I söndags sände Sveriges Television en temasändning med anledning av terrordåden mot World Trade Center för tio år sedan. Om det var välmotiverat eller inte överlåter jag med varm hand åt andra att avgöra. Men jag konstaterar att det var knappt tretusen människor som dog till följd av terrorangreppet, vilket givetvis är tragiskt gånger tre tusen.
Men jag kan inte undgå att ta fram räknedosan. Ser man till antalet förlorade amerikanska soldater i Afghanistan så är den sista uppgiften jag lyckats googla fram 1529 soldater. I Irak var det runt fyratusen år 2008 vilket rimligen borde betyda att det faktiska antalet amerikanska soldater som stupat till följd av ”Kriget mot Terrorismen” borde röra sig om minst sex tusen. Nu sände Sveriges television elva timmar i sträck i SVT1 för de tretusen som dog av terroran-
greppet och då kanske man borde sända 22 timmar för alla amerikanska soldater som dött på grund av kriget?
Riktigt intressant blir det när man tittar på siffrorna på t.ex Irakier som dött på grund av Kriget mot Terrorismen. Det finns en mängd olika skattningar av antalet, men de första som dyker upp när man googlar är SVT:s egen, Rapport har nämligen hävdat 600 000 dödade irakier, och Yelah har sagt 1,2 miljoner. Snittet blir 900 000 dödade. De elva timmarna som SVT sände gjorde att matematiken stannade vid 273 döda i timmen. Ska man sända ett minnes-
program för de dödade irakierna också så blir det ett 3297 timmar långt program, eller 137,4 dygn, eller i runda tal fyra komma sex månader (4,58). Och då är offren i Afghanistan inte medräknade..
Men det kommer man inte att göra, det är ju skillnad på folk och folk, eller hur?
it Andra om: Mediekritik, Sveriges Television, SVT, Sveriges Radio, SR, Kriget mot Terrorismen, 9/11, Politik, Nyhetsvärdering, Extrasändning, George W Bush, USA, Araber, Irak, Afghanistan ab1 ex1 dn1 svd1 svt sr gp
Tweet
14 svar till “SVT och Kriget mot Terrorismen”
Lysande jämförelse Jinge! Träffsäkert som vanligt.
Croneman hade en bra krönika om teves söndagssatsning, om snedfördelningen av uppmärksamhet mot WTC och de 90 000 (Cronemans siffra) som hittills dött i Irak. Man kan fortsätta jämförelsen med t ex att påminna om alla dem som dör på Afrikas horn, alla de som dör i malaria, tbc, aids …
Nej, det går inte att vikta det ena mot det andra, det ena ursäktar inte det andra. 2 970 (eller hur många det nu var) döda i WTC är 2 970 för många, men det är baske mig också så att varje barn som dör av svält eller sjukdom är ett barn för mycket.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Man kan exempelvis stötta flickor i Indien för att de ska få gå i skolan. Eller nåt.
Bra! Jag hade inte sett den men lade till den nu. http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/johan-croneman-11-september-2977-doda-90000-civila-dodsoffer-i-irak
Ja vi väl antagligen många som resonerar så, och visst ska Afrikas horn vara likvärdigt, men avsiktligt dödande är stötande oavsett vem det är som dödar, eller vad..
Ja detta med fakta och känslor.
Jag lyfte denna oproportionalitet och en usraelälskande kollega var upprörd över all denna ”terrorism” särskilt efter söndagsmatningen. Han gick upp i falsett att man inte kan räkna så: ”New York ligger mycket närmare Stockholm än nån jä-a Kabul!” Hans ord. Eftersom jag planerar lite framtida resor ;) högg jag till i höjd med knäna att det 6300 km till NY och 4600 till Kabul! Han sa inte mer utan försvann från fikabordet. :D
Söndagens 911kavalkad visar att de massmedia som vi kunde tidigare lita på som SVT och dagstidningarna är direkt eller genom ombud i händerna på krafter som inte vill att vi skall ifrågasätta utan äta deras ljumna nyhetsgröt.
:-)
Att det skulle vara ett krig mot terrorismen är naturligtvis rena skitsnacket. Det var Georg Buskes ursäkt för att försäkra USAs tillgång till olja och gas. För det är den amerikanska regeringen tydligen beredd att kliva över hur många lik som helst. Även de egna medborgarnas liv offras, och då menar jag inte offren 9/11. De konspirationsteorier som finns runt det är stolliga,även om händelsen kom som en skänk från ovan för Busken, men det är illa nog med alla krigare som USA offrat.
MVH
Roland Eriksson
Konspirationsteorin som 9/11 Truth Movement har kring terrorangreppet 11 sept är långt ifrån stollig. Den enda stolliga konspirationsteorin i sammanhanget är den officiella, som i detalj efter detalj är FULLSTÄNDIGT ologisk. Jag skulle kunna ge exempel i all oändlighet. Jag tar tre exempel:
* Mohammed Attas testamente som han ”glömde” i en ryggsäck (tillsammans med bl.a. Koranen) på flygplatsen. Det hade han tänkt ta med sig på planet som skulle bli ett brinnande inferno, eller?
* En av kaparnas pass hittades på plats, på marken, nedanför WTC-tornen. Det måste ha hoppat ur flygplanet helt oskatt innan kollissionen eller klarat sig utan skada ur explosionen och påföljande eldsvåda? Först sa man att det hittades efter kollapserna, sen kom man på att det ju var mer korkat än nödvändigt och ändrade sig till att det hittades innan. Spelar roll?
* Ett antal kapare har dykt upp, i efter hand, väldigt mycket levande. Trots det vidhålls den officiella storyn där de står med som kapare och döda, även om INGEN av kaparna (för övrigt) står med i listan över resenärer.
Som sagt, jag kan fortsätta hur länge som helst, men en enda konspirationsteori kring 9/11 är bullshit och det är den officiella.
Har du belönats med en hedersfoliehatt? :-)
Och var har du källan till dessa påståenden? http://foliehattarna.se ???
Om jag får ta SVT i försvar litegrann är jag övertygad om att de förde en hel del av dessa resonemang före sändningen. Det är ju en fråga som förr eller senare måste dyka upp. Inte ens amerikanerna är omedvetna om (eller okänsliga för) de där siffrorna.
Jag misstänker att den överdrivna SVT-sändningen först som sist utgick från ett publicistiskt tänkande. Man måste komma ihåg att för en himla massa journalister och mediafolk är WTC-attacken det största och värsta som hänt under deras karriär. Många av dem har ett direkt personligt förhållande till rapporteringen 2001. Inte minst just Claes Elfsberg.
De flesta av dessa har nog helt enkelt inte kunnat föreställa sig att tioårsjubiléet skulle kunna vara värt mindre än denna mastodontsändning.
Att de sedan verkat ha varit så ovilliga att föra in perspektiven på dödssiffrorna tror jag beror på rädsla, snarare än politiskt ställningstagande. Relativisering är och har alltid varit farligt i journalistiska sammanhang. Det är ungefär som med Förintelsen. Man kan inte plötsligt börja jämföra med antalet dödade tyskar i de allierades flygbombningar – det utlöser garanterat massor av vrede. Ibland befogat.
Kanske var det tvärtom bra att de gjorde som de gjorde, så att det blev reaktioner och diskussioner. Exempelvis Cronemans krönika är precis vad som behövs i dagens samhälle.
Det är ju bra att SVT har någon som försvarar dem när man påpekar att de lämnat Public Service bakom sig och istället företräder andra intressen. Oavsett om journalister tycker att 9/11 är det största som hänt dem eller inte så är folkmordet på irakier betydligt värre. Jag ids dock inte relatera det igen, jag har gjort det i bloggposten och det finns hundratals inlägg på bloggen i ärendet.
Cronemans text var bra, men det är inte ”precis vad som behövs i dagens samhälle”, där får du faktiskt ursäkta en gammal man. Sedan vi fick högerregeringen så har den sociala nedrustningen accelererat, ofriheten likaså. Vi har fått fler integritetskränkande lagar och högre kostnader för det mesta, det SAMTIDIGT som förmögenhetsbilden har ändrats radikalt och arbetslösheten stigit.
Men det är väl så Jens, det beror ju alltid på betraktarens glasögon…
Jag såg inte SVT-sändningen, men om den var som det låter här ovan verkar ett större journalistiskt svek ha begåtts. Bara sörjande i Ground Zero hela dagen verkar bara too much. Nog måste den intressanta vinkeln vara vad 11 september gjort med världen.
Och amerikanerna hycklar som vanligt. Visst var attackerna mot WCT och Pentagon fasansfulla och oskyldiga dog. Men vad gör Bush? Han sänder ut tiotusentals soldater i två hopplösa krig så att ännu fler amerikaner dör. (För att inte tala om irakier och afghaner och t o m svenskar).
1 miljon dödade i Irak efter angrepsskriget innebär 300 gånger fler än i USA 11/9 2011 och mer än 3 000 gånger fler per invånare om man tar hänsyn till skillnader i invånarantal… Ett människolivs värde är mycket relativt!
Och USA har använt terrorism i sin krigföring – vad är obeväpnande drönare och uranvapen som drabbar civilbefolkningen eljest?
Och hur många dog i Chile efter den USA-stödda statskuppen där 11/9 1973?
Det är samma rasism somm razzarna använde under kriget.
Nu liknas muslimerna vid hundar, svin, ohyggliga galningar, mördare, råttor, löss och all ohyra på jorden som tänkas kan.
Och det är bara oljan man vill åt, för nu är Peak Oil kommmen.
Är fienden så hemsk så kan han behandlas ännu värre tillbaka. Vi har ju sett en hel del
efter 9/11
Det är en simpel men otroligt verkningsfull taktik.
Jag förstår mig inte på att vanliga, normla människor går på det här!
Har vi fördummats, istället för tvärtom?
De muslimer jag arbetat med under åren och som har utbildat sig till svenska förskollärare är otroligt kompetenta och godhjärtade människor.
Så är det inte lltid i den svenska lärarkåren…
varma och fina människor
Dina komparativa siffror appellerar genast till rysningar om vad vi egentligen värdesätter. Jag är fullkomligt med dig, det är fruktansvärt! Jag tror dock inte att majoriteten tycker att det är skillnad på ”folk och folk”, att min pojkvän, granne eller den gamle mannen som matar änderna i parken utnämner sig till den tribunal som äger rätten att värdera människors liv. Dina hårresande beräkningar visar på en stor orättvisa men jag tror inte att det går att kalkylera sig till god moral, att det inte finns en logik i det moraliska. Att det snarare handlar om en ”vi-känsla” som bland annat skapas genom TV, film, romaner, att vi besökt en plats eller att vi har nära vänner som bor på platsen. Missförstå mig inte, jag håller med om vartenda ord om att det är vår skyldighet att uppmärksamma varje människas liv och rättvisa, oavsett nationalitet eller religion. Siffrorna kan skapa en reaktion men för att skapa solidaritet tror jag att vi-känslan måste öka, en vi-känsla som media har stor makt att påverka.
Kristin