Vänsterpartisters dilemma

Som en del av er känner till så pågår Vänsterpartiets kongress i Gävle just nu. Intresserade kan till och med följa den på TV i realtid, jag har för mig att det är SVT/Kulturkanalen som sänder den direkt. Jag har följt den en stund, men som alla kongresser så blir det mest diskussioner som rör de närmast sörjande.

Med andra ord så har jag inga direktrapporter att komma med, mer än att jag har läst Jan Guillous söndagsspalt i Aftonbladet idag, och som vanligt så ligger han nära sanningen på mer än ett sätt. Vänsterpartiet har valt undvika att göra frågan om de svenska trupperna i Afghanistan till en profilfråga. För min egen del, och jag antar för många andra vänsterpartister, så är detta en fråga lika känslig som om vi skulle ha hjälpt USA även i Vietnamkriget. Det är ett ondskans krig och vi tillåts inte heller få veta i klartext vad kriget egentligen handlar om.

Sverige agerar, under amerikanskt befäl, med trupper klädda i Natouniformer och med Natoemblem på ärmarna. Det är tveksamt om det finns någon FN-symbol på uniformerna och lokalbefolkningen betraktar dem naturligtvis som ockupations-
soldater. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att vi ska dra tillbaka våra trupper från Afghanistan, men socialdemokraterna har en annan hållning. Det gör att de mindre partierna lägger band på sina krav, och de gör det enbart för att hålla ihop en valallians.

Vad det betyder för partiet på sikt vet vi inte, men helt klart är att många upplever agerandet som ett svek. Det kan aldrig vara så viktigt att sitta i en regering så att man kan ge avkall på allt. Vi har redan förstått att det knappast kommer bli någon ”återställarpolitik” efter regeringsskiftet i höst. Själv känner jag ett par vänsterpartister här i Haninge som inte kommer att rösta på (V) i september. Känner jag två så finns det givetvis betydligt fler, och vad det betyder vid sammanräkningen av rösterna den aktuella höstkvällen vet jag inte, och jag kan inte heller bedöma saken.

En vers ur Befria Södern (Youtube), en av FNL-rörelsens bevarade sånger:

Till vapen vi i sorg och vrede går
ett enat folk bakom gevären står
när vi askan ser från den brända byn
då stiger vårt hat mot skyn.
Vi slår tillbaka, vi går mot seger
och USA fördrivs från Söderns land
med fasor död och brand.

Nu är de flesta vänsterväljarna yngre än jag själv, många var inte med i demonstrationstågen till den amerikanska ambassaden. Vi som är 60+ kommer i alla händelser att påverkas av kriget, något som gör att jag inser att en röst på Vänsterpartiet inte är en självklarhet. En smitväg vore givetvis att rösta på Piratpartiet eller Fi, men jag vet inte om jag klarar det heller. Men en sak vet jag, lyssnar jag på några kampsånger från de Förenade FNL-grupperna samma dag som valet går av stapeln så är det tveksamt om min röst går till något av de rödgröna partierna.

(Rapportera tveksamma annonser!) it Tags: , , , , , ab1 dn svd12 ex

  16 comments for “Vänsterpartisters dilemma

  1. 9 maj, 2010 at 12:40

    Vänsterpartiet håller på att politiskt släta ut sig själv tyvärr. När det helt plötsligt blir viktigare att få en plats i en eventuell regering då är man beredd att sälja sin själ. Som parti skall man stå för sina värderingar och inget annat. Gör man inte det så sviker man sina ideal och förlorar därmed sina väljare.

    • Charlie
      9 maj, 2010 at 12:48

      Sant, men vad ska man rösta på?

  2. Anders
    9 maj, 2010 at 12:47

    En mycket bra kommentar Jinge, dessutom en bra text av Guillou. Det är precis detta jag funderat på ett tag nu även om jag inte är 60+ på ett antal år. Frågan är vad man ska göra när ett politiskt parti värderar regeringsposter högre än sina grundvärderingar. Jag vet inte, men jag röstar i alla fall inte på Vänsterpartiet i september. Piraterna kanske.

  3. Sara G
    9 maj, 2010 at 12:59

    Det är så trist att se Ohly lägga sig platt för makten och för den hägrande regeringsposten!
    Vi gör ingen nytta i Afghanistan, vi bara förvärrar läget för den inhemska befolkningen.
    Knarket flödar värre än någonsin och talibanerna blir bara fler och starkare. De påstådda hundratals nya skolbyggnaderna finns bara i den amerikanska drömmen. Krigsherrarna har lagt beslag på pengarna och bygger sina egna palats.
    Det måste vara något fundamentalt fel på Sahlin som inte ser verkligheten!
    Och riktigt fel på Ohlys engagemang! Han måste protestera livligt, livligare, för det är läge att han blir hörd nu eftersom opinionen mot kriget är stark.

  4. Sven O
    9 maj, 2010 at 13:43

    Man kan lugnt säga att VP har försatt sig i en situation som slutar likt flickan som sålde smöret och tappade pengarna, kommer man inte in så blir det forstatt borgerig regering.

  5. 9 maj, 2010 at 13:50

    Jag tycker 90% i A-kassa är en trevlig kontrast till Alliansens ekonomiska misshandel. Tyvärr kan jag inte rösta på V pga deras familjepolitik.

    • Sara G
      9 maj, 2010 at 14:27

      Hur menar du att Vänsterpartiets familjepolitik skiljer sig från övriga partiernas? Jag ser då ingen skillnad.

      • 9 maj, 2010 at 15:05

        Jag kanske är kvar på Gudrun Schymans tid med hennes ”död åt familjen”. Ingen rök utan eld eller vad det heter?

  6. Christer W
    9 maj, 2010 at 14:00

    Vänsterpartiet och privata maktambitioner, inte är jag förvånad!! Tyvärr ändra ett kryss ingenting, jo förresten, man väljer bort de andra man vill ha till förmån för den eller de man inte vill ha.

  7. Torsten (orginalet)
    9 maj, 2010 at 15:24

    Men är det inte det vi kritiska har sagt hela tiden?

    – Vänsterpartiets längtan efter ministerposter kastrerar det samtidgt som trovärdigt vänsteralternativ. Man kan inte samtidigt sitta i regeringen och vara i opposition.

  8. Erik
    9 maj, 2010 at 17:06

    Tyvärr är väl inte (v) så principiella krigsmotståndare som man skulle kunna önska. Minns att de röstade för Afghanistaninsatsen när det begav sig. Nu har de ändrat sig, vilket naturligtvis är bra, men speciellt pålitliga antiimperialister var det väl länge sedan de var.

    Så på det hela taget är det väl inte så konstigt att Afghanistanfrågan försvinner i förhandlingarna med (s). Det är inte mycket som är heligt i jakten på ministerposterna!

  9. Petter
    10 maj, 2010 at 04:59

    Skulle du klara att rösta på PP Jinge?

    • 10 maj, 2010 at 05:30

      Troligen inte, men ibland så rinner pragmatismen ut… :-P

  10. 10 maj, 2010 at 08:24

    Vänsterpartiet kommer snart att eliminera sig själv med detta samarbet.. Precis som vänstern i Italien

  11. blingbling
    10 maj, 2010 at 16:41

    V har jobbat omsorgsfullt under många år på att få bli sossarnas dörrmatta, inte minst under förra perioden demonstrerade men detta på ett mycket tydligt sätt och stödde godsägare Perssons vansinnesidéer reservationslöst, det är således ingen större förlust om dom nu tar och lämnar plats för någonting lite mer radikalt.

    Vi behöver möblera om den politiska scenen och bryta upp den slentrianmässiga blockbildningen, det funkar inte med två block som kör en snarlik politik.

    • Martin Forsman
      10 maj, 2010 at 22:44

      ”Vi behöver möblera om den politiska scenen och bryta upp den slentrianmässiga blockbildningen, det funkar inte med två block som kör en snarlik politik.”

      Det håller jag med om till 100 %. Vad vi nu riskerar att få, om vi inte redan fått det, är ett amerikanskt system med ett marknadsfundamentalistiskt alternativ och ett något mindre marknadsfundamentalistiskt alternativ.

      Att (V) en gång röstade för Afghanistan-insatsen var väl för övrigt för att det då handlande om en FN operation med fokus på att säkra civilbefolkningen. Numera innebär Afghanistaninsatsen ett deltagande i USAs geopolitiska krig för kontroll över oljeresurser.

      Glöm inte att den enda anledningen till USAs invasion var att den dåvarande talibanregimen vägrade låta USA dra pipelines genom landet. 11/9 var som bekant ett saudiarabiskt terrorprojekt som inte hade något att göra med Afghanistan.

Comments are closed.