tycker att det här är något överdrivet, men tack, det ger inspiration för vårt fortsatta arbete. Uppriktigt sagt tror vi att de viktigaste orsakerna till imperiets nedgång finns i ekonomi och produktion, områden där USA förlorar.
Pentagonens slutsats i den dystra rapporten är att kräva att USA återvinner sin förmåga att behålla överlägsenhet, både militärt och inte minst ideologiskt. Strategerna klargör att alla som motsätter sig globaliseringen är en fiende, och att USA kommer att slå tillbaka.
Utan tvekan drömmar USA:s försvarsdepartement om att återta USA:s hegemoni, och för att göra det är det viktigt för dem att återfå kontrollen, både militärt, politiskt, såväl som ideologiskt. Kampen kommer att bli hård och bör inte underskattas. Frågan är om det redan är för sent för dem.

Egen kommentar: Jag instämmer väsentligen i Pål Steigans bedömning. Han skriver ”Vi tycker att det här är något överdrivet” och det tycker jag också, kanske än mer.

Tycker det är lämpligt att här återge en beskrivning av USA-imperialismen, utifrån ett tidigare blogginlägg och en skrift i ämnet. Bakom krigen – imperialismen!

10.6 USA-imperialismen idag – kännetecken
USA är sannolikt för några år framöver – den enda supermakten i världen. Dess politik kan ses inriktad på global kontroll över råvaror och andra resurser och dess transportvägar, globala handelssfärer, samt militära stödjepunkter. USA företräder i sin politik sig själv och/eller Triaden mot utvecklingsländer, råvaruproducerande och fattigare länder. I en globaliserad värld med ojämlika villkor innebär USA:s utrikespolitik ofta stöd till diktaturer – av varierande slag – samt åsidosättande av nationell självbestämmanderätt och reell demokrati. Benämningen ”Triaden” har lanserats av den kände anti-imperialisten Samir Amin i flera böcker.
Dit räknas större delen av EU,Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien förutom USA.

USA:s ekonomiska och politiska ställning har utmanats. Vi är på väg mot en multipolär världsordning särskilt om BRICS utvecklas vidare och Kinas satsningar blir framgångsrika. Men USA och Triaden har inte förlorat sin dominerande ställning. År 2010 hade 80 procent av världens 1400 största företag sina huvudkontor i USA, Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Nolan P, Zhang J. Global competition after the financial crisis. New Left Review 2010;64:97-108.
År 2015 fanns 53 av världens 100 största företag i USA, efter en ökning från 42 företag år 2009. http://www.pwc.com/gx/en/services/audit-assurance/publications/top100-market-capitalisation.html Mellan 1980 och 2008 ökade Triadens utlandsinvesteringar 27 gånger – medan de svenska direktinvesteringarna ökade dubbelt så mycket. Kommerskollegium. Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet. 2008. (http://www.kommers.se/upload/Analysarkiv/Arbetsomr%E5den/WTO/Handel%20och%20investeringar/Sammanfattning%20%20Sveriges%20expor%20av%20varor%20och%20direktinvesteringar%20i%20utlandet.pdf). (Frågan om den svenska imperialismen behandlas inte vidare i denna skrift). Idag har 3 av de 5 BRICS-länderna försvagats avsevärt ekonomiskt, nämligen Brasilien, Ryssland och Sydafrika.
Kinas valuta viktas numera in i IMF:s valutakorg, vilket är ett stort framsteg för Kina, men ännu med blygsamma cirka 11 % vikt, mot cirka 42 % för dollarn och 31 % för euron. Och BRICS´ planer på en ny världsbank och världsvaluta har ännu bara fått ett marginellt genomslag, och en alternativ valuta dröjer uppenbarligen.
USA är världens starkaste militärmakt och satsar lika mycket på militären som de följande sju staterna tillsammans.
Trots politiskt-militära fiaskon i Afghanistan, Irak, Libyen, och Syrien, samt en del ”härdar” i Afrika står Triaden stark och relativt sammanhållen, framför allt genom NATO. Genom sin starka hegemoniska ställning USA/NATO/Triaden har de hittills vunnit propagandaslaget i beskrivningen av Ryssland, Kreml, Ukraina, Syrien, och även Jemen. Propagandan lyckades framställa det som att ”man” ropade på militära insatser av USA. Ärkeskurken, och ytterst roten till den eländiga situationen i Mellanöstern framställs numera som hjälte.

Vår beskrivning är ett försök till övergripande syntes av empiri – liksom hos andra författare.
1. Den historiskt pågående koncentrationen av produktion och kapital i oligopol eller monopol har ökat kraftigt under de senaste 2-3 decennierna, bl.a. genom uppköp och sammanslagningar (kap 2). Utlandsinvesteringar är allt viktigare.
2. Den pågående processen med globalisering har intensifierats och en internationell arbetsfördelning har skett, med bl.a. utskiftning av industriproduktion från USA.
3. Finanskapitalets ställning inom ekonomin har stärkts markant. Vi har bevittnat omfattande avreglering av finans- och valutamarknaderna, ökning av spekulation, skuldsättning, ekonomiska kriser och av ekonomisk ojämlikhet (kap 2).
4. Dollarn är fortfarande världshandels- och reservvaluta, vilket ger USA en stor fördel, bl.a. för att finansiera underskott. Andra länder måste köpa dollar medan USA kan ge ut dollar. Främst inom BRICS finns en tydlig strävan att bygga upp ett nytt valutasystem (kap 3).

5. Konkurrensen och kampen om kontroll över jordens råvaror och naturresurser har hårdnat. USA är idag mer beroende än tidigare av att ha tillgång till externa råvaror och naturresurser förutom minskat beroende av import av olja, till följd av produktion av skifferolja.
6. Världshandeln har ökat mycket kraftigt. Triadens andel är hög, även om den minskat till förmån för BRICS. Detta återspeglar ändring av maktfördelningen i världen. Många utvecklingsländer har låsts fast i skeva utbytesrelationer pga. växlande och efter 2009 starkt sjunkande råvarupriser, vilka skall finansiera importen av prismässigt höga och stabila industriprodukter (kap 4). Detta försätter dessa länder i en svårhanterbar situation.
7. Triaden kan mobilisera och kontrollera viktiga internationella organ som FN, Världsbanken, IMF och WTO för att slå vakt om handel och bedriva aggressiv utrikespolitik. ”Washington consensus” reser hinder mot utvecklingsländer och fattiga länder (Kapitel 3-7).

8. USA har rustat upp kraftigt, och svarar för cirka 35 % av militärutgifterna i världen. Detta göder ett militärindustriellt komplex i USA, som dessutom är världens största vapenexportör. USA är den starkaste militärmakten, och leder NATO. När så behövs sätter USA internationella konventioner, demokrati och nationellt självbestämmande åt sidan, ibland med hjälp av NATO. Exempel är krigen mot Jugoslavien, Irak, Libyen, Syrien. Detta sker ofta under hänvisning till terrorism som ska dölja USA:s statsterrorism (kap 8).

9. Privatägda nationella och internationella massmedia spelar en central roll för att legitimera USA:s brutala politik. Den rättfärdigas med fraser om ”make the world safe for democracy” och efter 2001 ”the war against terrorism” (kap 9).
10. Idag används uttrycket over-streching för att framhålla hur USA bedriver bl.a. krigen utan täckning, vilket medfört ökad statsskuld i USA och i många rika länder. Budgetunderskotten tvingar fram drakoniska sociala nedskärningar (kap 2,3).
11. Idag syns inga större konflikter inom Triaden eller NATO, men det kan ändras. Exempel på motsättningar har varit anfallet på Irak 2003, där bara England svansade med, synen på Israels ockupation av Palestina, den av USA exporterade finanskrisen 2008, som även drabbade Europa. USA möter ökad konkurrens från BRICS och EU och har försvagats globalt. Man kan se en viss övergång från en unipolär till en multipolär värld (kap 2, 10).
12. Faran är stor för fler och större krig till följd av USA:s världsdominans kombinerat med viss ekonomisk försvagning och ökat råvarubehov, en stark militärmakt och kontroll över NATO och internationella organisationer (Kapitel 1,2,4,5-7). NATO:s aggressiva politik med militärbaser runtom Ryssland, kärnvapen i Tyskland, och kongressbeslut som underlättar för presidenten att starta krig talar för detta.
13. Huvudmotsättningen* i världen går mellan å ena sidan USA som ledare för Triaden* och majoritetens av länder och folk i världen, där Ryssland och BRICS alltmer framträder som antagonister. Brännpunkten ligger för närvarande i oljerika Mellanöstern, men kan flytta.

*** Bekämpa USA-imperialismen för fred i världen! ***

intressant.se, Pentagon, EU, imperialism, politik, krig, Ryssland, Kina, information,desinformation, ekonomi, demokratiNato, socialism, USA, fattiga, Mellanöstern,