Obama, vår tids Onkel Tom?

Romanen om Onkel Toms Stuga och stereotypen om den pliktskyldiga tjänaren, som trots orättvisor, utnyttjande, misshandel och ständigt förtryck blir sin herre trogen, påstås ha blivit ett viktigt inslag i kampen mot slaveriet. När Harriet Beecher Stowe skrev boken i mitten av 1800-talet så kunde hon inte ana att boken skulle bli läst av många miljoner människor, inte bara i USA utan i hela världen.

Idag tar alltfler satirtecknare upp den myt som boken skapat för att tydliggöra barack Obamas roll i den amerikanska politiken. Han gick till val med en fredsivrande attityd och lovade lägga ner Guantanamo och avsluta kriget i Irak, men han framhärdade i sin företrädares anklagelser mot Afghanistan trots att de som angrep World Trade Center och Pentagon var Saudier. Han fortsätter ockupationen av Afghanistan trots att det är det Saudiska kungahuset som både finansierar Talibaner och byggandet av hundratals koranskolor i landet.

Att Saudiarabien inte blivit USA:s fiende beror på att de sitter på en av världens största oljereserver samt har extremt stora tillgångar i USA, både i form av andelar i banker, industrier och antagligen är det land som äger flest fastigheter av alla i USA.

Kriget mot Terrorismen beskrevs av Obamas företrädare som ett korståg, och de som lyssnade på Obama före valet invaggades sannolikt i tron på att han skulle införa den ”Change” han talade om. Obama beskrev sig själv som en duva, och så gjorde även många amerikanska medier. Idag vet vi mer, Guantanamo är ännu inte stängt, men många av fångarna är överflyttade till Bagrambasen i Afghanistan. Därmed mister humanitära organisationer, som Röda Korset och liknande, den insyn som de trots allt haft, därför kan tortyren fortsätta utan att omvärlden får sina dagliga skildringar av tortyren och annat elände i lägren.

Obamas Kairotal var återigen en uppvisning i retorikens högre skola. Alla som lyssnade till talet kände ett kortvarigt hopp om ordning och reda i Mellanöstern. Obama satte ner foten för Israels etniska rensning av palestinier1 samtidigt som han markerade åt det islamistiska Hamas. Tiden av konfrontation mot Islam skulle vara över från USA:s sida, en ny tid skulle komma sade den amerikanska presidenten.

Av denna ”Change” blev det ingenting, Wilhelm Moberg skulle ha sagt att guldet blev till sand. Idag är Barack Obama bara en karikatyrteckning som påminner om de vackra ord han sade under valkampanjen och under presidentskapets första månader. Det militärindustriella komplexet har återtagit makten i Vita Huset och trots Nobels Fredspris så kommer inte någon som helst fred att dyka upp på grund av en förändrad politik från USA:s sida.

För oss i lilleputtlandet Sverige så kommer det innebära fler dödsoffer i Afghanistan, i ett krig där vi tillhandahåller soldater för att visa oss duktiga, och för att bevisa att vi är goda blivande Natomedlemmar. Ifrågasättandet av kriget finns bara hos Vänsterpartiet och i viss mån Miljöpartiet. Samtliga andra partier förespråkar ett fortsatt engagemang på USA:s sida och under amerikanskt befäl i Afghanistan. Svenska freds- och biståndsorganisationer förespråkar ett tillbakadragande av trupperna, men istället har biståndsbudgeten delvis kommit att omfatta kriget i Afghanistan. Bistånd ges i form av eldskurar från AK5 och med eldgivning från stridsfordon 90.

Idag kommer två soldater hem från Afghanistan, de kommer att mötas av hedersvakt, flaggor och honnörer. De har gjort sin plikt för fosterlandet och därmed betalat soldaters högsta pris. Frågan är om deras föräldrar, fruar, flickvänner, kamrater och släktingar anser att de nu har uppfyllt sina förpliktelser? Igår såg jag en äldre kvinna på Play/Rapport som hade mist sin förstfödda son i Afghanistan, hon sade att sorgen är privat. Det var inga som helst svårigheter för någon som såg intervjun att se vad Kriget mot Terrorismen hade inneburit för henne.

Det anses inte tillhöra god ton att ifrågasätta både Kriget mot Terrorismen och det svenska militära engagemanget. Varje gång jag skriver om det dyker det upp människor som säger att jag ingenting begriper. Men jag begriper att Sverige inte har någonting med detta krig att göra, jag begriper också att vi är med i kriget för att våra högerpolitiker inklusive socialdemokraterna vill visa sig duktiga när det gäller den transatlantiska säkerhetspakten och ett kommande Natomedlemskap.

Jag begriper också att det knappast behövs många fler dödade svenskar för att dessa politiker ska inse att de bitit sig själva i svansen.

intressant Tags : , , , , , , , ab1234 dn1 svd1 lasse pamflett sestra evabritt annarkia k&å loke hampus scaber anders t

  1. Ilan Pappe, Den etniska rensningen av Palestina []

  14 comments for “Obama, vår tids Onkel Tom?

  1. 9 februari, 2010 at 09:28

    Tack Jinge, det är fint skrivet och så rätt.
    Man kan inte annat än förundras över den värld vi lever i.

  2. Micke F
    9 februari, 2010 at 09:39

    Tack för ett bra inlägg i debatten! Att satirtecknarna har lilla julafton är självklart, fast jag tycker att somliga av dem som verkar i USA har fula trix för sig när det gäller Obama. Visst kommer Afghanistan att innebära sorg för många, människor som ännu ej anar. Jag är mycket tveksam inför vår medverkan, och fler kommer att bli.

  3. Karl-Erik Magnusson
    9 februari, 2010 at 09:54

    Latuff är helt enkelt suverän! Denna teckning har han gjort åt en USA-tidning, jag tror att de har något med Black Panterrörelsen att göra.

  4. Sniff
    9 februari, 2010 at 10:04

    Jag instämmer med föregående talare. Det är tråkigt att pengar och makt verkar styra allt idag. Moralen och solidariteten är av underordnad betydelse. Anser att det är en konsekvens av att vi i vår girighet låtit ekonomer kvantifiera allt i monetära värden och styra över allting in absurdum. I denna mammonfixation har vi låtit armbågande och snudd på praktpsykopatiska chefer bli våra ledare på tok för många nivåer.
    Undras varför så många idag stödjer en orättvis politik och varför är alliansfriheten nedmonterad? När monterades den ner förresten?
    Hochiminh sa: ”Ni må döda tio av oss för var och en vi dödar av er, med även med dom oddsen kommer ni förlora och vi vinna!” I nuvarande krig verkar det som att oddsen är 1:100 eller tom 1:1000 ! men resultatet kommer fortfarande vara den samma.
    Var det inte i samma krig som någon yankey militär myntade: ”In order to save the city we have to destroy it!”
    Hmmm… vad sägs om ”In order to save the world we have to destroy it!” :-(

  5. Johnny
    9 februari, 2010 at 10:59

    Fantastisk bild du hittat.

    Upp som en sol och ner som en pankaka.

    Det som överaskar är hur fort det gått, bara efter ett år har Obama förlorat folkets stöd och t o m senatorsplatsen i Massachusetts, den mest demokratiska delstaten i hela USA. Kan demokraterna inte vinna där, kan de inte vinna någon annan stans heller. En stor gräsrots rörelse, Tea Party, har uppstått i protest mot alla utgifter, budgetunderskott, statsskuld, Obamcare, etc. Bakgrunden är främst den ekonomiska depressionen som kommer att radikalisera och polarisera politiken och öka risken för konflikter och krig, åtminstonde om historien är någon guide.

  6. Gustav
    9 februari, 2010 at 11:02

    Mycket bra sammanfattat.

  7. blingbling
    9 februari, 2010 at 13:08

    Historien går igen, samma gamla imperialism.

    http://www.youtube.com/watch?v=LBdeCxJmcAo

  8. 9 februari, 2010 at 15:31

    Tyckte jag läst att 40 svenskar dödades under Kongokrisen och detta utan att hela svenska folket krävde att de svenska soldaterna skulle tas hem.
    Jag tror att du är väldigt optimistisk om du föreställer dig att svenska folket ska reagera så kraftigt på några dödade soldater i Afghanistan att man pressar regeringen att ta hem allihop. Det kommer inte att hända, är min dystra spådom.

    ”Vi vill vara duktiga”, skriver du, och det stämmer säkert. Men har vi inte också anledning att fråga oss vilka påtryckningsmetoder ett visst stort land i väster kan tänkas använda sig av för att få flera gubbar från Sverige, eller från EU, till Afghanistan?

    • 9 februari, 2010 at 16:25

      Det var andra tider under Kongo, närmare WWII vilket gjorde att det var bredare marginaler. Gökarna i Afghanistan gillar olika slags bomber som medför att en hel bunt soldater kan drabbas, en och en går det kanske bra ett tag, men dör sju stycken på ett bräde så ska du få se på f&n… Men det känns inte riktigt som om det är ett bekvämt ämne att spekulera om, tyvärr så tror jag att vi kommer att få facit…

    • Christer W
      9 februari, 2010 at 20:11

      Vi hade inte samma insyn då. Dessutom var ju inställningen att vi svenskar skulle ju hjälpa de stackars negrerna som inte visste sitt bästa. Underligt vad det lät välbekant.

      • Sara G
        10 februari, 2010 at 13:47

        Före det så hade kung Leopold dödat 12 miljoner kongoleser, utan att omvärlden nämvärt protesterat.

        • Marcus R
          10 februari, 2010 at 15:32

          ”Före det så hade kung Leopold dödat 12 miljoner kongoleser, utan att omvärlden nämvärt protesterat.” – Fast det har ju mycket att göra med att media inte hade samma spridning då som idag. Kung Leopold II kom undan med sitt skit för att folk inte kände till det. När det Belgiska parlamentet tvingade Kungen att överlämna landet så att det blev en Belgisk koloni istället för kungens privata lekplats.

          Enligt wiki-artikeln om Kongo ledde detta till förbättringar: ”Läkarstationer etablerades i alla större byar och i storstäderna fanns välutrustade sjukhus. Man lyckades bland annat utrota sömnsjukan i landet.

          Järnvägar, hamnar, landsvägar, gruvor, plantager och industrier sköt upp och på 1950-talet var Kongos BNP den högsta i Afrika.”

          Ser man i modern tid så är där ju mycket mer protester mot t ex krig och våldsamheter eftersom mer folk ser vad som händer. Vietnam och Sydafrika är exempel på händelser som fått tillräckligt mycket mediauppmärskamhet vilket fått folk att protesterat. Sedan finns där ju även i modern tid exempel på där folk protesterar men inget händer (Palestina).

  9. Dan
    9 februari, 2010 at 21:51

    Mycket bra artikel. Det sammanfattar bra vad jag tycker och faktiskt även de flesta jag pratar med om saken. Jag har bara träffat på enstaka personer som stödjer kriget och då med mycket krystade förklaringar. Det är märkligt att sex av sju partier i riksdagen stödjer kriget när större delen av befolkningen inte verkar göra det. Extra intressant blir denna obalans när det är valår…

  10. 10 februari, 2010 at 06:54

    Bra skrivet ja.
    Jag tycker dock att det är lite tragiskt hur rätt du har, jag var en av de som hoppades åtminstone lite granna på Obama, och som hopppades att han verkligen skulle våga, och kunna förändra något. Han har gjort några enstaka försök, men dessa har kostat alltför mycket energi och tid för att han skall kunna lyckas på mer än möjligtvis ett område, nämligen den allmänna sjukförsäkringen (om ens där).

    Jag tycker synd om alla amerikaner som röstade på Obama, jag tycker synd om Obama själv, jag tycker synd om världen och just nu framförallt de nästan 17 miljoner arbetslösa i Afghanistan och de ca 11 miljoner som har jobb i detta fattiga land. Jag tycker synd om de lurade svenska soldaterna som säkerligen tror benhårt på att de är i ett land som vill ha dem där och att de är där för att kämpa för fred och demokrati.

    I likhet med vargjaktsdebatten så blir det i Afghanistan-debatten tydligt att vi bara har två partier (V och MP) i riksdagen som har något annat än sand i skallen och som har en förmåga att ifrågasätta, och kritiskt granska det som framhålls som fakta.
    Jag skräms framförallt av Folkpartistisk krigshets främst företrädd av Allan Widman (FPs försvarspolitiska talesman). Ibland undrar jag om inte Folkpartiet utsatts för den kupp som du Jan-Inge förordade att muslimer skulle göra mot SD, för inte finns det många liberala krafter kvar i Folkpartiets högre skikt inte. Nej där sitter krigshökar, rasister och andra ljusskygga varelser som inte borde ges utrymme alls i en demokrati, Huvaligen säger jag.

Comments are closed.